Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Ae ba nösi
Wikipedia
Alui

Belanda

Moroi ba Wikipedia
Belanda

Nederland
Bendera Belanda
Bendera
{{{coat_alt}}}
Lambang
Semboyan: Ik zal handhaven (li Belanda)
Je maintiendrai (li Prancis).
Eluaha: Urorogö ba Utuwugö
Lagu nasional: Wilhelmus (Li Belanda)
Lokasi Belanda Eropa (sowuge'e atarö)
Lokasi Belanda Eropa (sowuge'e atarö)
Lokasi Belanda Karibia (sowuge'e)
Lokasi Belanda Karibia (sowuge'e)
Ibu kotaAmsterdam
52°22′N4°53′E /52.367°N 4.883°E /52.367; 4.883
Nahia wamatöröDen Haag
Kota terbesaribu kota
Li resmiLi Belanda[1]
Li daerah resmiLi Frisia Barat
Li Papiamento
Li Inggris
Li daerah nitema'öLi Limburg
Li Saxon Luaha
Ngawa etnik
(2017[2])
  • 77.39% Niha Belanda
  • 9.88% Niha Eropa bö'ö
  • 2.34% Niha Turki
  • 2.29% Niha Maroko
  • 2.13% Niha Indonesia ba Niha Maluku
  • 2.05% Niha Suriname
  • 0.90% Niha Karibia
  • 0.23% Niha Amerika
  • 2.80% bö'önia
Agama
(2017[3])
  • 51% lö agama
  • 39% Niha Keriso
  • 5% Islam
  • 5% bö'önia
DemonimDutch
Negara berdaulatKerajaan Belanda
FamatöröKesatuan parlementer monarki konstitusional
 Monarki
Willem-Alexander
 Perdana Menteri
Mark Rutte (Partai VVD)
 Wakil Perdana Menteri
Hugo de Jonge (CDA)
Kajsa Ollongren (Demokrat 66)
Carola Schouten (ChristenUnie)
 Wakil Ketua Dewan Negara
Thom de Graaf (Demokrat 66)
LegislatifDewan Negara
Eerste Kamer
Tweede Kamer
Merdeka moroi ba Kekaisaran Spanyol
 Tefa'olo'ö
26 Juli 1581
 Tetema'ö
30 Januari 1648
 Tefasindro kerajaan
16 Maret 1815
 Aefa moroi ba wamatörö Jerman
5 Mei 1945
 Tetema'ö ba Perserikatan Bangsa-Bangsa
10 Desember 1945
 Negara Konstituen
15 Desember 1954
 Fangosambua'ö Karibia Belanda
10 Oktober 2010
Fa'ebolo
 - Total
41,543 km2 (16,040 sq mi)(131)
 - Perairan (%)
18.41
Sowanua
 - Perkiraan 2019
17,302,139[4](66)
PDB (KKB)2019
 - Total
$1.019 triliun[5](28)
$59,105(13)
PDB (nominal)2019
 - Total
$933 miliar[5](17)
$54,129(13)
Gini (2017)27.1[6]
rendah · 15
IPM (2017)0.931[7]
sangat tinggi · 10
Hua gefeEuro (€) (EUR)
Dolar AS ($) (USD) (ba Belanda Karibia)
Zona ginötöUTC+1 (Inötö Talu Eropa ma CET)
UTC−4 (Inötö Standar Atlantik ma AST)
 - Musim panas (DST)
UTC+2 (Inötö Mbaŵa Wa'aukhu Talu Eropa ma CEST)
UTC−4 (Inötö Standar Atlantik ma AST)
Format tanggaldd-mm-yyyy
Lala kemudikambölö
Kode telepon+31 (ba Belanda Karibia: 599–7 (Bonaire), 599–3 (Sint Eustatius) ba 599–4 (Saba))
Kode ISO 3166NL
Domain.nl (domain fondrege yaŵa internet khö Belanda. Onönötania .eu (khö anggota Uni Eropa) ba .bq (khö Belanda Karibia))
Lokasi Belanda

Belanda (ma ba Li Belanda, Nederland[ˈneːdərlɑnt] (foligö)) no sambua negara ba danö Eropa tanö ba gaekhula, khönia tefaböbö göi gölana si so ba Karibia. Nederland eluahania "tanö sadawa-dawa", me tete danö ba negara andre no abölö adawa-dawa moroi ba dete nasi.

Asese göi latötöi iaHolland,[8] heŵa'ae Holland andrö sindruhunia ha sambua gölana ba negara Belanda, ba börö da'ö lö fao dödö niha moroi ba gölana tanöbö'ö ba Belanda na latötöi negara Belanda Holland.[9] Ba Indonesia latötöi ia Belanda, nihalö moroi ba Li Portugisholanda,olanda,wolanda,bolanda, ba baDanö Niha me föna lafotöi ia Hulando.

So öfa kota segebua ba Belanda, ya'iaRotterdam,Den Haag,Utrecht baAmsterdam si no göi tobali ibu kota negara. So töra 17 juta niha sowanua khönia. Li resmi khöniaLi Belanda, heŵa'ae so göi li daerah resmi simane Li Frisia Barat ni'oguna'ö ba daerah Friesland, Li Papiamento ni'oguna'ö ba daerah Bonaire ba Li Inggris ni'oguna'ö ba daerah Sint Eustatius awö Saba.

Waö-waö

[bulö'ö |bulö’ö kode]

Celtic, suku Jermanik, faoma Romawi (800 SM–410 M)

[bulö'ö |bulö’ö kode]
Perbatasan Rhine ba ndröfi si 70 M

Moroi ba ndröfi si 800 SM ba aefa da'ö,kebudayaan Hallstatt Celtic ba ginötöZaman Besi no hulö fakhai sibai ba negara Belanda, ba wosalahani budaya Hilversum.Bijih besi molohe fa'asökhi ba tefaehagö ba zi sambua soi, fao khönibesi rawa. Smith ifanörö-nörö ia ba nahia nono mbanua, i'oheperunggu faomabesi, ba i'ohe ngawalö wakake molo'ö ni'oguna'ö ba da'ö. Lewatö Raja Oss (700 SM) lasöndra ba gotalua lewatö soya, sebua ba danö Eropa Barat ba ösinia oya wöda zi'öli nibalu faoma ana'a bakarang.

Ba ginötö wasuwöta nibe'era töiPerang Galia, tanö raya ba bagaekhula Rhine nisuwö Kekaisaran Romawi mapasukan Romawi ba rö wamatöröJulius Caesar moroi ba ndröfi si 57 SM ofeta 53 SM.[10] Caesar ifaehagö dombua suku Celtic sitorö ba Belanda tanö raya iada'a: Menapii faoma Eburones. Rhine lötebulö tobali ola moroi tanö yöu moroi ba mbanua Roma ba ginötö döfi si 12 M. Kota-kota sitehöngö tefa'aso moroi ba Limes Germanicus:Nijmegen baVoorburg. Ba mbörötaGallia Belgica, tanö raya Limes angolifa moroi ba provinsi Romawi Germania Inferior. Daerah tanö yöu Rhine, ni'iyaigö ndra niha Frisii, fao ira baero wamatörö kekuasaan Romawi (hiza tenga ba wa'asora ma ba wamatörö ya'ira), ba hiza soi ba nola Jermanik ya'ia da'ö Suku Batavi faoma Cananefates manga'i halöŵö sanandrösa ba kavaleri Romawi.[11] Soi Batavi lasuwö Romawi ba wasuwöta si no la'ila nibe'e töi ya'ia da'ö;Pemberontakan Batavia, alua da'a me döfi si 69 M ba hiza Romawi mofozu tesuwö. Batavi aefata da'ö la'orudugö ira ba soi tanöbö'ö bakha bakonfederasi Salian Franks, waö-waö da'a tefaehagö ba mbaŵa si'oföna ba abad sitölu.[12] Salian Franks tefa'ele'ö ia ba zinura-zinura Romawi si no la'ila sitobali awö faoma udu. Ya'ira andre lafaso moroi ba konfederasi Saxon ba gatumbukha ena'ö findra sanörö Rhine numalö ba danö Romawi ba abad si'öfa. Moroi bapangakalan sibohou ya'ia da'ö;Flandria Barat faoma Belanda Barat Daya, lasuwö fetaroSelat Inggris. saradadu Romawi lakuasoi danö da'ö, ba hiza tebai la suwöini zifao khö Frank makaum Frank, ni'ata'ufi ba ginötö wamatörö Julian si nomurtad (358) me inötö soi Salian Frank tetehegö manaro'o ba foederati ba Texandria.[12]

Umbu

[bulö'ö |bulö’ö kode]
  1. "Welke erkende talen heeft Nederland?" (ba li Belanda). Rijksoverheid. 11 January 2016. Mufaigi me27 December 2017. 
  2. Official CBS website containing all Dutch demographic statistics. Cbs.nl. Mufaigi me 4 July 2017.
  3. CBS."Meer dan de helft Nederlanders niet religieus".www.cbs.nl (ba li Belanda). Mufaigi me20 February 2019. 
  4. "Population counter".Centraal Bureau voor de Statistiek. 2018. Mufaigi me6 December 2018. 
  5. 12"Netherlands". International Monetary Fund. April 2018. 
  6. "Gini coefficient of equivalised disposable income (source: SILC)". Eurostat Data Explorer. Mufaigi me4 December 2018. 
  7. "2018 Human Development Report"(PDF). United Nations Development Programme. 2018. 
  8. Netherlands vs. HollandArchived 2020-11-24 at theWayback Machine,Netherlands Board of Tourism & Conventions
  9. "Holland or the Netherlands?". Dutch Embassy in Sweden. Arsip moroiversi asli irugi 27 October 2016. Mufaigi me15 December 2012. 
  10. "The Edges of the Earth (3) - Livius".www.livius.org.Diarsipkan moroi ba versi asli baŵa 2020-08-08. Mufaigi me2021-09-06. 
  11. Roymans, Nico,Ethnic Identity and Imperial Power: The Batavians in the Early Roman Empire, Amsterdam: Amsterdam University Press, 2005, pp 226–227
  12. 12Previté-Orton, Charles,The Shorter Cambridge Medieval History, vol. I, pp. 51–52, 151
Tehalö moroi ba "https://nia.wikipedia.org/w/index.php?title=Belanda&oldid=24214"
Kategori:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp