Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Zum Inhalt springen
WikipediaJü fri Änsiiklopedii
Schük / Säk

San

Faan Wikipedia
"San" uun ööder spriakwiisen

Sölring Öömrang Fering Halunder Halifreesk Mooring Wiringhiirder Karhiirder Gooshiirder

Tekst üübÖömrang
San☉
A san di 7. Jüüne 1992
Astronoomisk dooten
(betaanj üüb aeerd)
Madelt wai
tesken eerd an san
149,6 Mio. km
Kurtst wai
Lingst wai
147,1 Mio. km
152,1 Mio. km
Skiinboor trochmeeder31,5–32,5winkelminüüten
Skiinboor magnituud (V)−26m74
Füsikaalisk eegenskapen
Trochmeeder1.392.684 km
Mase (M)1,989 × 1030 kg
Grawitatsioonswäärs (G × M)1,32712440018 × 1020 m3/s2
Sachthaid1,408 g/cm3
A san as tuupsaat faan jodiarelementen[1]
Faardferanerang274 m/s2
Faard uun't uniwersum617,3 km/s
Amdreiangstdij25,38 daar
Sküünsen faan't aaks7,25°
Laachtmäächt3,846 × 1026 W
Laachtgrate (V)+4M83
Temperatuur üüb a kaant5.778 K
SpektraalklasG2V
Ääler4,57 × 109a
Planeeten8
Ferglik faan a gratin tesken eerd (lachts) an san.
Di "grat sanplak" as 5-sis so grat üs a eerd.


Asan (astronoomisk sümbool:☉) as enstäär an a madelponkt faan ensansüsteem. Miljuunen faan sansüsteemen san engalaksii.

Miast men wi oober "üüs" san uun't galaksismoolkstruat, huar aeerd an muarplaneeten trinjam flä.

Det wurd as nai mäualhuuchsjiiskSunna;latiinsk sol;ualgreks ἥλιοςhélios; astronoomisk sümbool: .

Futnuuten

[Bewerke |Kweltekst bewerke]
  1. Katharina Lodders et al.:Abundances of the elements in the solar system. Uun: J. E. Trümper (Hrsg.):Landolt-Börnstein, New Series. Vol. VI/4B, Springer, Hamborag 2009,  560–630arXiv:0901.1149 [astro-ph.EP].
Faan „https://frr.wikipedia.org/w/index.php?title=San&oldid=274627
Kategoriin:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp