Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hopp til innhald
Wikipediadet frie oppslagsverket
Søk

Registan

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Registan

Kart
Registan
39°39′17″N66°58′32″E / 39.654722222222°N 66.975555555556°E /39.654722222222; 66.975555555556

Registan (usbekisk Регистон, Registon) var hjarta av den gamle byenSamarkand underTimuridedynastiet, som no er ein del avUsbekistan.[1] NamnetRēgistan (ریگستان) tyder 'sandete stad'[2] eller 'ørken' påpersisk.

Registan var eittorg der menneske samla seg for å høyra kongelege proklamasjonar og ein stad for offentlegeavrettingar. Registan består av tremadrasaer pryda imuslimsk arkitektur.

Madrasaene

[endre |endre wikiteksten]

Dei tre madrasaene i Registan er Ulug-Beg Madrasa (1417–1420), Sher-Dor Madrasa (1619–1636) og Tilya-Kori Madrasa (1646–1660).Madrasa er ein arabisk term som tyder skule.

Ei miniatyrutgåve av Registan, ved hovudkvarter tilFN iNew York.

Ulug-Beg-madrasaen (1417–1420)

[endre |endre wikiteksten]

Ulug-Beg-madrasaen vart bygd avUlug-Beg underTimuridedynastiet. Han har ein godt prydaiwan som vender seg mot torget. Hyrna er flankert av høge minaretar. Mosaikkpanelet over inngangsbogen til iwanen er dekorert med geometriske stiliserte ornament. Bygningen består av ein moské, førelesingsrom og fleire hyblar til studentar (hujras), og midt inni bygningen finn ein eit firkanta gardsrom.[3] Opphavleg var Ulug-Beg Madrasa ein bygning med to etasjar med fire kuppelformadarskhonaer (førelesningsrom) i hyrna.

Ulug-Beg-madrasaen (persisk مدرسه الغ بیگ) var ein av dei beste presteskaps universiteta i den muslimske verda på 1400-talet.Abd al-Rahman Jami, den store persiske diktaren, mystikaren og undervisaren studerte her.[4] Under styret til var Ulug-Beg madrasaen eit senter for læring, sjølv underviste han her.

Sher-Dor-madrasaen (1619–1636)

[endre |endre wikiteksten]

På 1600-tallet gav herskaren av Samarkand, Yalangtush Bakhodur, ordre om bygginga av Sher-Dor (persisk: شیردار)[5] og Tillya-Kori (persisk: طلاکاری) madrasaene. Sher-Dor står tvert over Ulug-Beg-madrasaen. Påiwanen kan ein sjå to mosaikkar av ein tiger med ei stigande sol på ryggen, som er den spesielt interessante skildringa deira av levande lekam og bruk av persiske motiv.

Tilya-Kori-madrasaen (1646–1660)

[endre |endre wikiteksten]

Ti år seinare stod Tilya-Kori-madrasaen ferdig. Tilya-Kori, persisk طلاکاری, tyder 'forgylt'. Det var ikkje berre ein høgskule med hyblar for studentar, men også ein stormasjid (moské). Den har ein hovudfasade i to etasjar og eit stort gardsrom kransa av hyblar, i tillegg til galleri langs aksane.[6] Moskébygningen ligg i den vestlege delen av gardsplassen. Hovudsalen i moskéen er rikeleg forgylt.

Galleri

[endre |endre wikiteksten]
  • Bilete av Registan med dei tre madrasaene. Frå venstre: Ulug-Beg, Tilya-Kori og Sher-Dor. Foto: Ekrem Canli
    Bilete av Registan med dei tremadrasaene. Frå venstre: Ulug-Beg, Tilya-Kori og Sher-Dor.
    Foto: Ekrem Canli
  • Ulug-Beg Madrasa. Foto: Gilad Rom
    Ulug-Beg Madrasa.
    Foto: Gilad Rom
  • Sher-Dor Madrasa. Foto: Gilad Rom
    Sher-Dor Madrasa.
    Foto: Gilad Rom
  • Tilya Kori Madrasa.
    Tilya Kori Madrasa.
  • Ulug-Beg Madrasa med utsikt over gardsrommet.
    Ulug-Beg Madrasa med utsikt over gardsrommet.
  • Ein tiger på iwanen til Sher-Dor Madrasa.
    Ein tiger påiwanen til Sher-Dor Madrasa.
  • Eit bilete av Tilya Kori Madrasa frå 1800-talet. Foto: Sergej Prokudin-Gorskij
    Eit bilete av Tilya Kori Madrasa frå 1800-talet.

Andre bygningar

[endre |endre wikiteksten]

Mausoleumet til Shaibani

[endre |endre wikiteksten]

Aust for Tilya-Kori-madrasaen ligg mausolumet til Shaibani som vart bygt på 1500-talet. Den røynlege grunnleggjaren av Shaibani-makta varMuhammad Shaibani som var sonesonen tilAbu'l-Khayr Khan. I 1500, med støtte fråTsjagataikhanatet, då basert i Tasjkent, erobra Muhammad Shaibani Samarkand ogBukhara frå dei siste timuridiske herskarane. Grunnleggjaren av dynastiet vende seg dinest mot velgjerarane sine og tok i 1503Tasjkent. Han okkuperteKhiva i 1506, og i 1507 slo han ned påMerv (Turkmenistan), austlege Persia og vestlege Afghanistan. Shaibaniane stansa framrykkinga tilsafavidane, som i 1502 hadde beseiraAkkoyunlu (Aserbajdsjan). Muhammad Shaibani var ein leiar avnomadiske usbekarar. I laupet av dei påfylgjande åra slo dei seg i hovudsak ned i oasar iSentral-Asia.

Handelsdomen Tsjorsu

[endre |endre wikiteksten]

Handelsdomen Tsjorsu (1785) ligg rett bak Sher-Dor.

Kjelder

[endre |endre wikiteksten]
  1. «Samarkand – Crossroad of Cultures»,UNESCO World Heritage Centre (på engelsk), henta 17. mars 2023 
  2. «Registan Square | World Heritage Journeys of Europe»,visitworldheritage.com, henta 17. mars 2023 
  3. «Ulugh Beg Madrasa of Samarkand, Uzbekistan»,Asian Architecture (på engelsk), henta 18. mars 2023 
  4. Mukminova, RG (2007). «The role of Islam in education in Central Asia in the 15th–17th centuries».STUDIES ON CENTRAL ASIA Nuova Serie. 187: 155–161.JSTOR 25818118. 
  5. orientalarchitecture.com,«Sher-Dor Madrasa, Bukhara, Uzbekistan»,Asian Architecture (på engelsk), henta 18. mars 2023 
  6. «Tilya-Kori Madrasa, Samarkand, Uzbekistan»,Asian Architecture (på engelsk), henta 18. mars 2023 

Bakgrunnsstoff

[endre |endre wikiteksten]
Commons har multimedium som gjeld:Registan
Autoritetsdata
Henta frå «https://nn.wikipedia.org/w/index.php?title=Registan&oldid=3474300»
Kategori:
Gøymde kategoriar:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp