SheEnceladus y sheyooeayst smoo 'sy chorys Sarnagh (y 19oo smoo aynsCorys ny Greiney). T'eh mysh 500 km (310 meeilaghyn) er crantessen,[7] ny mysh un jeihooTitan, eaystHarn smoo. Ta Enceladus coodit liorish rio glen oor, as kyndagh rish shen she eshyn nane jeh ny corpaneyn smoo aahoilshagh ayns Corys ny Greiney. Rere shen, cha nel çhiassid yn eayst ec munlaa roshtyn agh −198 °C (75.1 K; −324.4 °F); shen çhiassid ta foddey ny s'feayrey na corpane sollys-hooagh. Dyn bwooise da'n mooadys beg echey, shimmey troyn fishigagh eaghtyragh t'er Enceladus, voish shenn ardjyn lane jehsloghyn cruinn dys thallooyn aachummittectoanagh.
Va Enceladus feddynit magh er 28 Luanistyn 1789 liorishWilliam Herschel,[8][9] agh s'goan y fys v'ayn er derrey hiauill y daa haagh spoarVoyager,Voyager 1 asVoyager 2, shaghey Sarn ayns 1980 as 1981.[10] Ayns 2005, ren y saagh spoarCassini shiaulley shaghey faggys da Enceladus, anchoodaghey eaghtyr as çhymmyltaght yn eayst as taishbyney ny smoo sonreeaghtyn. RenCassini feddyn maghdossanyn va lhiggey magh voishard poullagh y jiass.[11] Tavolcaanyn feayrey faggys da ard y jiass lhiggey magh skiootyn dyghaal ushtey,hiddragien co-vreneenagh, so-ghaalee elley, as stoo creoi, goaill stiaghcloreed hodjum as floagyn rioee magh 'sy spoar, gollrishgeeser, er 200 kilogramyn (440 puint) 'sy tootçhey.[10][12] Ta ny smoo na 100 geeseryn er ny ve feddynit magh.[13] Ta cooid jeh'n ghaal ushtey shen tuittym sheese myr "sniaghtey"; ta'n chooid elley scapail as cur rish y stoo ta jannoo yn chooid smoo jehfainey E Harn.[14][15] Er lesh sheanseyrynNASA, s'cosoylagh co-heiy ny dossanyn as co-heiycomaidyn.[16] Ayns 2014, ren NASA fogrey magh dy dooarCassini feanish bentyn rishkeayn fo-hallooinagh d'ushtey fliugh ec ard y jiass as eh mysh 10 km (6 mi) er çheeid. Voish y fogrey magh shen, ta sheanseyryn er ny yannoo clowanyn maddaghtoil as coipyn jeh'n cheayn.[17]
Ta baghtyn ny geeseryn shen, chammah as feddynysçhiassid sthie ta scapail as tiarkaght tuill wuillee ayns ard poullagh y jiass, taishbyney dy nee corpane bio dy creg-oaylleeagh eh Enceladus. Gollrish ram eaystyn elley ayns coryssyn lheeadagh nyfoawir ghas, ta Enceladus goit aynsaavuilley cruinlagh. Ta'n aavuilley echey rishDione cur bree rish echorrid chruinlagh. Ta'n chorrid shenmooghit liorishforsaghyn tidee,çhiow yn çheusthie echey dy tidee as greesaghey yn gastey creg-oaylleeagh.[18]
↑Stated in:A Short History of Astronomy. Author: Arthur Berry. Publisher: John Murray. Language of work or name: Baarle Ghoaldagh. Publication date: 1898.
↑Stated in:A Short History of Astronomy. Author: Arthur Berry. Publisher: John Murray. Language of work or name: Baarle Ghoaldagh. Publication date: 1898.