Ta ennym y jee RaueaghSaturnus currit er y phlanaid, as eh cormit rishKronos nyGreagee,Ninurta ny Babylonnee, asShani ny Hindooee. Ta cowrey Sarn shassoo seose soncorran y jee.
Ta Sarn jeant seose jehhiddragien, lesh coreiryn beggey jehhailium as beggan dy vun-stooghyn elley.[12] Ta çheusthie yn phlanaid jeant seose jehcree creggey as rio beg, lesh jastan gloo jehhiddragien meainagh ta goll mygeayrt, as jastan mooir gassagh ny s'odjey mooie. Ta aeraght veein echey dy mennick er baghtal, agh foddee dy vel grooishyn ry-akin er feie traa foddey. Foddee dy vel geayghyn sheidey seose gys 1,800 km/h, lane ny s'tappee na er Jupiter. Taream magnaidagh planaidagh ec Sarn as eh jeh niart meanagh eddyr niart ream magnaidagh ny Cruinney as y ream magnaidagh Jupiter.
Ta corys ard-cheimagh jehfainaghyn mygeayrt Sarn, as ad jeant seose jeh ayrneenynrio lesh mooad beg jeh smooirlee chreggey asjoan y tuinney. Ta uneayst as tree feed cruinlaghey Sarn, faagail magh keeadyn dy "eaysteenyn" çheusthie jeh ny fainaghyn. TaTitan, yn eayst (ny fo-phlannad) Harn smoo as y nah fo-phlannad smoo ayns Corys ny Greiney lurgGanymede, ny smoo na'n planaidCrean as t'eh yn un fo-phlannad lesh aeraght vaghtal.[13]
Taaeraght chorpagh niauoilagh Harn taishbyney soylley rimmeigagh cosoylagh rish Jupiter, agh cha nel ny rimmeigyn er Sarn cha gial as daahit as ny rimmeigyn er Jupiter, ansherbee, agh t'ad ny s'lhea ec y veanchiarkyl. Ec y vun, as eh sheeyney magh er feie 10 km as lesh çhiassid -23 °C, ta jastan riojag ushtey ry-gheddyn. Lurg eh shen, ta jastan riojag jeh ammonium hiddrasulfeed ta sheeyney magh er feie 50 km as ta mygeayrt -93 °C. Kiare feed kilometeryn heose veih shen ta ny bodjallyn riojag ammoiney ry-gheddyn, raad dy vel ny çhiassidyn mygeayrt -153 °C. Faggys da'n vaare, as sheeyney magh er feie lhiurid eddyr 200 as 270 km heose veih ny bodjallyn, t'ou çheet er jastanyn bodjallyn fakinagh as aeraght jeh hiddragien as hailium.[14] Ta ny geayaghyn er Sarn king jeh ny geayaghyn s'tappee ayns Corys ny Greiney. Ta fysseree veihVoyager cowraghey magh geayaghyn niar as ad goll 500 m/s (1800 km/h).[12] Cha row ny soyllee vodjal cheylley ry-akin agh ec traa roie shaghey Voyager. Veih'n traa shen, ansherbee, tafodreayrtanys bunnit er y Chruinney ny share nish, as foddee baghtalyn kinjagh y yannoo nish.
↑Munsell, Kirk (6 Averil, 2005)."The Story of Saturn". NASA Jet Propulsion Laboratory; California Institute of Technology. Er ny hashtey veihyn lhieggan bunneydagh er 2005-12-02. Feddynit magh er2007-07-07.{{cite web}}:Check date values in:|date= (cooney)