| Velkomen tilNynorsk Wikipedia – eitfritt oppslagsverk somalle kan redigera. | I dag er det15. juli 2025(oppdater) |
«The Loco-Motion» er ein popsong frå 1962, skriven av dei amerikanske låtskrivarane Gerry Goffin og Carole King. Songen er kjend for å ha nådd topp 5 på den amerikanske singellista tre gonger – kvar gong i eit forskjellig tiår og framført av songar frå tre forskjellige kulturar: først den afroamerikanske popsongaren Little Eva i 1962, så det amerikanske hardrockbandet Grand Funk Railroad i 1974, og til slutt den australske songaren Kylie Minogue i 1988. «The Loco-Motion» vart opphavleg skriven for Dee Dee Sharp, men Sharp avviste songen.
Songen er eit populært døme på dansesong-sjangeren der mykje av teksten går med på å skildre sjølve dansen, vanlegvis dansa som ein slags linjedans. Songen kom derimot før dansen.Les meir …
Carl Michael Bellman (1740–1795) var en svensk skald. Hans mest kända verk är diktcyklernaFredmans epistlar ochFredmans sånger.
Bellman brukar betraktas som en av Sveriges nationalskalder. Hans diktning har varit mycket viktig för senare svensk litteratur.
Bellmans produktion var synnerligen riklig och omväxlande. Den omfattade bland annat dikter, visor, ordensparodier, skådespel, översättningar och religiös diktning. Bland figurerna i hans sånger märks urmakaren Fredman, musikern Movitz, korpral Mollberg och den prostituerade Ulla Winblad, men även gestalter hämtade från den bibliska, grekiska, romerska och fornnordiska mytologin. Han arbetade ofta med kontrasterande stilnivåer och genreblandning i ett och samma verk, så att vad som till en början verkade som en pastoral kunde övergå i supfest och samlag.
Melodierna i hans sånger lånade han liksom andra sångförfattare ofta från melodier som var populära i samtiden. De kom bland annat från opera och operett, dansmusik och folkvisor och arbetades om så att de passade hans syfte.Läs mer …
 | Commons Felles medialager |  | Wikinytt Frie nyhende |  | Wiktionary Ordbok og synonymordbok |
 | Wikifrasar Frie sitat |  | Wikibøker Frie bøker |  | Wikikjelda Frie kjeldetekstar |
 | Wikispecies Artskart |  | Wikiversity Frie læremiddel |  | Meta-Wiki Wikimedia |
 | Wikidata Fri kunnskapsbase |  | Wikivoyage Fri reisehandbok |
Grunnprinsipp
Spørsmål og svarHjelpSkrivaEndraArbeidskontoretSamfunnshusetKontakt
Vestgermanske språk:Afrikaans ·Alemannisch ·Deutsch (tysk) ·English ·Frysk (frisisk) ·Nederlands ·Plattdüütsch (plattysk) ·Scots (skotsk) ·ייִדיש (jiddisch)
Keltiske språk:Gaeilge (irsk-gælisk) ·Gàidhlig (skotsk-gælisk) ·Cymraeg (walisisk) ·Kernewek (kornisk) ·Brezhoneg (bretonsk)
Baltiske og slaviske språk:беларуская (kviterussisk) ·kaszëbsczi (kasjubisk) ·latviešu (latvisk) ·lietuvių (litauisk) ·polski (polsk) ·русский (russisk)
Finsk-ugriske språk:anarâškielâ (enaresamisk) ·davvisámegiella (nordsamisk) ·eesti (estisk) ·suomi (finsk)
Inuittiske språk:kalaallisut (grønlandsk)
