Theodor Adelswärd | |
![]() | |
Född | 13 oktober1860[1][2][3] Hyltinge församling[1][2][3],Sverige |
---|---|
Död | 29 september1929[1][2][4] (68 år) Åtvids församling[2][4],Sverige |
Begravd | Åtvidabergs gamla kyrkogård[5] |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Politiker[1][4], bruksidkare[1],godsägare[4] |
Befattning | |
Andrakammarledamot,Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds domsagas valkrets (1906–1908)[1][4] Sveriges finansminister Regeringen Staaff II (1911–1914) Andrakammarledamot,Östergötlands läns södra valkrets (1912–1919)[4] Förstakammarledamot,Östergötlands läns valkrets (1920–1924)[4] | |
Politiskt parti | |
vänstervilde (–)[4] Liberala samlingspartiet (–)[4] | |
Maka | Louise Adelswärd (g. 1901–1929)[1][4] |
Barn | Anna Sparre(f. 1906)[4] Eva Helena Grill(f. 1908) |
Föräldrar | Axel Adelswärd[1][4] Augusta Charlotta Teodora Berg[6][4] |
Släktingar | Adolf Adelswärd (syskon) |
Utmärkelser | |
Kommendör av Vasaorden (1908) Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (1923) Storofficer av Hederslegionen Zähringer Löwenorden | |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
AxelTheodorAdelswärd född 13 oktober1860 iHyltinge socken iSödermanlands län, död 29 september1929 iÅtvidaberg, var en svenskfriherre, kammarherre hosdåvarande kronprinsen 1902,liberalpolitiker ochföretagsledare. Adelswärd varriksdagsman 1906–1908 och återvaldes med liberala röster 1911 som finansminister iKarl Staaffs ministär. Han ledde omvandlingen av Åtvidaberg till ett modernt industrisamhälle samt moderniseringen avAdelsnäs.
Theodor Adelswärd föddes påSparreholm i Hyltinge socken som son till godsägaren och riksdagsmannen, friherreAxel Adelswärd (1828–1900) och Augusta, född Berg (1836–1905). Han gifte sig den 8 juni 1901 med grevinnanLouise Douglas (1878–1964), dotter till riksdagsmannen greveLudvig Douglas och grevinnan Anna Ehrensvärd. Barn: "Lillis" (1902), Carin (1903, gift medGerhard Rundberg), sonen Eric Göran (född 1905 och tidigt avliden),Anna (1906, författare och gift medClas Sparre), Eva (1908), Eric (1909) och Gösta (1913).
Theodor Adelswärd var elev vidSjökrigsskolan 1874–1876, blev privatist och tog studenten i Stockholm 1878, fortsatte därefter sina studier vidKungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1878–1880, var därefter extra elev vidBergsskolan 1880–1881 samt företog studieresor till Tyskland, Frankrike och England 1881–1882.
Theodor Adelswärd avled till följd avhjärnblödning.[7] Han ligger begravd på Åtvidabergs gamla kyrkogård.
Som kommunpolitiker i Åtvidaberg bidrog Adelswärd till att förvandla samhället från ett traditionellt brukssamhälle till ett moderntmunicipalsamhälle med moderna skolor, goda järnvägsförbindelser och ett varierat näringsliv. Han var ledamot avriksdagensandra kammare 1906–1908 förÅkerbo, Bankekinds och Hanekinds domsagas valkrets och 1912–1919 förÖstergötlands läns södra valkrets samt tillhördeförsta kammaren 1920–1924, åren 1920–1921 förÖstergötlands läns valkrets och 1922–1924 förÖstergötlands läns med Norrköpings valkrets.
Han varfinansminister i Karl Staaffs ministär 7 oktober 1911–17 februari 1914.[8] Efterförsta världskriget ägnade sig Adelswärd åteuropeiskt politiskt arbete och innehade olika poster inomInterparlamentariska unionen innan han var dess ordförande 1922–1928.
Adelswärd blev 1917 ledamot av järnvägsfullmäktige på Kungl. Järnvägsstyrelsen; ordförande i Östergötlands läns landsting 1919 samt blev arbetande ledamot i Kungl. Lantbruksakademien 1902. Den 31 januari 1919 iLäkaresällskapets lokal i Stockholm, bildadesSvenska föreningen för Nationernas Förbund. Till föreningens ordförande valdes Theodor Adelswärd.[9]
När Theodor Adelswärd övertog ledningen för Adelsnäs 1883, varbaroniets verksamhet - förutom att förvalta de omfattade lantegendomarna – inriktat på kopparbrytning vidÅtvidabergs kopparverk. Vid denna tid hade kopparn börjat sina och verksamheten var inte längre lönsam, något som inte bara påverkade godset utan också samhället Åtvidaberg. Adelswärd började istället utveckla brukssamhällets industri och startade bland annat den första tillverkningen av speciellt anpassade kontorsmöbler i Sverige (så kalladeAmerikanska kontorsmöbler) samtsågverk,mejeri ochAdelsnäs trädgårdsskola. Verksamheten, med undantag för baroniets jord- och skogsegendomar, samlades iAB Åtvidabergs Förenade Industrier som Adelswärd grundade 1906. Företaget växte under 1900-talet till den globala industrikoncernenFacit AB. Han var fideikommissarie förBaroniet Adelswärd 1900–1929.
Parallellt med den industriella verksamheten ledde han omvandlingen av Adelsnäs med den nya huvudbyggnaden och en magnifik parkanläggning. Han inledde elektrifieringen av Åtvidaberg genom att bygga en vattenkraftsanläggning iMotala ström 1891, fortsatte 1901 med att bygga en storvattenkraftstation iForsaström och 1911 grundadesForsaströms Kraft AB, som fick stor betydelse för Åtvidabergs utveckling. Kraftbolaget kvarstod i Adelsnäs ägo tills det såldes tillVattenfall 1997.
Som arbetsgivare var Adelswärd från början starkt patriarkal, uttalat negativ när de första fackföreningarna uppstod i Åtvidaberg 1898, då han motarbetade deras verksamhet.[10] Hans inställning ändrades under 1900-talets första år till att bli alltmer förstående för arbetarrörelsens emancipationssträvanden. En följd av detta blev hans initiativ att bilda Sveriges Träindustriförbund 1905, det första branschförbundet inom den 1902 grundadeSvenska Arbetsgivarföreningen (SAF). Detta innebar en övergång från individuella till kollektiva avtal inom branschen. Inom SAF blev Adelswärd fullmäktigeledamot och med tiden en kraftig opponent mot den enligt hans mening alltför hårdföra politik som Svenska Arbetsgivarföreningen kom att stå för från 1908 och understorstrejken 1909. Under denna strejk agerade han öppet för kompromisser och en fredlig avtalslösning, men utan framgång. I Åtvidaberg avslutade han konflikten på ett sätt som visade respekt för arbetarsidan och de fackliga organisationerna. Adelswärd lämnade sina uppdrag i arbetsgivarorganisationerna vid sitt inträde i Karl Staaffs regering 1911.[11] Forskraftstiftelsen Theodor Adelswärds minne grundades år 1997 och delar årligen ut stipendium till doktorander och masterstuderande vid svenska högskolor och universitet. Syftet med stiftelsen är att stödja studier inom ämnesområdet internationella organ, internationellt samarbete och internationella förhållanden, främst fredsbevarande och konfliktlösande insatser, mänskliga rättigheter samt energi- och miljöfrågor.[12]
Politiska uppdrag | ||
---|---|---|
Företräddes av Carl Swartz | Sveriges finansminister 7 oktober 1911 – 17 februari 1914 | Efterträddes av Axel Vennersten |
|
|