Rosa områden = tysk befolkning i Österrike-Ungern år 1911.Karta över tyskspråkiga områden i nuvarande Tjeckien före 1945.Karta över Reichsgau Sudetenland.
Sudetenland (tjeckiska ochslovakiska:Sudety) var en tysk riksdel mellan åren 1938 och 1945 som låg i bergskedjansudeterna i nordliga delarna av dåvarandeTjeckoslovakien. Tjeckoslovakien avträdde området till Nazityskland genomMünchenöverenskommelsen år 1938 för att blidka deras expansionsanspråk. Området var sedan medeltiden till stor del befolkat av tysktalande, så kalladesudettyskar. Även tysktalande som dominerade andra delar och enklaver i Tjeckoslovakien kallades sudettyskar. I maj 1939 var arealen 22 587 km² stor och folkmängden uppgick till 2 945 261 invånare. Sudetenland låg i delar avBöhmen,Mähren ochSchlesien längs gränserna mot bland annatSachsen ochBayern.
Böhmen, som från 1000-talet ingick iTysk-romerska riket, kom undermedeltiden att koloniseras av tyskar. Dessa kom främst ur bondebefolkningen iBayern,Schlesien ochSachsen.[1] Särskilt städerna och i högt belägna områden som sent koloniserades kom det tyska inslaget att bli omfattande. Tyskarna dominerade också järnhanteringen och glasindustrin i området.
Sudetenland (efter bergskedjanSudeterna) blev under 1800- och början av 1900-talet en geografisk områdesbeteckning.[2] 1919 kom området och övriga Böhmen att ingå i den nybildade statenTjeckoslovakien med en slaviskspråkig dominans, vilket kom att spä på de tyska nationalitetsträvandena.
Efter fredsslutet 1945fördrevs större delen av sudettyskarna och 1950 återstod 165 000.[4] Något mer än 50 000 tyskar var 1991 registrerade invånare i Tjeckoslovakien[4][5] och vid folkräkningen 2001 i Tjeckien fanns 39 000 som förklarade sig vara tyskar.[4][1]
