Vårt land, vårt land, vårt fosterland, Ljud högt, o dyra ord! 𝄆 Ej lyfts en höjd mot himlens rand, Ej sänks en dal, ej sköljs en strand, Mer älskad än vår bygd i nord, Än våra fäders jord. 𝄇
Vårt land är fattigt, skall så bli För den, som guld begär. 𝄆 En främling far oss stolt förbi: Men detta landet älska vi, För oss med moar, fjäll och skär Ett guldland dock det är. 𝄇
Vi älska våra strömmars brus Och våra bäckars språng. 𝄆 Den mörka skogens dystra sus, Vår stjärnenatt, vårt sommarljus. Allt, allt, vad här som syn, som sång Vårt hjärta rört en gång. 𝄇
Här striddes våra fäders strid Med tanke, svärd och plog. 𝄆 Här, här, i klar som mulen tid. Med lycka hård, med lycka blid. Det finska folkets hjärta slog. Här bars vad det fördrog. 𝄇
Vem täljde väl de striders tal. Som detta folk bestod. 𝄆 Då kriget röt från dal till dal. Då frosten kom med hungers kval. Vem mätte allt dess spillda blod Och allt dess tålamod? 𝄇
Och det var här det blodet flöt, Ja, här för oss det var, 𝄆 Och det var här sin fröjd det njöt, Och det var här sin suck det göt. Det folk som våra bördor bar Långt före våra dar. 𝄇
Här är oss ljuvt, här är oss gott, Här är oss allt beskärt; 𝄆 Hur ödet kastar än vår lott. Ett land, ett fosterland vi fått, Vad finns på jorden mera värt Att hållas dyrt och kärt? 𝄇
Och här och här är detta land. Vårt öga ser det här, 𝄆 Vi kunna sträcka ut vår hand Och visa glatt på sjö och strand Och säga: se det landet där. Vårt fosterland det är. 𝄇
Och fördes vi att bo i glans Bland guldmoln i det blå, 𝄆 Och blev vårt liv en stjärnedans. Där tår ej göts, där suck ej fanns. Till detta arma land ändå Vår längtan skulle stå. 𝄇
O land, du tusen sjöars land, Där sång och trohet byggt, 𝄆 Där livets hav oss gett en strand, Vår forntids land, vår framtids land. Var för din fattigdom ej skyggt. Var fritt, var glatt, var tryggt. 𝄇
Din blomning, sluten än i knopp, Skall mogna ur sitt tvång; 𝄆 Se, ur vår kärlek skall gå opp Ditt ljus, din glans, din fröjd, ditt hopp. Och högre klinga skall en gång Vår fosterländska sång. 𝄇 | [ʋoːrt lɑnːd | ʋoːrt lɑnːd | ʋoːrt ˈfus.tær.lɑnːd |] [jʉːd høkt | uː ˈdyː.rɑ uːrd ‖] 𝄆 [ei̯ lyfts en høi̯d muːt ˈhim.lens rɑnːd |] [ei̯ seŋks en dɑːl | ei̯ ʃøls en strɑnːd |] [meːr ˈel.skɑd en ʋoːr byɡd iː nuːrd |] [en ˈʋoː.rɑ ˈfeː.dærs juːrd ‖] 𝄇
[ʋoːrt lɑnːd æːr ˈfɑ.tːig | skɑlː soː bliː |] [føːr den | som gʉld be.ˈjæːr ‖] 𝄆 [en ˈfrem.liŋ fɑːr osː stolt ˈfør.biː |] [men ˈde.tːɑ ˈlɑnː.det ˈel.skɑ ʋiː ‖] [føːr osː meːd ˈmuː.ɑr | fjelː ok ʃæːr |] [etː ˈgʉld.lɑnːd dokː deːt æːr ‖] 𝄇
[ʋiː ˈel.skɑ ˈʋoː.rɑ ˈstrø.mːɑrs brʉːs |] [ok ˈʋoː.rɑ be.ˈkːɑrs sproŋ ‖] 𝄆 [den ˈmør.kɑ ˈskuː.ɡens ˈdys.trɑ |] [ʋoːr ˈʃæːr.na.nɑtː | ʋoːrt ˈso.mːar.jʉːs ‖] [ɑlːt | ɑlːt | ʋɑd hæːr som syn | som soŋ |] [ʋoːrt ˈjær.tɑ rørt en goŋ ‖] 𝄇
[hæːr ˈstri.dːes ˈʋoː.rɑ ˈfeː.dærs striːd |] [meːd ˈtaŋː.ke | sʋæːrd ok pluːg ‖] 𝄆 [hæːr | hæːr | iː klɑːr som ˈmʉː.len tiːd |] [meːd ˈly.kːɑ hoːrd | meːd ˈly.kːɑ bliːd ‖] [deːt ˈfin.skɑ ˈfol.kets ˈjær.tɑ sluːg |] [hæːr bɑrs ʋaːd deːt ˈfør.druːg ‖] 𝄇
[ʋem ˈtej.de ʋeːl de ˈstriː.dærs tɑːl |] [som ˈde.tːɑ folːk be.ˈstuːd ‖] 𝄆 [doː ˈkri.get røːt froːn daːl tilː daːl |] [doː ˈfro.sten kom meːd ˈhʉŋ.ŋærs kʋɑːl ‖] [ʋem ˈme.tːe alːt desː ˈspilː.dɑ bluːd |] [ok alːt desː ˈtoː.lɑ.muːd ‖] 𝄇
[ok deːt ʋɑːr hæːr deːt ˈbluː.det fløːt |] [jɑː hæːr føːr osː deːt ʋɑːr ‖] 𝄆 [ok deːt ʋɑːr hæːr sin frøi̯d deːt njøːt |] [ok deːt ʋɑːr hæːr sin sʉkː deːt gøːt ‖] [deːt folːk som ˈʋoː.rɑ ˈbør.duːr bɑːr |] [loŋːt ˈføː.re ˈʋoː.rɑ dɑːr ‖] 𝄇
[hæːr æːr osː jʉʋt hæːr æːr osː gotː |] [hæːr æːr osː alːt be.ˈskært ‖] 𝄆 [hʉːr ˈøː.det ˈkɑ.stɑr en ʋoːr lotː |] [etː lɑnd etː ˈfus.tær.lɑnːd ʋi fotː ‖] [ʋɑːd finːs poː ˈjuːr.den ˈmeː.rɑ ʋæːrt |] [ɑtː ˈho.lːɑs dyrt ok kæːrt ‖] 𝄇
[ok hæːr ok hæːr æːr ˈde.tːɑ lɑnːd |] [ʋoːrt ˈøː.ɡɑ seːr deːt hæːr ‖] 𝄆 [ʋi ˈkʉ.nːa ˈstre.kːɑ ʉːt ʋoːr hɑnːd |] [ok ˈʋi.sɑ glɑtː poː ʃøː ok strɑnːd ‖] [ok ˈse.jːɑ seː deːt ˈlɑnː.det dæːr |] [ʋoːrt ˈfus.tær.lɑnːd deːt æːr ‖] 𝄇
[ok ˈfør.des ʋi ɑt buː iː ɡlɑns |] [blɑnːd ˈɡʉld.moln iː deːt bloː ‖] 𝄆 [ok bleːv ʋoːrt liːv en ˈʃæːr.ne.dɑns |] [dæːr toːr ei̯ jøts dæːr sʉkː ei̯ fɑnːs ‖] [tilː ˈde.tːɑ ˈɑːr.mɑ lɑnːd ˈen.doː |] [ʋoːr ˈleŋ.tɑn ˈskʉ.lːe stoː ‖] 𝄇
[uː lɑnːd dʉː ˈtʉː.sen ˈʃøː.ɑrs lɑnːd |] [dæːr soŋ ok ˈtruː.het bykːt ‖] 𝄆 [dæːr ˈli.vets hɑːʋ osː ɡetː en strɑnːd |] [ʋoːr ˈfuːrn.tits lɑnːd ʋoːr ˈfrɑm.tits lɑnːd ‖] [ʋɑːr føːr din ˈfa.tːiɡ.dom ei̯ ʃykːt |] [ʋɑːr fritː ʋɑːr glɑtː ʋɑːr trykːt ‖]
[din ˈblum.niŋ ˈslʉː.ten en iː knopː |] [skɑlː ˈmuːɡ.nɑ ʉːr sitː tʋoŋ ‖] 𝄆 [seː ʉːr ʋoːr ˈtʃæːr.lek skɑlː ɡoː opː |] [ditː jʉːs din ɡlɑns din frøi̯d ditː hopː ‖] [ok ˈhøːɡ.re ˈkli.ŋːɑ skɑlː en ɡoŋ |] [ʋoːr ˈfus.tær.lend.skɑ soŋ ‖] 𝄇 | Our land, our land, our Fatherland! Ring out, dear word, oh sound! 𝄆 No rising hill, or mountain grand, No sloping dale, no northern strand, There is, more loved, to be found, Than this — our fathers' ground. 𝄇
Our land is poor, and so shall be To him who gold will crave. 𝄆 The strangers proudly pass, but we Shall ever love this land, we see, In moor, and fell, and isle and wave, A golden land, so brave. 𝄇
We love our rippling brooks, so bright, Our gushing streams, so strong, 𝄆 The whisper of dark woods, at night, Our starry skies, our summer light, All, all that we, in sight and song, Have felt and lived among. 𝄇
Here fought our fathers, without fear, With sword, and plough, and thought. 𝄆 And here, in clouded times, and clear, With fortune in their front or rear, Their Finnish hearts have beat, and wrought And borne what bear they ought. 𝄇
Who tells, of all the fights, the tale, In which this folk withstood, 𝄆 When war did rage from dale to dale, When frost set in, with hunger's wail? Who measured all their pouring blood, And all their patience good? 𝄇
And it was here their blood was shed, For us, here, on this shore; 𝄆 And it was here their joys were bred, Here, that their sighs were heaved and fled, That people's who our burdens bore Before us, long before. 𝄇
Here it is sweet and good, we wot, All, too, is giv'n us here; 𝄆 However fate may cast our lot, A land, a fatherland, we've got. Will there a thing on earth appear More worthy, to hold dear? 𝄇
And here's, and here's this fatherland, Here every eye it sees; 𝄆 And we can stretch a pointing hand, To show, with joy, its sea and strand, And say, "Behold this country, this, Our Fatherland it is." 𝄇
And if we once were made to rise To gold clouds, from below, 𝄆 And if we moved in starry skies, Where no one weeps, where no one sighs, To this poor lonely country, though, Our longing hearts would go. 𝄇
Oh land, the thousand lakes' own land, Of faith, and lay, and glee, 𝄆 Where life's main sea gave us a strand, Our fore-time's land, our future's land, Shy of thy poorness, never be, Be calm, be glad, be free! 𝄇
Thy blossom, hidden now from sight, Shall burst its bud ere long. 𝄆 Lo! from our love, shall rise aright, Thy sun, thy hope, thy joy, thy light, And higher, once, more full and strong, Shall ring Our Country's song. 𝄇 |