Velkomen tilNynorsk Wikipedia – eitfritt oppslagsverk somalle kan redigera. | I dag er det18. mars 2025(oppdater) |
Jean-François Champollion (1790–1832) var ein fransk egyptolog som er kjend for å ha dechiffrert dei egyptiske hieroglyfane. I 1808 oppdaga han prinsippet som låg til grunn for ligaturane (grupperinga) til teikna. Basert på likskapen med ein av dei koptiske dialektane, hevda han at dei egyptiske hieroglyfane ikkje uttrykte vokalar. I 1810 la han fram påstanden om at dei egyptiske hieroglyfane vart nytta både som ideogram (som uttrykkjer ein ide) og som fonogram (som uttrykkjer eit fonem). I 1812 la han fram ein teori om kronologien i skrifta, som gjekk ut på at kursiv hieratisk skrift var ein forenkla versjon av hieroglyfane. I 1821 klarte han å dechiffrera dei fyrste kongelege inskripsjonane på Rosettasteinen, mellom andre dei til Ptolemaios V. Noko seinare klarte han, ved hjelp av inskpripsjonar på ein obelisk og ein tospråkleg papytus, å tyda inskripsjonane til Kleopatra.Les meir …
Amanda Kerfstedt (1835–1920) var en svensk författare, dramatiker och översättare. Kerfstedt skrev romaner, noveller och dramatik, men också barn- och ungdomslitteratur, recensioner och artiklar. Hon debuterade 1865 under pseudonymen "...y" med barnböckernaTiggargossen eller Qvastgubbens dukater ochSignild och hennes vänner. Under 1870-talet började hon använda sitt riktiga namn och skrev då främst noveller. År 1881 publicerades novellenSynd, som blev ett tidigt inlägg i 1880-talets sedlighetsdebatt. Till hennes mer kända böcker hörSmå och stora (1882),Bland fält och ängar (1895) ochBränningar (1899). År 1901 gavs romanenReflexer ut, troligtvis Sveriges första roman om en transvestit. Hon tillhörde samtidens mer populära författare.
Åren 1888–1891 var hon redaktör för tidskriftenDagny. Hon var kritisk till samtidens dubbelmoral som ställde olika krav på mäns och kvinnors beteende före och under äktenskapet. Hon var även engagerad i Fredrika-Bremer-Förbundets bokkommitté och kom därigenom att spela en roll i sekelskiftsdebatten kring barnlitteratur.Läs mer …
![]() | Commons Felles medialager | ![]() | Wikinytt Frie nyhende | ![]() | Wiktionary Ordbok og synonymordbok |
![]() | Wikifrasar Frie sitat | ![]() | Wikibøker Frie bøker | ![]() | Wikikjelda Frie kjeldetekstar |
![]() | Wikispecies Artskart | ![]() | Wikiversity Frie læremiddel | ![]() | Meta-Wiki Wikimedia |
![]() | Wikidata Fri kunnskapsbase | ![]() | Wikivoyage Fri reisehandbok |
GrunnprinsippSpørsmål og svar
Hjelp
Skriva
Endra
Arbeidskontoret
Samfunnshuset
Kontakt
Vestgermanske språk:Afrikaans ·Alemannisch ·Deutsch (tysk) ·English ·Frysk (frisisk) ·Nederlands ·Plattdüütsch (plattysk) ·Scots (skotsk) ·ייִדיש (jiddisch)
Keltiske språk:Gaeilge (irsk-gælisk) ·Gàidhlig (skotsk-gælisk) ·Cymraeg (walisisk) ·Kernewek (kornisk) ·Brezhoneg (bretonsk)
Baltiske og slaviske språk:беларуская (kviterussisk) ·kaszëbsczi (kasjubisk) ·latviešu (latvisk) ·lietuvių (litauisk) ·polski (polsk) ·русский (russisk)
Finsk-ugriske språk:anarâškielâ (enaresamisk) ·davvisámegiella (nordsamisk) ·eesti (estisk) ·suomi (finsk)
Inuittiske språk:kalaallisut (grønlandsk)