D
SheD , nyd , yn kiarroolettyr 'synabbyrlhit Ladjynagh ,[ 1] ta ymmydit aynsabbyrlhit ny Gaelgey noa-emshiragh as ayns abbyrlhittyn elley er feie ny cruinney. Shedarragh yn ennym va currit er 'sy Ghaelg ayns ny laaghyn t'er ny gholl shaghey.[ 2]
Jalloo-ockle Egyptagh dorrys, eeast Feaneeckaghdaleth Greagagh HeearDelta Etruscagh D Ladjynagh D
T'ad gra dy daink D jehscreeu caslys jeh yeeast ny dorrys ghow 'synabbyrlhit Proto-Sinaitagh . Haink y cowrey shoh trooid coryssyn screeuFeaneeckagh ,Greagagh ,Etruscagh asRomanagh dys y chummey t'ayn nish.
'Sy Ghaelg hene, ta'n lettyr çheet jeh'nabbyrlhit Baarleagh liorish obbyrJohn Phillips ,Aspick Sodor as Mannin , as e lheid cairscreeu y yannoo son y Ghaelg ayns ny1700yn .
Ayns abbyrlhittyn rere'n abbyrlhit Romanagh, ta darragh çheet er/d/ , son y chooid smoo. Ny yei shen, aynsVietnaamish , t'eh çheet er/z/ 'sy twoaie as/j/ 'sy jiass, as aynsFijish , t'eh çheet er/nd/ . Ta shiartase dy hengaghyn cosoylagheybleaystee ennalit as neuennalit, as adsyn jannoo ymmyd jeh darragh myr y çheean neuennalit. T'adsyn goaill stiaghGaelg Albinagh ,Eeslynnish ,Navajoish asSheenish Mandarin screeut aynsPinyin .
AynsUnicode , taC mooar ec U+0044 asc beg ec U+0064.[ 3]
AynsASCII , taC mooar ec 68 asc beg ec 100. Aynsearrooyn jeesoil , shen 01000100 as 01100100.
AynsEBCDIC , taC mooar ec 196 asc beg ec 132.
AynsHTML asXML , taC mooar ec "D " asa beg ec "d ".
Ta tooilley mean ayns Wikimedia Commons bentyn rish:
D .
Cha nel couyll seddagh ny lettyr hene