Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Aller au contenu
Wikipedya
Rechèch

Mèt

Depi Wikipedya, ansiklopedi lib
Page d’aide sur l’homonymie
paj omonimi sa a reyini sijè ak atik diferan ki pataje yon menm non.
Page d’aide sur l’homonymie
Pou atik ki gen tit omofòn, gadeMèt (omonimi).

Sou lòt pwojè yo :

    mèt,souWiktionnaire

Yonmèt[1] se yon moun ki domine yonatizay (penti,eskilti,mizik,espirityalite,atizay masyal, elatriye) epi ki kapab anseye li. Yo itilize tèm nan tou pou refere ak kèk ran oswa estati.

Lame

[modifye |modifye kòd]

Kilti

[modifye |modifye kòd]
 Seksyon sa vid, li pa detaye ase oswa li pa konplè.Èd ap itil anpil!Kijan pou fè ?

Edikasyon

[modifye |modifye kòd]
  • Mèt (feminin: metrès), anseyan(t) oswa pwofesè, enstititè oswa enstititris. Ansyen tit yo baypwofesè yo (mèt oswa metrès lekòl).
  • Mèt konferans:
    • Yonmèt kopnferans , an Frans, se yon anseyan-chèchè fonksyonè sivil ki fè pati kò eponim nan.
    • Mèt konferans, nan Bèljik[2] frankofòn, se tit (se pa grad) moun ki etranje pote nan kò akademik yon inivèsite epi ki, sou baz tanporè, ki kou lib oswa ki ranplase yon manb nan pèsonèl akademik la[3],[4] .
  • YonMèt se yon detantè yonmetriz inivèsite nan Kanada oswa Lafrans ( Mèt nan Atizay, Mèt nan Syans).
  • Nan divès kalite A masyal, tèmMèt la (granmèt pou fondatè oswa manb estati patikilye) deziyen moun ki gen eksperyans ki okipe wòl pwofesè oswa antrenè. Yo te releSensei nan Japon akSifu nan Lachin, de tèm sa yo valab tou nan lòt zòn. Pou egzanp literati, atizana oswa kaligrafi (nosyon de transmisyon konesans). Lòt pratik adopte tèm pi espesifik:Mestre nan Capoeira,Oyakata nan pratik la nan Sumo.

Pwofesyon legal

[modifye |modifye kòd]

Ran ak estati

[modifye |modifye kòd]
 Seksyon sa vid, li pa detaye ase oswa li pa konplè.Èd ap itil anpil!Kijan pou fè ?

Espirityalite

[modifye |modifye kòd]
  • Itilizasyon tèm la dekonseye nanKrisyanism, nan yon pasaj levanjil la:
"Kanta ou menm, pa pèmèt yo rele w mèt, paske gen yon sèl mèt pou ou, Kris la, e nou tout se frè.»[5]
  • Mèt espirityèl la se yonpreseptè, otopwoklame oswa deziye pa siksesyon, nan divès tradisyon espirityèl oswa relijyez (gadegouwou, nan End)
  • Nan fran-masonri, tèm « mèt » la deziyen twazyèmdegre masonik apreModèl:Page h'.

Patwonim

[modifye |modifye kòd]
 Seksyon sa vid, li pa detaye ase oswa li pa konplè.Èd ap itil anpil!Kijan pou fè ?

Lòt

[modifye |modifye kòd]
 Seksyon sa vid, li pa detaye ase oswa li pa konplè.Èd ap itil anpil!Kijan pou fè ?

Kòmantè otè sou tèm ak fonksyon an

[modifye |modifye kòd]

Étienne de La Boétie nanDiscours de la servitude volontaire trase liy esansyèl refleksyon li sou “mèt ak tiran» ("Se yon malè ekstrèm pou domine pa yon mèt, ke yo pa janm ka asire ke li bon, paske li toujou nan pouvwa li yo dwe move lè li vle.")[6] .Descartes, bò kote pa l, pral sèvi ak tèm sa a nan sizyèm pati nanDiskou sou metòd (anfransè:Discours sur la méthode) "Discours sur la méthode") ("ki rann nou tankou mèt ak posedelanati").

Nòt ak referans

[modifye |modifye kòd]
  1. Académie française.« Les rectifications de l'orthographe -Conseil supérieur de la langue française »(PDF). Retrieved6 me 2014. 
  2. En Belgique francophone, ce titre est donc, en lui-même, totalement étranger à la qualité de fonctionnaire.
  3. En Belgique francophone, ce titre est donc, en lui-même, totalement étranger à la qualité de fonctionnaire.
  4. Loi du 28/04/1953 sur l'organisation de l'enseignement universitaire par l'État, art. 34 (universités organisées par la Communauté) et Loi du 27/07/1971 sur le financement et le contrôle des institutions universitaires, art. 41 (universités libres subventionnées par la Communauté).
  5. Matye 23:8
  6. Étienne de La Boétie,Discours de la servitude volontaire, 1549.
Rekipere depi « https://ht.wikipedia.org/w/index.php?title=Mèt&oldid=856721 »
Kategori yo :
Kategori kache :

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp