Arten gömmer sig på dagen i bladverket av trädens kronor eller bakom klätterväxter. Den byter träd varje dag. Den öppnade frukten av trädet kapok (Ceiba pentandra) innehåller många silkesliknande hår och den liknar en dvärgmyrslok i utseende. Djurets päls är därför ett kamouflage när individen vistas nära frukten.

Dvärgmyrsloken är ett djur som rör sig långsamt och som huvudsakligen livnär sig på myror, runt 100–8 000 stycken om dagen. Ibland äter den även andra insekter, som termiter och små nyckelpigor. Den kan ge sig på mindre termitbon men större bon har för många termitsoldater så dessa överlåter den till tamanduan. Vid studier av avföring från dvärgmyrsloken har stora mängder av rester av exoskelett från insekter återfunnits, vilket tyder på att silkesmyrsloken saknar de enzymer som krävs för att smälta kitin.

Dvärgmyrsloken lever ensam när honan inte är brunstig och föder en enda unge per kull. Ungen placeras vanligen i ett bo byggt av döda löv i trädhål. Dräktigheten varar 120 till 150 dagar.

Dvärgmyrsloken försvarar sig mot hot genom att ställa sig upp på bakbenen och placera framtassarna nära ansiktet så att den kan använda sina vassa klor mot angriparen. Artens naturliga fiender är harpyja och ugglor, somglasögonuggla.