Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Zum Inhalt springen
WikipediaJü fri Änsiiklopedii
Schük / Säk

Kadmium

Faan Wikipedia
Tekst üübÖömrang
Eegenskapen
Algemian
Nööm, Symbool, NumerKadmium, Cd, 48
SeerieAuergungsmetal
Skööl, Periode, Blook12,5, d
Klöör, Skaksalwer-grä metalen
CAS-Numer7440-43-9
ATC-Code

D11 AC02

Uundial0,3 ppm[1]
Atomaar[2]
Atoommase112,414(4)[3][4]u
Atoomraadius (bereegent)155 (161)pm
Kovalent-Raadius144 pm
Van der Waals-Raadius158 pm
Elektroonen[Kr] 4d10 5s2
Energii4,2eV[5]
1. Ionisiarang867,8kJ/mol
2. Ionisiarang1631,4 kJ/mol
Füsikaalisk[2]
Tustantfest
Kristalhexagonaal
Sachthaid8,65 g/cm3 (25°C)[6]
Hardhaid2,0
Magnetismusdiamagneetisk (Χm = −1,9 · 10−5)[7]
Smoltponkt594,22K (321,07 °C)
Köögponkt1038 K[8]K (765 °C)
Molaar Rüm13,00 · 10−6 m3/mol
Dampwaremk100 kJ/mol[8] kJ/mol
Smoltwaremk6,2[9] kJ/mol
Faard faan a tuun2310 m/s bi 293,15 K
Elektrisk struumfeerang14,3 · 106 A/(V · m)
Waremkfeerang97W/(m · K)
Cheemisk[2]
Oksidatsionstustant2
OksiidenCdO
Sür ofbaasisklachtbaasisk
Normoolpotentiaal−0,403V (Cd2+ + 2 e → Cd)
Elektronegatiwiteet1,69 (Pauling-Skala)
Isotoopen
IsotoopNHt1/2AktiwiteetEnergii (MeV)Produkt
106Cd

1,25 %

stabiil
107Cd

{syn.}

6,50hε1,417107Ag
108Cd

0,89 %

stabiil
109Cd

{syn.}

462,6dε0,214109Ag
110Cd

12,49 %

stabiil
111Cd

12,8 %

stabiil
112Cd

24,13 %

stabiil
113Cd

12,22 %

7,7 · 1015aβ0,316113In
113mCd

{syn.}

14,1aβ0,580113In
114Cd

28,73 %

stabiil
115Cd

{syn.}

53,46hβ1,446115In
116Cd

7,49 %

(3,0±0,3) · 1019 aββ116Sn
Muar isotoopen biList faan isotoopen
NMR-Eegenskapen
 Spin (I)γ uun
rad·T−1·s−1
Er(1H)fL bi
B = 4,7T
uunMHz
111Cd1/25,698 · 1070,0012421,2
113Cd1/25,961 · 1070,0013522,2
Seekerhaid
GHS-Kääntiaken ütj det EU-föörskraft (EG) Nr. 1272/2008 (CLP),[11] (of ütjwidjet)[10]
02 – Braant fiks gau06 – Giftag08 – Ei sünj09 – Skaaset a natüür

(Flam täält bluas för ünstabiil furmen)

Gefoor

H- an P-wäärnangH:250-350-330-341-372-410
EUH:nian EUH-wäärnang
P:273-​391-​210-​260-​281-​308+313-​405-​501Vorlage:P-Sätze/Wartung/mehr als 5 Sätze[10]
EU-Gefoorentiaken
R- an S-wäärnangR:?
S:?
Miast wurdSI-ianhaiden brükt.

Kadmium (faangreks καδμίαkadmía;latiinsk cadmea) as encheemisk element mä det ufkörtangCd an detatoomnumer48. Hat as enauergungsmetal.

Bilen

[Bewerke |Kweltekst bewerke]

Luke uk diar

[Bewerke |Kweltekst bewerke]
Commons Commonskategorii: Kadmium – Saamlang faan bilen of filmer

Kwelen

[Bewerke |Kweltekst bewerke]
  1. Harry H. Binder:Lexikon der chemischen Elemente. S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999,ISBN 3-7776-0736-3.
  2. A taalen kem miast faanwww.webelements.com (Cadmium) .
  3. CIAAW, Standard Atomic Weights Revised 2013.
  4. IUPAC, Standard Atomic Weights Revised v2 (Memento faan di 3. Marts 2016 uun'tInternet Archive).
  5. Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing:Lehrbuch der Experimentalphysik, Band 6:Festkörper. 2. Auflage. Walter de Gruyter, 2005,ISBN 3-11-017485-5, S. 361.
  6. N. N. Greenwood, A. Earnshaw:Chemie der Elemente. 1. aplaag. 1988,ISBN 3-527-26169-9, S. 1545.
  7. (ütjden faan) David R. Lide:CRC Handbook of Chemistry and Physics. 90. aplaag. (uun't näät: 2010), CRC Press/Taylor and Francis, Boca Raton, FL,Properties of the Elements and Inorganic Compounds, S. 4-142 – 4-147. A wäärser diar uun g/mol an uuncgs-ianhaiden. Amreegent tuSI-wäärs.
  8. 8,08,1Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang:Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. Uun:Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337,doi:10.1021/je1011086.
  9. K.-H. Schulte-Schrepping, M. Piscator:Cadmium and Cadmium Compounds. In:Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry. Wiley-VCH Verlag, Weinheim 2005,doi:10.1002/14356007.a04_499.
  10. 10,010,1Iindraanj tuCadmium (pyrophor) uun't GESTIS-dootenbeenk faan'tIFA, ufrepen di 9. August 2016(mä JavaScript).
  11. Iindrach tuCadmium uun'tClassification and Labelling Inventory faan'tEuropeesk Chemikaalienagentuur (ECHA), ufrepen di 1. August 2016.
Faan „https://frr.wikipedia.org/w/index.php?title=Kadmium&oldid=230726
Kategoriin:
Ferbürgen kategoriin:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp