Kaart Castello, caslys-çheerey Amsterdam Noa veih'n vlein 1660. Hug y doon e ennym daThe Battery (aynsManhattan jiu), haink y straid vooar ta goll shaghey yn boalley dy veBroadway ("y bollagh lhean"), as hug boalley yn valley e ennym daWall Street.
Shecoloin Ollanagh vaAmsterdam Noa (Ollanish:Nieuw Amsterdam,Baarle:New Amsterdam). V'eh bunnit 'sy 17oo eash ec bun jiass EllanManhattan as she soiag y reiltys coloinagh 'syÇheer Injil Noa v'eh. Hug y kione-stashoon dellal rish irree as troggal balley mygeayrtFort Amsterdam. Va'n doon soit ec y vun strateyshagh jiass jeh ellan Manhattan as v'eh jeerit er coadey obbraghyntraght fynneeCholught Ollanagh yn Eear-Injey 'syn Awin Hwoaie (Awin Hudson). Ayns 1624, haink eh dy ve ny heeyney queiggagh jeh'nPhobblaght Ollanagh as v'eh enmyssit myr preeu-valley yn wheiggey ayns 1625.
Roish 1655, va 2,000 sleih cummal 'sy Çheer Injil Noa, as 1,500 jeu cummal ayns Amsterdam Noa. Roish 1664, va begnagh 9,000 sleih cummal 'sy Çheer Injil Noa, lesh 2,500 jeu ayns Amsterdam Noa, 1,000 jeu cummal faggys daFort Orange, as y sleih elley cummal ayns baljyn as baljyn beggey elley.[1][2] SheOllanee York Noa ny sluightee jeu.
Ayns 1664, ghow ny Sostynee stiurey er Amsterdam Noa as ren ad aaenmyssey ehYork Noa ass Diuc York (haink dy veJamys II & VII). Lurg yNah Chaggey Anglo-Ollanagh ayns 1665–67, ren Sostyn as Queiggaghyn Unanneysit y Çheer Injil coardail rish y staydys roie aynsConaant Breda. Dreill ny Sostynee stiurey harrish ellan Manhattan, as lhig ny h-Ollanee seose nyn aggyrtys er y valley as y chooid elley jeh'n choloin, tra lhig ny Sostynee seose nyn aggyrtys formoil er yToorinam ayns America Yiass, as er ellanRun aynsny h-Injyn Hiar da ny h-Ollanee, shickyraghey nyn stiurey erEllanyn ny Spiosyn berçhagh. Jiu, taLower Manhattan soit raad va Amsterdam Noa soit.