Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Aller au contenu
Wikipedia
Nadi

Ṭṭraḍ asemmaḍ

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Infotaula d'esdevenimentṬṭraḍ asemmaḍ
CW,GF dGF

Anawguerre froide(fr)Suqel
guerre perpétuelle(fr)Suqel
guerre par procuration(fr)Suqel
période historique(fr)Suqel
Azemz aswasan1945 –  25 Duǧember 1991
AnsaTamrikt talatint
Asya
Tafriqt
Turuft
Amttekki
Tamentiltsuperpuissance(fr)Suqel
Issesreg degIwunak Yeddukklen n Temrikt
bloc de l'Est(fr)Suqel
dislocation de l'URSS(fr)Suqel
réunification allemande(fr)Suqel
Tadukli Tuṛufit
Turuft Usamar
Tasnakudt
Guerre du Viêt Nam(fr)Suqel
Révolution culturelle(fr)Suqel
Guerre de Corée(fr)Suqel
Conflit frontalier sino-soviétique de 1969(fr)Suqel
Guerre sino-vietnamienne(fr)Suqel
Crimes du régime khmer rouge(fr)Suqel
Crise de Berlin(fr)Suqel
Crise des missiles de Cuba(fr)Suqel
Invasion de la Tchécoslovaquie par le Pacte de Varsovie(fr)Suqel
Guerre d'Afghanistan(fr)Suqel
Igber seg
guerre d'usure(fr)Suqel
Programme afghan(fr)Suqel
guerre par procuration(fr)Suqel
Révolution de Saur(fr)Suqel
guerre d'Afghanistan(fr)Suqel

Ṭṭraḍ asemmaḍ (staglizit:Cold War, starusit: Холодная война), d tamenziɣt deffirṬṭraḍ Amaḍlan Wis Sin, seg1945 ar1991, garIwunak Yeddukklen n Temrikt,Tadukli Tasuvyatit ed yimsisan-nsen[1], Ṭṭraḍ asemmaḍ tella degtasertit,tadamsa edtazniwt, aseqdec nyemrigen d win yesεan lḥedd[2].

Ṭṭraḍ asemmaḍ d awal yura-t i tikelt tamezwarut sumaru agliziGeorge Orwell, deg umagrad i yeffeɣ-d deg1945[2].

Ṭṭrad Asemmaḍ d tallit n umennuɣ asertan, d usnaktawi i d-yebdan seld Ṭṭrad Amaḍlan Wis Sin (deg 1945) yerna yekfa s uɣelluy n Tdukli Tasuvyatit deg 1991. Fkan-as isem (isem-is) "asemmaḍ" acku ur d-yelli ara d ṭṭrad iẓrilew neɣ d imenɣi srid gar snat n tnezmarin timeqqranin: Iwunak Yedduklen n Marikan (IYM) d Tdukli Tasuvyatit (TT).

Iẓuran n Umennuɣ: Tazdukla mgal Tamsihrit

[ẓreg |ẓreg aɣbalu]

Deg yiwet n tama, tella Marikan d yimsisan-is n utaram, i yellan dduklend ɣer unagraw n tamsihrit , tugdut talibiralit, d uzayez n tlelli tudmawant. Sɛan tamsihrit n ssuq ilelli.

Deg tama nniḍen, tella Tdukli Tasuvyatit d tmura n Wegmuḍ. TT tella tettabaɛ anagraw n tazdukla , s unabaḍ imeslemmes s waṭas, anda akabar amyiwen i d-yettaṭṭafen adabu.

Yal yiwet seg tnezmarin timeqqranin-a tella tettnadi ad tesnerni tazrirt d tesnakta-ines deg umaḍal.

1. Anagraw n Wataram: Tamsihrit d Tugdut Talibiralit

[ẓreg |ẓreg aɣbalu]

Iwunak Yedduklen n Marikan d yimsisan-nsen n Wataram (am Tgelda Yedduklen, Fṛansa, atg.) llan ḍefren anagraw yebnan ɣef:

  • Tadamsa: Tamsihrit n ssuq ilelli. Anect-a yebɣa ad yini d akken imdanen d tkebbaniyin n uḥric uslig sɛan azref ad sɛun ayla, ad xedmen tanezzut, yerna ad myezzayen tamsezwert gar-asen. Adabu neɣ awanek ur ikeccem ara aṭas deg tdamsa.
  • Tasertit: Tugdut talibiralit. Anagraw-a yebna ɣef tlelli tudmawanin, am tlelli n wawal, tlelli n tɣamsa, d tlelli n usɣan. Llan inagrawan n yikabaren, dɣa lɣaci i d-yefrennan anwa ara ten-inebḍen.
  • Iswi: Taggara n Ṭṭrad Amaḍlan Wis Sin, Marikan tella tettwali Tazdukla d amihi ameqqran ɣef tlelli n umaḍal. Iswi ameqqran nsen yella d "aḥbas" n tesnerni n tesnakta tazduklant, ladɣa deg Turuft i yettwaḍerrfen s ṭṭrad.

2. Anagraw n Wegmuḍ: Tazdukla d Unagraw n Ukabar Amyiwen

[ẓreg |ẓreg aɣbalu]
Isardasen n Tamsisit Taṭlasit d Umatwa n Waṛsu deg turuft (1973)

Tadukli Tasuvyatit d tmura n Wegmuḍ n Turuft i teddukul (i yellan seddaw n tecḍaḍt-is) llan ḍefren anagraw yemgarraden s tidett:

  • Tadamsa: Tazdukla, akken i d-tenna tesnakta n Marx d Lenin. Deg unagraw-a, ur telli ara wayla uslig n walalen n ufares (usines, terres...). D adabu i d-yettaṭṭafen kullec s yisem n tmetti. Tadamsa yella usɣiwes sɣur unabaḍ ameslemmes.
  • Tasertit: Anagraw n ukabar amyiwen. Ala Akabar Azduklan i yesɛan azref ad yili deg udabu. Ur yelli ara tamsezwert tasertant. Anagraw-a yettusemma daɣen "aɣrudan" acku adabu yella ikeccem deg yal tama n tmeddurt n yemdanen, yerna yella uḥbas ameqqran n tlelli n wawal d uzɣan.
  • Iswi: Tadukli Tasuvyatit, s tesnakta-s, tella tettamen d akken tamsihrit d anagraw n wammud yerna ilaq ad teɣli. Iswi-s yella d asnerni n tegrawla tazduklant deg umaḍal, ad seddukel ixeddamen n umaḍal yakk.

Amgired i d-Yeslulen Ṭṭrad

[ẓreg |ẓreg aɣbalu]

Imenɣi d umgired n tesnakta i d-yebdan uqbel Ṭṭrad Amaḍlan Wis Sin, maca yuɣal d aṣeḥḥan seld 1945.

Aselway Truman yesskanay-d amtawa anaṭlas n Ugafa d yinebgiwen-is deg Uɣlif Uval.

Seg temliliyin n Yalta d Potsdam, Iwunak Yedduklen d Tdukli Tasuvyatit ur msefhamen ara ɣef wamek ara tili Turuft mbeɛd ṭṭrad. Marikan tebɣa timura tilelliyin s tefranin n tugdut. Tadukli Tasuvyatit, i yexsren aṭas n yimdanen, tebɣa ad tesbedd "tamnaḍt n uḥuddu" gar-as d Wegmuḍ n Turuft, s usbeddi n yinabaḍen izduklanen i s-yeddan deg tmura am Pulunya, Hungarya, d Rumanya.

Widak n Wataram walan anect-a d tamsulta d usnerni n tezdukla s yiɣil. Dɣa yal tama tebda tettwali tamaniḍt d amihi ɣef tilin-is. Anect-a i d-yeslulen beṭṭu n Turuft d umaḍal ɣef sin n yiḥricen, d tallit n Ṭṭrad Asemmaḍ.

Tazzla ɣer Yimrigen Iɣisanen

[ẓreg |ẓreg aɣbalu]

Yiwet seg tmeẓri timeqranin n Ṭṭrad Asemmaḍ d "tazzla ɣer leslaḥ," ladɣa imrigen iɣisanen. Seg wasmi i sseqdec Iwunak Yedduklen tibumbtin tiɣisanin deg 1945, Tadukli Tasuvyatit texdem tirmit ines tamezwarut deg 1949.

Anect-a yebda tallit n "tuggdi n uɣisan". Snat n tmura-a wwḍent ɣer tnezmart n ussexṛeb n umaḍal acḥal d tikkelt. Tuggdi-a n ussexṛeb d ayen i d-yeslulen lḥers ameqqran, maca deg yiwet n tama, d ayen i d-iḥebsen ṭṭrad usrid gar-asent.

"Tazzla ɣer Yimrigen Iɣisanen" d timsizzelt tameqqrant i d-yellan gar Iwunak Yedduklen n Marikan d Tdukli Tasuvyatit iwakken ad snernin yerna ad afen imrigen iweɛṛen ugar, ladɣa imrigen iɣisanen.

Mačči d tazzla ɣef yimrigen iklasikiyen kan i yellan, maca d tazzla ɣef tknulujit n ussexṛeb ameqqran.

1. Tagara n Uḥkar

[ẓreg |ẓreg aɣbalu]

Ṭṭrad Asemmaḍ yebda s yiwet n tnezmart kan i yesɛan abrid ɣer umrig aɣisan.

  • 1945: Iwunak Yedduklen n Marikan sseqdacen snat n tbumbtin tiɣisanin ɣef Hiroshima d Nagasaki deg Japun. D nutni i d imezwura yerna d nutni i d imyiwen i yesɛan tanezmart-a tameqqrant. D anect-a i wumi neqqar "aḥkar aɣisan".
  • 1949: Tadukli Tasuvyatit, s uɣalli d tmuɣli n tmusniyin-is, tessefɣ-d tabumbt-is tamezwarut. Dɣa yeɣli uḥkar n Marikan. Seg yimir-nni, tebda tazzla n tidett.

2. Tameẓla n Usseḥbes

[ẓreg |ẓreg aɣbalu]

Ilaq ad nefhem ayɣer i ṣerrfen idrimen ɣef yimrigen-a. Tameẓla tamezwarut d "asseḥbes" neɣ "aṣerheb".

Anamek: Yal tama tella tettnadi ad tesɛu imrigen i yeqqnen iwakken ad teṣerheb tama nniḍen. Tikti-nni tella akka: "Ma tebɣiḍ ad iyi-d-tewteḍ, ilaq ad teẓreḍ belli sɛiɣ ayen s wayes ara k-ssexṛbeɣ ula d kečč, yerna s tarrayt iweɛṛen."

Anect-a yebna ɣef tuggdi. Yal tama tuggad tanezmart n tama nniḍen.

3. Asali n Tnezmart: Seg Tbumbt 'A' ɣer Tbumbt 'H'

[ẓreg |ẓreg aɣbalu]

Tazzla-a ur teḥbis ara deg tbumbt taɣisant tamenzut (A-Bomb).

  • Tabumbt n Uhidṛujin (H-Bomb): Deg 1952, Marikan tessefɣ-d tabumbt "H", i tesɛan tanezmart n ussexṛeb ugar n tbumbt taɣisant n 1945 s waṭas n tikkal.
  • 1953: Tadukli Tasuvyatit terra-d, texdem ula d nettat tabumbt-is "H".

Amyezzyi-a yuɣal d "anwa ara yesɛun tabumbt i d-yettawin axeṣṣar ugar."

4. Timsizzelt n umseḍru

[ẓreg |ẓreg aɣbalu]
Sputnik 1, Abulun 11 La d-yettrusu ɣef wayyur, taɣsert Tallunt Mir

Aṭas n yimrigen ur yettunfaɛ ara ma ur tesɛiḍ ara amek ara ten-tesserwteḍ ɣer umnaḍ (iswi). Dɣa tebda tazzla nniḍen:

  • Imrigen Ibalistikiyen : Bdan leqdic ɣef yimrigen i zemren ad awin tiqweṛṛa tiɣisanin si yiwet n temnaḍt neɣ umenẓaw ɣer tayeḍ. D wigi i wumi neqqar "Imrigen Ibalistikiyen Igraklanen" (ICBMs).
  • Tuffɣa n Sputnik (1957): Asmi i d-tessefɣ TT "Sputnik 1" (agensas aragmawan amezwaru) ɣer tallunt, anect-a yessexdem Marikan. Mačči kan ɣef tazzla n tallunt, maca lmaɛna-s d akken TT tesɛa tknulujit n yimrigen i zemren ad awḍen srid ɣer wakal n Marikan.

5. Tuggdi n Ussexṛeb Gar-asent

[ẓreg |ẓreg aɣbalu]

Deg yiseggasen n 1960, snat n tnezmarin-a wwḍent ɣer yiwet n tegnit iɣef ur zmirent ara ad uɣalent ɣer deffir.

Sɛant i sin ayen i yeqqnen n yimrigen iɣisanen iwakken ad ssexṛbent tamaniḍt n yal yiwen acḥal d tikkelt. Anagraw-a n tuggdi yettusemma s Tenglizt "MAD" .

Tameẓla-a, ɣas d tamcumt, d ayen i d-iḥebsen ṭṭrad asrid gar-asent. Yal yiwen yuggad ad yebdu imenɣi acku yessen inalkamen: assexṛeb n umaḍal.

6. Tazɣent n Imrigen n Kuba (1962)

[ẓreg |ẓreg aɣbalu]
Tawlaft seg igenni n yiwen n usmel n imrigen iɣisanen asuvyati deg Kuba, yeṭṭef-itt yiwen n usafag aɣalli amarikani, 1 wamber 1962.

D anect-a i d akud iweɛṛen akk deg Ṭṭrad Asemmaḍ. Asmi i tebɣa TT ad tesbedd imrigen iɣisanen deg Kuba (tama n Marikan), amaḍal yewweḍ ɣer yiri n ṭṭrad aɣisan n tidett. D anect-a i d-yesbeggnen amihi ameqqran n tazzla-a ɣer yimrigen.

7. Inalkamen

[ẓreg |ẓreg aɣbalu]

Tazzla-a tesɛa inalkamen imeziwiyen:

  1. Iṣurdiyen Imeqqranen: Snat n tmura xesṛent idrimen ur nesɛi tilisa ɣef leslaḥ, ayen i d-yesseɛtaben tadamsa-nsent, ladɣa tadamsa tasuvyatit i yeɣlin deg taggara.
  2. Tuggdi n Yimir: Imdanen n umaḍal ddren acḥal n yiseggasen seddaw n tuggdi n ṭṭrad aɣisan i zemren ad d-yas deg yal saɛa.
  3. Asnerni n Tknulujit: Ɣas d ayen n diri, tazzla-a tewwi-d asnerni ameqqran n tknulujit (am tazzla ɣer tallunt, iselkimen/Net).

Deg taggara, mbeɛd tazɣent n Kuba, bdan yimtawayen am "SALT" iwakken ad ssenqsen ɣef yimrigen-a, maca tazzla-a ur teḥbis ara s tidett armi d taggara n Ṭṭrad Asemmaḍ.

Amennuɣ ɣef Tallunt d Tknulujit

[ẓreg |ẓreg aɣbalu]

Amennuɣ mačči d aserdas kan. Yella daɣen "Tazzlan ɣer Tallunt". D anect-a i d-yesbeyynen anwa unagraw i d-yufraren deg tɣawsiwin n tmusni d tussna d tknulujit.

1957: Tadukli Tasuvyatit tessefɣ-d agensa amezwaru, "Sputnik 1".

1961: Yuri Gagarin (Asubyati) yuɣal d amdan amezwaru i d-yezzin ɣef umtiweg n wakal.

1969: Marikan terra-d s tuwwḍa n "Apollo 11", anda Neil Armstrong yersa ɣef Wayyur.

Ṭṭradat s Uwkil d Uɣrab n Berlin

[ẓreg |ẓreg aɣbalu]

Iwakken ad myaɣen war ma nnuɣen srid, IYM d TT llan ssexdamen "ṭṭradat s uwkil". Llan ttgen tadrimt yerna ttgrn imrigen i yimsisan nsen deg yimenɣan n tmura nniḍen. Amedya:

  • Ṭṭrad n Kurya (1950-1953)
  • Ṭṭrad n Vyetnam (1955-1975)
  • Amennuɣ n Tdukli Tasuvyatit deg Afɣanistan (1979-1989)

Deg Turuft, yebna "Aɣrab n Berlin" deg 1961. Aɣrab-a yebḍa tamdint n Berlin ɣef sin, yerna yuɣal d azamul n beṭṭu n Wegmuḍ (tazdukla) d Wataram (tamsihrit).

Tagara n Ṭṭrad Asemmaḍ

[ẓreg |ẓreg aɣbalu]

Deg yiseggasen n 1980, Tadukli Tasuvyatit tebda tettidir tizɣatin timeqqranin n tdamsa d tsertit. Tismeskal n "Perestroika" (aɛawed n lebni n tdamsa) d "Glasnost" (tuffɣa ɣer tafat/lfiraq) i d-yewwi Mikhail Gorbachev, ur ssawḍen ara ad sselken anagraw.

Tizmilin

[ẓreg |ẓreg aɣbalu]
  1. azday s tafransistGuerre froide, deglarousse.fr.
  2. 2,0 et2,1(en)Cold War, degbritannica.com.
Yettwakkes-d seg "https://kab.wikipedia.org/w/index.php?title=Ṭṭraḍ_asemmaḍ&oldid=114188"

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp