Cha nod agh beggan beg dy lossreeyn goaill bree ass bee myr beiyn, agh t'ad jannoo bree daue hene liorish jannooglucose jehdaa-ocseed charboan,ushtey as bree ny greiney. Ta lossreeyn goaill daa-ocseed charboan trooid nyduillagyn oc as ushtey trooid nyfraueyn oc. Dys jannoo yn obbyr shoh, ta feme oc er soilshey ny greiney, çhiassid cooie, as co-chruinnaght ard dy ghaa-ocseed charboan (cooid lhiettalagh). Ta ny lossreeyn cur maghocsygien myrjeeyll. Ta kuse dy lossreeyn jannoosucrose jeh'n ghlucose dys tashtey eh, m.s.cuirtlagh villish asbeetys shugyr, agh ta'n chooid smoo jeh jannoostark jeh.
Ayns lossreeyn geayney as algaghyn, shechlorophyll ayns nychloroplastyn oc ta goaill stiagh bree ny greiney.
Shoh cormid chemmigagh chormit cho-haaghey sollysh (jeant aashagh):