Detanatomiske teatret iGustavianum,Uppsala universitets eldste bevarte bygning. Verket er kreditertGustav II Adolf ogOlof Rudbeck d.e. og oppført i kategorien offentlighet. Foto: ArildV | Gustav Vasas bibel, den svenske bibeloversettelsen utgitt i 1541 er oppført i kategorien religion. |
Sveriges kulturkanon er en liste med over 100 svenske verk innen ti områder fordelt på kategoriene kunstarter og samfunn og utarbeidet 2023–2025. De ble offisielt utpekt av den svenske regjeringen i 2025 som særlig betydningsfulle deler av Sverigeskulturarv.
Undervalgkampen i 2006 haddeCecilia Wikström (Folkpartiet, nåværendeLiberalerna) foreslått at Sverige burde ha en litterærkanon valgt av for eksempelSkolverket ellerSvenska Akademien.[1] Det ble starten på den såkalte «kanondebatten».[2]
Da partiene iRiksdagen ble spurt om saken i 2022, varSverigedemokraterna ogKristdemokraterna positivt innstilt til en kulturkanon,Moderaterna tvilrådige og de øvrige partiene negative.[3][4]
ITidöavtalen[a] fra oktober 2022 fremgikk det at en nasjonal kulturkanon skulle utarbeides av eksterne ekspertkomitéer, i tillegg til at forskjellige leselister skulle utformes og tilpasses ulike årskull i grunnskolen og gymnaset, med både svenske og internasjonale verk.[2]
21. desember 2023 vedtokregjeringen Kristersson et direktiv til en komité som skulle utarbeide en svensk kulturkanon.[5][6] Historiker og professorLars Trägårdh ble utnevnt til leder av komitéen.[7]
Komitéen, som tok navnet «En kulturkanon för Sverige», besluttet at kanonen skulle omfatte de to kategoriene kunstarter (bestående av områdenelitteratur,bilde og form,musikk,film ogscenekunst samtlærdom ogsakprosa) og samfunn (med områdenelov og rett,religion,økonomi,oppfinnelser samtoffentlighet). Totalt skulle kulturkanonen omfatte 100 verk, som skulle tas frem av to ekspertgrupper, en for hver av de to kategoriene. Ekspertene fikk i oppdrag for hvert område å velge ut ti verk «av hög kvalitet som har gjort bestående intryck och blivit viktiga referenspunkter i svensk kultur och tradition». Innen området litteratur ble det også spesifisert at ni verk skulle væreprosa, og det tiende en «antologi» med ti verk fra den svenskelyrikken.[8] Kulturkanonen skulle ha med verk skapt av både kvinner og menn, og i tillegg måtte de være minst 50 år gamle.[8] Det siste kriteriet innebar at 1975 ble det siste mulige året for verkene.
I januar 2025 lanserteregeringskansliet en hjemmeside for å presentere kulturkanonomitéens arbeid, kulturkanon.se. Her hadde også publikum mulighet til å nominere verk.
I tillegg til Lars Trägårdh, besto ekspertgruppene av;Hans-Gunnar Axberger,Katarina Barrling,Daniel Waldenström,Henrik Berggren,Bengt Kristensson Uggla,Inga-Britt Ahlenius,Svante Nordin,Torsten Pettersson,Mattias Lundberg,Karin Sidén,Björn Linnell ogKarin Helander.[9]
Kulturkanonen ble offentliggjort under en pressekonferanse 2. september 2025 i form avSOU 2025:92En kulturkanon för Sverige og overlevert til kulturministerParisa Liljestrand.[9]

| Verk | Sjanger | Opphavsperson | År | Ref.[b][6] | |
|---|---|---|---|---|---|
| Det går an | kortroman | Carl Jonas Love Almqvist | 1839 | 122 | |
| Giftas I-II | novellesamling | August Strindberg | 1884–1886 | 123 | |
| Gösta Berlings saga | roman | Selma Lagerlöf | 1891 | 124 | |
| Muittalus sámid birra. En bok om lapparnas liv | Johan Turi | 1910 | 125 | ||
| Kallocain | roman | Karin Boye | 1940 | 126 | |
| Pippi Langstrømpe | roman | Astrid Lindgren | 1945 | 127–128 | |
| Utvandrarna | roman | Vilhelm Moberg | 1949 | 128–129 | |
| Katitzi | roman | Katarina Taikon | 1969 | 129–130 | |
| Udyret fra Säffle | roman | Maj Sjöwall ogPer Wahlöö | 1971 | 130–131 | |
| Lyrikkantologi | |||||
| «Skulle jag sörja, då vore jag tokot» fraHelicons Blomster | lyrikk | Lasse Lucidor | 1688 | 131–132 | |
| «Drick ur ditt glas, se Döden på dig väntar, Till fader Movitz, under dess sjukdom, lungsoten, eller Fredmans epistel n:o 30» fraFredmans epistlar | vise | Carl Michael Bellman | 1790 | 132–133 | |
| «Några ord till min k. dotter, i fall jag hade någon» | lyrikk | Anna Maria Lenngren | 1798 | 133–134 | |
| «Vän! I förödelsens stund» | lyrikk | Erik Johan Stagnelius | udatert | 134–135 | |
| «Triumf att finnas till …» fraSeptemberlyran | lyrikk | Edith Södergran | 1918 | 135–136 | |
| «Det är vackrast när det skymmer» fraKaos | lyrikk | Pär Lagerkvist | 1919 | 136–137 | |
| «Stjärnorna kvittar det lika» fraEn döddansares visor | lyrikk | Nils Ferlin | 1930 | 137–138 | |
| «Eufori» fraFärjesång | lyrikk | Gunnar Ekelöf | 1941 | 138–139 | |
| «Den halvfärdiga himlen» fraDen halvfärdiga himlen | lyrikk | Tomas Tranströmer | 1962 | 139–140 | |
| «Äktenskapsfrågan I–II» fraHusfrid | lyrikk | Sonja Åkesson | 1963 | 140–141 | |

| Verk | Sjanger | Opphavsperson | År | Ref. |
|---|---|---|---|---|
| Kalkmalerier i Härkeberga kyrka | billedkunst | Albertus Pictor | 1480-årene | 141–142 |
| Gripsholms slott medStatens porträttsamling | arkitektur og billedkunst | Henrik von Cöllen og Fredrik Nussdorffer (byggmestere) | 1537/1822 | 142–143 |
| «Selvportrett med allegorier» | billedkunst | David Klöcker Ehrenstrahl | 1691 | 143–144 |
| Stockholms slott | arkitektur og billedkunst | Nicodemus Tessin den yngre ogCarl Hårleman | 1771 | 144–145 |
| «Nordisk sommerkveld» | billedkunst | Richard Bergh | 1899–1900 | 145–146 |
| Lilla Hyttnäs, Sundborn | interiør billedkunst | Karin ogCarl Larsson | 1889–1912 | 146–147 |
| Målningarna till templet | billedkunst | Hilma af Klint | 1906–1915 | 148–149 |
| Tomtebobarnen | billedbok | Elsa Beskow | 1910 | 149–150 |
| Stockholms stadshus | arkitektur | Ragnar Östberg | 1923 | 150–151 |
| «Sitting... Six months later, version A» | billedkunst | Öyvind Fahlström | 1962 | 151–152 |

| Verk | Opphavsperson | År | Ref. |
|---|---|---|---|
| Drottningholmsmusiken (24 korte orkestersatser, fremført i forbindelse med bryllupet mellom kronprinsAdolf Fredrik ogLouise Ulrike av Preussen i 1744.) | Johan Helmich Roman | 1744 | 152–153 |
| «Sjung med oss, Mamma!» første hefte | Alice Tegnér | 1892 | 153–154 |
| Midsommarvaka Svensk Rapsodi nr 1 for stort orkester, op 19 | Hugo Alfvén | 1903 | 154–155 |
| Tre innspilte musikkstykker med spillemannen Hjort Anders Olsson | Hjort Anders Olsson | tidlig 1900-tall | 155–156 |
| «Flyttningssång» og «Till kåtan och hemmet» (To samiske joiker fra tidlig 1900-årene, innspilt av Karl Tirén i Talma sameby respektiveSemisjaur-Njarg sameby 1914–1915.) | Lars Sikku og Frida Johansson | 1914/1915 | 156–157 |
| «Calle Schewens vals» og «Möte i monsunen» | Evert Taube | 1931/1935 | 157–158 |
| Förklädd gud, opus 24 | Lars-Erik Larsson | 1940 | 159 |
| Aniara (opera) | Karl-Birger Blomdahl | 1958 | 160–161 |
| Jazz på svenska (musikkalbum) | Jan Johansson | 1964 | 161–162 |
| Symfoni nr. 7 | Allan Pettersson | 1968 | 162–163 |

| Verk | Sjanger | Opphavsperson | År | Ref. |
|---|---|---|---|---|
| Drottningholms slottsteater | arkitektur | Carl Fredrik Adelcrantz | 1766 | 163–164 |
| Lejonets unge på Sundsvalls teater | skuespill | Frida Stéenhoff | 1897 | 164–165 |
| Ett drömspel | skuespill | August Strindberg | 1902 | 165–166 |
| Kjørekarlen | stumfilm | Victor Sjöström | 1921 | 166–167 |
| RevyenGullregn medkupletten «Den ökända hästen från Troja» | revy | Karl Gerhard | 1940 | 167–168 |
| Frøken Julie | ballett | Birgit Cullberg | 1950 | 168–169 |
| Det syvende segl | film | Ingmar Bergman | 1957 | 169–170 |
| Dom kallar oss mods | dokumentarfilm | Stefan Jarl og Jan Lindqvist | 1968 | 170–171 |
| Fars lille påg | lystspill | Franz Arnold, Ernst Bach ogNils Poppe | 1975 | 171–172 |
| Medeas barn på Unga Klara | skuespill | Suzanne Osten og Per Lysander | 1975 | 172–173 |

| Verk | Sjanger | Opphavsperson | År | Ref. |
|---|---|---|---|---|
| Himmelske åpenbaringer | sakprosa | Birgitta av Vadstena | cirka 1370 | 174 |
| Historia de gentibus septentrionalibus | sakprosa | Olaus Magnus | 1555 | 174–175 |
| Christinas selvbiografi | selvbiografi | Christina av Sverige | 1670–1680 | 175–176 |
| Lappländsk resa | reieskildring | Carl von Linné | 1732 | 176 |
| Drömbok | dagbok | Emanuel Swedenborg | 1743–1744 | 177 |
| Fädernas gudasaga | sakprosa | Viktor Rydberg | 1887 | 177–178 |
| Svenska folkets underbara öden | sakprosa | Carl Grimberg | 1915 | 178–179 |
| Barnets århundrad | Ellen Key | 1900 | 179 | |
| Kris i befolkningsfrågan | debattbok | Alva ogGunnar Myrdal | 1934 | 179–180 |
| Vägmärken | Dag Hammarskjöld | 1963 (posthumt) | 180–181 |
| Verk | Opphavsperson | År | Ref. |
|---|---|---|---|
| Magnus Erikssons landslov | Magnus Eriksson | cirka 1350 | 181–182 |
| Landsloven av 1734 | Sveriges riksdag | 1734 | 182–183 |
| Trykkefrihetsforordningen av 1766 | Sveriges riksdag | 1766 | 183–184 |
| Offentlighetsprinsippet | Sveriges riksdag | 1766, 1809, 1937 og 1949 | 184–185 |
| Forfatningen av 1809 | Sveriges riksdag | 1809 | 185–186 |
| Rättegångsbalken | Sveriges riksdag | 1948 | 186–187 |
| Den europeiske menneskerettskonvensjon | Europarådet | 1950 | 187–188 |
| Brottsbalken | Sveriges riksdag | 1965 | 188–189 |
| Forfatningen av 1974 | Sveriges riksdag | 1974 | 190–191 |
| Allemannsretten | 191–192 |

| Verk | Sjanger | Opphavsperson | År | Ref. |
|---|---|---|---|---|
| Husaby kyrka | kirkebygg | 1000-tallet | 192–193 | |
| Vadstena kloster | kloster | Birgitta av Vadstena | 1384 | 193–194 |
| Horologium Mirabile Lundense | astronomisk ur i Lund domkirke | Nicolaus Lilienvelds m.fl. | 1423 | 194–195 |
| Malmø-salmeboken | salmebok | Christiern Pedersen | 1528 | 195–196 |
| Gustav Vasas bibel | bibel | 1541 | 197–198 | |
| Konventikelplakatet | forordning | 1726 | 198–199 | |
| Marstrands synagoge | Sveriges første synagoge | 1782 | 199–200 | |
| O store Gud | salme | Carl Boberg | 1885 | 200–201 |
| Kyrkomötets beslutning om å åpne prestembetet for både menn og kvinner | Kyrkomötet | 1958 | 201–202 | |
| Nattvardsgästerna | film | Ingmar Bergman | 1963 | 202–203 |

| Verk | Opphavsperson | År | Ref. |
|---|---|---|---|
| Falu koppargruva | cirka 1400 | 203–204 | |
| Sveriges riksbank | Sveriges riksdag | 1668 | 204–205 |
| Storskiftet | 1749 | 205–206 | |
| Näringsfrihetsförordningen | Johan August Gripenstedt | 1864 | 207–208 |
| Industrilandskapet i Norrköping | Carl Theodor Malm, Theodor Glosemeyer, m.fl. | 1850–1920 | 208–209 |
| Harsprånget vannkraftverk | Sveriges riksdag | 1900 | 209–2010 |
| Folkpensionsreformen | Sveriges riksdag | 1913 | 210–2011 |
| Saltsjöbadsavtalet | LO ogSAF | 1938 | 211–2012 |
| IKEA Älmhult | Ingvar Kamprad | 1958 | 212–2013 |
| Særbeskattningen av ektefeller | Sveriges riksdag | 1971 | 213–214 |

| Verk | Opphavsperson | År | Ref. |
|---|---|---|---|
| Dampmaskin | Mårten Triewald | 1728 | 215–216 |
| Systema naturae | Carl von Linné | 1735 | 216–217 |
| Tabellkommissionen (forløper forStatistiska centralbyrån) | Pehr Wargentin | 1756 | 217–218 |
| Kakkelovnen | Fredrik Wrede og Carl Johan Cronstedt | 1767 | 218–219 |
| Justitieombudsmannen | Hans Järta og bondestanden | 1809 | 219–220 |
| Göta kanal | Baltzar von Platen | 1832 | 220–221 |
| Nobelprisen | Alfred Nobel | 1901 | 221–222 |
| Det sfæriskekulelageret | Sven Wingquist | 1906 | 222–223 |
| Saab 37 Viggen | Saab | 1967 | 223–224 |
| Pappapermisjonen | Sveriges riksdag | 1974 | 224–225 |

| Verk | Opphavsperson | År | Ref. |
|---|---|---|---|
| Gustavianum | Gustav II Adolf ogOlof Rudbeck d.e. | 1622–1625 | 225–226 |
| Styreformen av 1634 | Axel Oxenstierna | 1634 | 226–227 |
| Lappekodisillen | Den svenske og norske staten | 1751 | 227–228 |
| Svenska Akademiens ordbok | Gustav Ⅲ | 1786 | 228–229 |
| Läsebok för folkskolan | Fredrik Ferdinand Carlson og Norstedts forlag | 1868 | 229–230 |
| Riksdagshuset | Helgo Zettervall ogAron Johansson | 1897–1905 | 230–231 |
| Brunnsviks folkhögskola | Karl-Erik Forsslund | 1906 | 231–232 |
| Vasaloppet | Anders Pers ogIFK Mora | 1922 | 232–233 |
| Per Albin Hanssonsfolkhemstale | Per Albin Hansson | 1928 | 234 |
| Radiohuset | Erik Ahnborg og Sune Lindström | 1962 | 235 |
Kulturkanonen vakte debatt både før og etter den ble presentert. Noen av punktene som har blitt løftet frem, er risikoen for eksludering og homogenisering, at kultur ikke skal styres av staten, at det allerede finnes en etablert kulturkanon, at en kulturkanon innebærer instrumentalisering av kultur og bygger på et foreldet kultursyn.[10][11][12]
|url= (hjelp);Bruk av|besøksdato= krever at|url= også er angitt. (hjelp)|url= (hjelp);Bruk av|besøksdato= krever at|url= også er angitt. (hjelp)