Google Chrome ya'ia da'ö sambua wurugö ma u'ö si so ba Internet nikaoni faoma fanötöi ba li Indonesiaperamban web ni'oguna'ö balintas platform. Google Chrome da'a, nifasindroGoogle. Furugö gu'ö andre, si'oföna sibai la faehagö ba zisagörö ulidanö sangoguna'ö Internet ba ndröfi si 2008 nifakhai baMicrosoft Windows, aefa da'ö baporting ofeta ba Android, iOS, Linux, faoma macOS si no lafaogö sitobali olohesi moroi basistem operasi.[5] Furugö gu'ö da'a göi no tuho soguna baChrome OS, sitobaliplatform ba ngawalöaplikasi web.
Tuho sebuaumbu kode Chrome tefa'aso moroi ba halöŵöperangkat lunak gratis faomasumber terbuka Google,peramban web Chromium, ba hiza Chrome andre, no ifaehagö sokhöplatform da'a, sambuaaplikasi si lö mo mbai hadia ia madilisensikan perangkat gratis.[6] WebKit ya'ia da'öMesin peramban ma asese laŵa'ö ia ba wamaha'ö Komputer lamane;mesin rendering, ba hiza Google ifanöi wangahaogö ya'ia numalö ba wanga'asogöpengembangan perangkat lunak (fork)-nia ba wangadonomesin Blink; fefu gangolifa mavarian Chrome baero iOS iada'a si no mangoguna'ö Blink.[7]
Ba mbaŵa si lima(Mei) ba ndröfi 2020,StatCounter faomaNetMarketShare itandraigö i'erai wa Chrome andre no mangokhögö irugi 68%Pangsa penggunaan browser web mapangsa pasar peramban ba zi sagörö ulidanö (me aefa wangoguna'ö sabölö oya ba zi 72,38% ba mbaŵa sifelezara döfi 2018(November 2018) dozi niha sangoguna'ökomputer samösa, (PC),[8] 63,58% faoma 65,01% ero-ero fefuplatform.[9] Moroi ba khamatö sebua da'a nisöndra Chrome, Google i'ebolo'ö zikhalania simane; Chrome OS, Chromecast, Chromebook, Chromebit, Chromebox, faoma Chromebase.
Sito'ölönia, sambuaaplikasi tefalua furi na ba ginötö lafurui (möi baero), ma ba ginötö möi sibakha, irege ba ginötö tefuli teboka ia, hulö ni taha ua wamailo ya'ia; ba da'a tou so lala wamailo zibohou;
Ba komputer, bokai Chrome.
Fetaro ba gambölö tanö yaŵa, alui danöbö'ö;
Na famailo tebato, ikon mola'a-la'a:
owuge'e(Hijau): famailo tefalua me dua ngaluo silalö.
a'uzö-uzö(Oranye): famailo tefalua me öfa ngaluo silalö.
oya(Merah): famailo tefalua me samigu ma fitu ngaluo silalö..[10]
CEO Google sotöi Eric Schmidt ifalalaŵa wamanöi inötöperamban web independen te so ba zi önö fakhe wa'ara. No imane wanguma'ö wa; "ba ginötö da'ö, Google Chrome, sambua nahia side-ide", hiza i lö famatimba ba niha sangoguna'ö ya'ia"perang peramban. Samasindro Google andre ba ginötö fao ia khö Sergey Brin faoma Larry Page la fiza samanöi fuka gu'ö simaneMozilla Firefox ba ba da'ö latandraigö Chrome, söndra ma fehede Schmidt imane, wa;"no ba ga sibai zi no tefa'aso andre, no möi famalalini era-era khögu".[11]
Ba mbaŵa si siŵa 2004(September 2004), turia sanandrösa ba Google sangahaogö fuka gu'ö(web peramban) tefa'ele'ö ia si'oföna sibai. Jurnal online faoma surat kabar AS lasura wa meluo da'ö Google ifaholöŵö zi no irai mohalöŵö ba wamanöiweb Microsoft, samawu'a niha sangoguna'ö fuka gu'öInternet Explorer, si no la'ila naha wa ambö fangöna ba wanaisi sameta'u sedöna manga'i ngawalö data zangogun'ö.[12]
Fodou'ö fuka gu'ö Chrome andre tebörögö ba ndröfi si 2006,[13] barö wamatörö Sundar Pichai.[14] Chrome andre no oya lafanöi ma ladou'ö wa'asökhinia ba gödo Kitchener, Ontario Google.[15]
Angombakhata si no latatugöi ba mböröta tefaehagö ia ba ngaluo si tölu ba mbaŵa si siŵa 2008(3 September 2008), faoma komik khö Scott McCloud lafa'ohe'ö khöjurnalis faomablogger ba wangombakha ngawalöfitur-fitur si so bakha ba Chrome.[16] Sura si'oföna nifa'ohe'ö ya'ia da'ö ba Eropa awena latete khö bloggerJerman Philipp Lenssen moroi Google Blogoscoped sanga'asogö komik 38 nga'örö(halaman) ba hiza latema ba ngaluo si sara baŵa si siŵa 2008(1 September 2008).[17] Aefa da'ö Google ifangahono komik andrö bakha ba Google Books,[18] ba itötöi ia bakha bablog si no amaedola angombakhata si'oföna sibai.[19]
Irege labe'e döiproduk nitötöi faoma; "Chrome" sambua döi kode(nama kode) ba wangahaogö si'oföna, börö me "Chrome" no la faedogö ia ba moto sabölö-bölö. Google lö labulö'ö döi haölöŵö nifanöira andre, me sambua khamötö dödöra ya'ia da'ö; "ösi (content), not chrome" (konten, tenga ha sikhala).[20]
Versi si'öföna Chromium ni'oguna'ö ba Linux, mamaehusi sikhala Chrome faoma Chromium
Fuka gu'ö da'a si'oföna sibai tefaehagö ba niha sato ya'ia da'ö ba ngalua si dua ba mbaŵa si siŵa döfi 2008(2 September 2008) ni'oguna'ö ba Windows XP ba awena la fangamöi ba zi 43 ngawalö li(bahasa), si noresmi no so baversi beta,[21] Ba tefazaewe ba niha sato ba ngaluo 11 Desember 2008. Ba ngaluo sifagölö, turia moroi ba CNET no sökhi sibai, so me'elisensi khö Google fefu nösi nifa'ohe'ö ba Chrome.[22] Fetaro da'a ni'aekhugö moroi bapersyaratan layanan Google umum.[23] Google itema wabu'asa li sanguma'ö wa bahasa ni'oguna'önia nifiza moroi ba produk tanöbö'ö, ba no itibo'ö gamaudu da'a moroi ba lala wanema hadia ia.[24]
Chrome ya'ia da'ö sambua moroi ba zi 12 wuka gu'ö ni faehagö ba BrowserChoice.eu khö ndra sangoguna'ö Microsoft Windows baWilayah Ekonomi Eropa.[25]
Chrome tefangamöi moroi ba zi 25 pustaka kode sifabö'ö moroi ba Google faomapihak ketiga simaneMozilla Netscape Portable Runtime, Network Security Services, NPAPI (nitibo'ö ba versi 45),[26] Skia Graphics Engine, SQLite, dan sejumlah sumber-terbuka proyek lainnya.[27] Mesin virtual JavaScript, V8 (mesin JavaScript), na lafaigi sambuaproyek soguna sibai nifabali simane Tamarin (perangkat lunak) moroiAdobe Systems/Mozilla ba lababaya faoma tim tanöbö'ö si so ba Denmark ni'olohesi Lars Bak (programmer komputer) ba Aarhus. Molo'ö Google, implementasi si no so, la ehao khöprogram side-ide, si sokinerja faomainteraktivitas sistem lö moguna sibai", ba hiza iaplikasi web simane Gmail "mangoguna'ö fuka gu'ö(peramban web) ba wo'akali DOM faoma JavaScript ", ba börö da'ö na lafaogö molo'ösignifikan wa la söndra hare moroi bamesin JavaScript salio ba wohalöŵö.
Sura andre awenabörö zura nasa. Moguna munönö ba mubönökhi nösinia. Wikipedia no halöŵö nifalului zato. Tolo Wikipedia ba wanohugö wanura ya'ia, na so khöu onönöta nösi. Saohagölö.
↑google chrome.Periksa nilai tanggal di:|access-date= (fanolo);Tidak memiliki atau tanpa|title= (fanolo);Tidak memiliki atau membutuhkan|url= (fanolo);Parameter|access-date= membutuhkan|url= (fanolo)
↑McCloudwrote, Scott; smccloud, Scott McCloud."Surprise!".smccloud.livejournal.com (ba li Inggris). Arsip moroiversi asli irugi 2023-07-16. Mufaigi me2023-01-19.