Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Aller au contenu
Wikipedia
Nadi

Tutlayt Talmant

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Talmant
Deutsch
Abdardɔʏtʃ
Aẓaran degAsegder arakal i yemsawalen n Telmant
TamnaḍtLalman dtmura n iden
Azdar

Imsawalen s Telmant

At tutlayt tayemmat
90 million (2010)[1] to 95 million (2014)[2]
L2 speakers: 10–15 million (2014)[2][3]
Talɣiwin tizikanin
Standard forms
Agemmay Alatin (German alphabet)
German Braille
Signed German, LBG
(Lautsprachbegleitende /Lautbegleitende Gebärden)
Addad amaddud
Tamaddudt deg

Several international institutions
Recognised minority language in
Regulated by

No official regulation

(German orthography regulated by theCouncil for German Orthography[4]).
Ingalen n tutlayt
ISO 639-1de
ISO 639-2ger (B)
deu (T)
ISO 639-3Variously:
deu – German
gmh – Middle High German
goh – Old High German
gct – Colonia Tovar German
bar – Bavarian
cim – Cimbrian
geh – Hutterite German
ksh – Kölsch
nds – Low GermanTuccḍa n temsisɣelt: Balise<ref> incorrecte : les références sans nom doivent avoir un contenu.
sli – Lower Silesian
ltz – LuxembourgishTuccḍa n temsisɣelt: Balise<ref> incorrecte : les références sans nom doivent avoir un contenu.
vmf – Mainfränkisch
mhn – Mòcheno
pfl – Palatinate German
pdc – Pennsylvania German
pdt – PlautdietschTuccḍa n temsisɣelt: Balise<ref> incorrecte : les références sans nom doivent avoir un contenu.
swg – Swabian German
gsw – Swiss German
uln – Unserdeutsch
sxu – Upper Saxon
wae – Walser German
wep – Westphalian
hrx – Riograndenser Hunsrückisch
yec – Yenish
Glottologhigh1287 High Franconian[5]
uppe1397 Upper German[6]
Linguasphere
  further information
52-AC (Continental West Germanic)
> 52-ACB (Deutsch & Dutch)
> 52-ACB-d (Central German incl. 52-ACB–dl & -dmStandard/Generalised High German)
+ 52-ACB-e & -f (Upper German &Swiss German)
+ 52-ACB-h (émigré German varieties incl. 52-ACB-hcHutterite German & 52-ACB-hePennsylvania German etc.)
+ 52-ACB-i (Yenish);
Totalling 285 varieties: 52-ACB-daa to 52-ACB-i

  (Co-)D tamaddudt, d tutlayt n tigti
  D tamaddudt Maca mači d tutlayt n tigti
  D tutlayt tadelsant n tdersi
  Non-statutory minority language

Talmant (assaɣ ayman:Deutsch) d yiwet ntutlaytTaǧermant tutrimt igan d yiwen n ufurk segtwacult n tutlayintihendurupyin, Talmant tettumeslay s talɣa tagejdant degUruppa talemmast anda i tga d tutlayt tamaddudt nTegduda n Lalman tadukklant dtegduda Tutrict dumazan nLiechtenstein akken daɣen i tga d yiwet seg kuẓ (4) ntutlayin tinamurin nTeswist d yiwet daɣen seg 3 ntutlayin timaddudin ntdukt nLuxembourg yakk d yiwet seg tutlayin timaddudin nTgelda n Biljik (Tamɣiwent yessawalen Talmant n Biljik) yakk d tutlayt tamaddudt deg tama nunẓul n Tyrol id yezgan deg ugafa ntegduda n Italy, yakk dtutlayt n tadersiJutland n unẓul yeṭṭafaren tamurt nDanmaṛk
Tutlayin tiǧermanin n umalu n iden amTefrikanist dTehullandit dTegnizt dTefrist dTelmant taddayt dTyidict d gid-ak yakk yettemcabin s waṭas ar Telmant akken daɣen yella kra wemcabi s tfesniwin yemgaraden yakk dTdanict dTnerwijt dTeswidt yeṭṭafarenafurk agafay n tutlayin tiǧermanin
Talmant d tutlayt Taǧermant tis snat deg wemdan n imsawalen seld nTeglizt

Talmant d yiwet gartutlayin timadlanin timeqranin acku tga dtutlayt tayemmat i wugar n 100 n imelyan n yemdanen deg umadal, akken i tga d tutlayt tamezwart degtiddukla n Turuft akken daɣen i tga d tutlayt tis snat (s tezfi yakk dTefrensist) seld nTeglizt ayen ara ad tt-yeǧǧen d tutlayt tis snat deg tiddukla n Uruppa seld Taglizit

Asegder arakal

[ẓreg |ẓreg aɣbalu]

Uruppa

Talmant tettusexdem deg ansa amezwar degLalman anda tga d tutlayt tayemmat n 95% n imezdaɣ-is, 89% degTutrict, 65% diTeswist akken i tga d tutlayt n tigti degLiechtenstein, akken daɣen i tella Telmant d tutlayt n tdersi deg kra n tamiwin d igezduyen nṬelyan dDanmaṛk, Akken daɣen i llant kra ntimɣiwanin yettmeslayen s Telmant deg kra n imuren n tmurt nČčik dHungaria dPuḷunya dRumanya yakk d kra n tmura n iden ur nli (ur nesɛi) tilisa sLalman amKazaxistan dQubrus dSirbya

Tamusni nUruppa s tutlayt Talmant

Deg uzaɣar n Uruppa

Amzegraw ameqran yakk n imsawalen s Telmant deg uzaɣar n Uruppa d win yellan degIwunak Yeddukklen n Marikan dKanada dBrazil dTarjentint anda imelyan nIlmanen gguǧǧen ar tmura ayyi seg 200 n iseggasen-a yezrin maca tura azgen ameqran n warraw-nsen ur ttmeslayen ara Talment

Imeslayen imezdayen yakk d Teglizt

[ẓreg |ẓreg aɣbalu]

Aẓaṛ n tutlaytTaglizit yettuɣal ar Telmant anda iminigen Ilmanen ddmen tutlayt-a arBṛitanya

Asuffeɣ n Telmant ar umadal

[ẓreg |ẓreg aɣbalu]

Tiwelhiwin

[ẓreg |ẓreg aɣbalu]
  1. Mikael Parkvall, "Världens 100 största språk 2010" (The World's 100 Largest Languages in 2010), inNationalencyklopedin
  2. 2,0 et2,1Ammon, Ulrich (2014).Die Stellung der deutschen Sprache in der Welt (in Talmant) (1st ed.). Berlin: de Gruyter.ISBN 978-3-11-019298-8. Retrieved24 July 2015.
  3. Tuccḍa n temsisɣelt: Balise<ref> incorrecte : aucun texte n’a été fourni pour les références nomméeseurobarometer
  4. "Rat für deutsche Rechtschreibung – Über den Rat". Rechtschreibrat.ids-mannheim.de. Retrieved11 October 2010.
  5. Hammarström, Harald; Forkel, Robert; Haspelmath, Martin, eds. (2017)."High Franconian".Glottolog 3.0. Jena, Germany: Max Planck Institute for the Science of Human History.
  6. Hammarström, Harald; Forkel, Robert; Haspelmath, Martin, eds. (2017)."Alpine Germanic".Glottolog 3.0. Jena, Germany: Max Planck Institute for the Science of Human History.
Yettwakkes-d seg "https://kab.wikipedia.org/w/index.php?title=Tutlayt_Talmant&oldid=106708"
Taggayin :

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp