Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Jump to content
Wikipedia
Ronsee

Hailium

Veih Wikipedia.
Hailium

Edit the value on Wikidata
Stoo kemmigaghbunstoo kemmigagh , asatmophile element(en)Translate
Hailium aynstaabyl ny bunstooghyn
Cowrey kemmigaghHe
Earroo breneenagh2
Glout breneenagh4.002602
Cummey lectraneyn1s²
Possan asçhymcheayrtçhymcheayrt 1
gas ooasle
Troyn fishigagh
Glooid0.1786 g/L
tra t'eh ny ushlagh:
(ec y phoynt-lheie) 0.145 g/cm³
(ec y phoynt-broie) 0.125 g/cm³
Y point-lheie0.95 K ​(−272.20 °C, ​−457.96 °F) (ec 2.5 MPa)
Y point-broie4.222 K ​(−268.928 °C, ​−452.070 °F)
Co-effaght aascellagh1.000036
Lectro-yiooldaght4.5
Shennaghys
Feddynit magh ecPierre Janssen(en)Translate,Joseph Norman Lockyer(mul)Translate , asWilliam Ramsay
Feddynys18 Luanistyn 1868
EpennymHelios(en)Translate

Shebunstoo ehhailium (ASE[ˈheːlʲʊm]). She yntrimmid breneenagh ta echey ny 4.002602 g·mol−1. Taearroo breneenagh2 as cowreyHe er.

William Ramsay

[reagh |reagh y bun]
Hailium

SheWilliam Ramsay (1852-1916) y kemmigaghAlbinagh ren feddyn magh queig jeh ny gassyn ooasle. V'eh ruggit aynsGlaschu, as ren eh studeyrys er kemmig 'syGhermaan fo stiureyRobert Bunsen. Ta sleih cooinaghtyn er Ramsay er yn oyr dy dooar eh maghargon (1894),hailium (1895),neoin (1898),krypton (1898) asxenon (1898). Scarr eh neoin, krypton, as xenon veih aer va jeant ny ushlagh. Chossyn William Ramsay Aundyr Nobel ayns 1904 son geddyn ny queig gassyn ooasle imraait heose.

je  rs  re
Taabyl reiltagh ny bunstooghyn
 12 3456789101112131415161718
1H He
2LiBe BCNOFNe
3NaMg AlSiPSClAr
4KCa ScTiVCrMnFeCoNiCuZnGaGeAsSeBrKr
5RbSr YZrNbMoTcRuRhPdAgCdInSnSbTeIXe
6CsBaLaCePrNdPmSmEuGdTbDyHoErTmYbLuHfTaWReOsIrPtAuHgTlPbBiPoAtRn
7FrRaAcThPaUNpPuAmCmBkCfEsFmMdNoLrRfDbSgBhHsMtDsRgCnNhFlMcLvTsOg
 
block-sblock-fblock-dblock-p
Shebun ta'n art shoh.Cur rish,son foays y yannoo daWikipedia.
Feddynit ass "https://gv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hailium&oldid=324066"
Ronnaghyn:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp