 |
 |
Ensampel a | Elven gymyk, polter helosk, lithophile  |
---|
Klass | alkan tremenyans, period 5  |
---|
Furvell gymyk | Zr  |
---|
Dydhyas diskudhans | 1789  |
---|
Niver atomek | 40  |
---|
Aray an elektrons | [Kr] 4d² 5s²  |
---|
Elektronegedhegedh | 1  |
---|
Studh oksidyans | 4  |
---|
Rann a | period 5, bagas 4  |
---|
Restrennow kelmys war Gemmyn Wikimedia |
Elven gemyk ewzirkoniom, niver 40 e'nVosen Beriodek. Y arwodh gemyk ewZr. An hanow a dheu dhort hanow an moon zirkon (dhort an gerPersekzar-gun, ow styrya 'haval dhe owr'). Kevys ew zirkoniom enspektrumster klass-S, meyn kawos hakarrygi dhort anLoor. Nag eus radn vewoniethel dhe zirkoniom, bes nag ew y holanow gwenonek.
Ema zirkoniom en gebmow zirkon, feth hag veu diskudhys en 1789 gen Martin Heinrich Klaproth (1743-1817).Syr Humphrey Davy a assayas enyshe zirkoniom der elektrolysans, bes ev a wrug fyllell. Enyshes veu zirkoniom rag an kensa pres en 1824 gen Jöns Jacob Berzelius (1779-1848). Kalish ha brottel ew olkan zirkoniom mar nag ew pur, bes es y dhyghtya ew an olkan pur.
An chif monyow ew zirkon (ZrSiO4), kevys enOstrali, anStatys Unys haShri Lanka, ha baddeleyit (zirkoniom oksid, ZrO2), kevys enBrasil. Askorrans ollvesek ew a-dro dhe 7,000 tonnas an vledhen. Usys ew enpriweyth, daffar hag a worthsevel tobmder pekara fornow,gweder, kemygednow ha kesolkenyow. Usys ew priweyth gwres a zirkoniom avel kellyl, gwelsow ha daffar golf. Gwerthys ew zirkonow avel gebmweyth ewedh. Usys ew an brassa radn a askorrans ollvesek an olkan en dasoberoryon nuklerek.
Poos atomek zirkoniom ew 91.22, y boynt teudhi ew 1852°C ha'y boynt bryjyon ew 4377°C. Y dhosedh ew 6.5kg an liter. Olkan kalish lenter arhansek ew, ow korthsevel kesknians en ta.
W Aquilae, steren glass-S
Jöns Jacob Berzelius
Gwelydni kunys nuklerek, gwres a gesolkan zirkoniom
Baddeleyit
Zirkon glas
Kollel briweyth
Ma an erthygel ma usya anFurv Skrifys Savonek a-barth Kernowek diwedhes.