Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Strängnäs

Koordinater:59°21′53″N17°1′21″Ö / 59.36472°N 17.02250°Ö /59.36472; 17.02250
Från Wikipedia
Strängnäs
Tätort ·Centralort ·Stiftsstad
Vy över en del av centrala Strängnäs.
Vy över en del av centrala Strängnäs.
LandSverige Sverige
LandskapSödermanland
LänSödermanlands län
KommunSträngnäs kommun
DistriktSträngnäs domkyrkodistrikt
Koordinater59°21′53″N17°1′21″Ö / 59.36472°N 17.02250°Ö /59.36472; 17.02250
Area
 - tätort845 hektar (2023)[3]
 - kommun975,09 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort15 369 (2023)[3]
 - kommun39 317 (2025)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort18,2 inv./hektar
 - kommun40 inv./km²
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
PostortSträngnäs
Postnummer645 XX
Riktnummer0152
TätortskodT0868[4]
Beb.områdeskod0486TC109 (1960–)[5]
Geonames2671392
Ortens läge i Södermanlands län.
Ortens läge i Södermanlands län.
Ortens läge i Södermanlands län.
Wikimedia Commons: Strängnäs
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
För andra betydelser, seSträngnäs (olika betydelser).

Strängnäs är entätort iSödermanland ochcentralort iSträngnäs kommun iSödermanlands län.

Staden är belägen vidMälarens södra strand, mellanSödertälje ochEskilstuna, och ärbiskopssäte förSträngnäs stift. Stadsbilden domineras avdomkyrkan på Kyrkberget.

Etymologi

[redigera |redigera wikitext]
Karta över Strängnäs från 1790-talet
Karta över Strängnäs. Nr 1 ärSträngnäs domkyrka.

Detetymologiska ursprunget och betydelsen hosortnamnetSträngnäs är omtvistat när det gäller förledensträng (även om ordet ”sträng” fortfarande existerar som ord i dagenssvenska, kan dess betydelse ha snävats in eller förändrats).[6] Sträng kan avse en tradition att gillra fångstsnaror på näset (enligt en av referenserna).[7] Ett flertal ytterligare förslag har dock presenterats om förleden:[6]

  • Fiskegarn, från det medeltidssvenska ordetstränger – lina, tåg, ändlina av fiskenät.[6][7]
  • Ström, åsyftande fåran mellan fastland och Tosterön.[6]
  • Udde, åsyftande en kraftig vinkel i åsen.[6]
  • Gräns, möjligen en äldrehäradsgräns i sundet.[6]

Efterledennäs avser av allt att döma detnäs i Mälaren som Strängnäs än idag ligger på.[7]

Ortnamnet har påträffats i ett flertal variationer genom historien, bland annatStrigin (första gången staden omtalas).[6] Det omnämns iFlorenslängden, ursprungligen från 1103, somStrigines.[8][6][7], senare somStrengenensis,[6]Strengianensis,[6]Strengines (1275)[7] ochStrengenes.[6]

Historia

[redigera |redigera wikitext]

Äldre historia och medeltiden

[redigera |redigera wikitext]

De tidigaste spåren av människor i bygden finns på Stenhuggarmon iÅker och härstammar från år6000 f.Kr. En orsak till Strängnäs uppkomst kan ha att göra med läget, ty platsen ligger mycket strategiskt i skärningspunkten mellan land- och vattenväg. Förutsättningarna för Strängnäs uppkomst bör sökas inom ett större område än den direkt omgivande landsbygden. Strängnäs ligger mellan Södermanlands inland och Mälardalen, vilket alltså anses förklara både biskopssätets och stadsbebyggelsens ursprung.[9]

Runt domkyrkan har man funnit sjurunstenar, varav de flesta har daterats till mitten av1000-talet. Vid arkeologiska undersökningar vid Lunda hittade man föremål från vikingatid, eventuellt i vissa fall vendeltid. Det rör sig mest om pärlor och ben, men även en sköldbuckla, en sporre, brynstenar, hartskulor, bränd lera, knivar, pilspetsar samt glasbitar. Redan från folkvandringstid har man hittat glasskärvor.

År 1080 reste den engelske missionärenSankt Eskil frånTuna, som senare blevEskilstuna, för att kristna de starktasatrogna Strängnäsborna. På offerritsplatsen, där Strängnäs domkyrka nu ligger, stenades Sankt Eskil. Enligt en sägen avled han senare i närheten avSankt Eskils källa utanför staden.

Redan i tidig medeltid var Strängnäs en mötesplats av betydelse och en vintermarknad här nämns iSödermannalagen 1327: ”Köptingsfriden i Strängnäs inträder om fredagskvällen efter askonsdagen och varar till på vita söndagens kväll”.Samtinget var entingsförsamling, det vill säga ett gemensamt ting för hela den sörmländskalagsagan. Samtidigt med detta ting hölls en marknad.[10] Strängnäs har emellertid vuxit upp kring domkyrkan och andra kyrkliga och kulturella institutioner och har för sin utveckling varit beroende av dessa genom sekler.[11]

Flera kyrkor byggs under1100-talet, bland annat påFogdön och påSelaön. ÄvenKärnbo sockenkyrka, som uppfördes iMariefred. Ett prästerskap bosatte sig i staden. Påbiskopsstolen har suttitThomas Simonsson,Kort Rogge,Laurentius Paulinus Gothus,Johannes Matthiæ, vilket har höjt stadens anseende och befordrat dess utveckling.

Strängnäs efter branden 1871.

1260-talet tillkom endominikankloster som låg på Munkbacken nordväst om Stora torget. Den revs efterreformationen. Efter denstora branden 1871 utgrävdes stora delar av den stora av tegel uppfördaklosterkyrkan i hörnet av Klostergatan och Eskilsgatan. På1280-talet togs den förstadomkyrkan i sten i bruk. Byggnadsarbetena på domkyrkan och prästerskapets behov attraherade hantverkare, vilket verkade stimulerande på stadsbildningen. Stadsrättigheter har Strängnäs innehaft sedan år 1336 (det år de första kända stadsrättigheterna för Strängnäs är nämnda).[12]

År 1435 anses större delen av staden ha brunnit (möjligen förekommer en förväxling av årtalet 1535). År 1473 härjade också en stor brand i staden; endast biskopshuset undgick förstörelse. I dokumenten kan man läsa attGustav Vasa år 1535 beviljade Strängnäs sex års skattefrihet till återuppbyggnad av staden som brunnit samma år.[13]

Vasatiden

[redigera |redigera wikitext]
Gravering av Strängnäs iSuecia antiqua et hodierna.
Gyllenhjelmsgatan anlades på1640-talet och leder rakt upp mot domkyrkan. Lejonporten framför huvudingången till kyrkan är en bevarad del av den cirka tre meter höga kyrkomuren.
Strängnäs 1901.

På grund av sitt centrala läge och domkyrkans etablering var Strängnäs flera gånger under medeltiden och 1500-talet mötesplatsen förherredagar, råds- och kyrkomöten. I Strängnäs börjadeOlaus Petri först verka för den lutherska läran i domkyrkoskolan, och här varLaurentius Andræärkedjäkne. Den 6 juni 1523, vid domkyrkans norra vägg, valdes Gustav Vasa tillkonung över Sverige (detta har i efterhand sagts vara upphov tillSveriges nationaldag). "Gustav Vasa valdes till kung i Strängnäs. Tacket för det varkyrkoreduktionen som störtade stadens domkyrka i förfall", kan man läsa i en reseguide.[14] När reformationen kom med sina indragningar av kyrkans och prästerskapets egendomar sjönk Strängnäs snart ned till en ringa by, räddad från fullständig utarmning avhertig Karl, som behövde Strängnäs lärda män i sin kamp motJohan III:s katolska planer. För domkyrkan var det också av betydelse att hertigen valde den till gravplats för sig och sin familj.[15]

Genom hertig Karls men främst genom biskop Laurentius Paulinus Gothus kulturfrämjande verksamhet återvann Strängnäs så småningom sin ställning som andligt och kulturellt centrum. 1622 etablerades ett tryckeri, i nuvarandeSträngnäs museum. Den första svenska tidningen,Hermes Gothicus, premiärtrycktes 1624.[14] År 1626 grundades i staden en av Sveriges förstagymnasieskolor.Gustav II Adolf skänkteRoggeborgen till gymnasiet, till vars underhåll betydandeprebenden,tiondeinkomster med mera anvisades. Gymnasiet, dess lärare och elever, har alltid spelat en stor roll i stadens liv. Vissa byggnader från dåtidens gymnasieskola finns fortfarande kvar intakta. Däribland kan den byggnad som idag tjänstgör som Hotell Laurentius nämnas, vilken var dåtidens elevhem. Vidare finns byggnaden för fysiska aktiviteter kvar att beskåda, och anses även vara Sveriges äldsta sporthall. Den teoretiska undervisningen skedde i det hus som idag kallas förKonsistoriehuset, och är beläget på Lejonportens södra sida. Även Roggeborgen har tjänstgjort som skolbyggnad till det gamla gymnasiet.[16]

Efter att det kyrkliga inflytandet avtog började istället handelns och hantverkets inriktning att mer gälla landsbygdens bondebefolkning än tidigare. Samtingsmarknaden tycks ha vuxit i omfattning och sträckte sig nu över flera dagar. Denna besöktes huvudsakligen av södermanlänningar, men även hantverkare frånStockholm,bergsmän frånDalarna och handelsmän frånVästergötland. Antalet dagliga besökare var högst 1 000 personer, vilket gjorde samtingsmarknaden till en av mellersta Sveriges största vintermarknader. Strängnäsborgarna handlade huvudsakligen med järn, salt och fisk. En stor del av stadens borgare var fiskare under delar av året. Man hade egna skutor och var borta i flera månader på resor tillFinland och längsNorrlandskusten. Fisket kombinerades med handel under resorna.[17]

1700-talet

[redigera |redigera wikitext]

Under1700-talet avtogströmmingsfiskets lönsamhet för Strängnäs vidkommande. Fiskaryrket deklasserades i och med att förmögna borgare övergav fisket. Insjöfisket i Mälaren kom därefter att bedrivas av fattigt folk.

Samtingsmarknaden blomstrade däremot som aldrig förr. Hantverksproduktionens betydelse ökade: Tillsmeder,skräddare ochsnickare kunde man under seklet räknabagare,bryggare,bokbindare,perukmakare,kakelugnsmakare,färgare ochurmakare. Marknaden pågick nu hela två veckor. Nya marknader tillkom, samtidigt som en permanent handel på allvar uppstod. Stadsbefolkningenurbaniserades till vanor och manér.[18]

1800-talet

[redigera |redigera wikitext]
Strängnäs efter branden 1871.Strängnäs väderkvarn till vänster.
Den rödfärgadebiskopsgården sydväst om domkyrkan uppfördes 1650 avJohannes Matthiæ, restaurerades 1882 då det försågs med höga trappgavlar och utsirningar och ånyo 1929.
Fontänen "De fyra årstiderna" uppförd avOlof Ahlberg 1932 på Stora torget.

Äldsta bevarade kartan (iskala 1:3 000) över staden dateras till förra hälften av 1600-talet. Gator, kvarter och ett fåtal byggnader är karikerade, som domkyrkan, Roggeborgen och Konsistoriehuset på Kyrkberget.[19] Strängnäs gatunät var i stort sett oförändrat från 1600-talets mitt till den stora branden 1871. Då förstördes större delen av stadens nordöstra del.[20]

Under1800-talet stagnerade Strängnäs ekonomiskt. Läget vid Mälaren förlorade en del av sin strategiska betydelse i samband med att båttrafiken fick vika för järnvägstrafiken. Nya samhällen på den södermanländska landsbygden uppstod, särskilt längs järnvägarna, och dessa uppträdde som konkurrenter om den handlande landsbygdsbefolkningen.Lanthandeln släpptes fri 1846 och samtingsmarknaden miste så småningom sin betydelse, för att slutligen upphöra 1872.[21]

Strängnäs sociala struktur omkring 1870 skilde sig tydligt från de utpräglade handelsstädernas. Ett markerat handelsdistrikt längs Storgatan uppstod aldrig. Där fanns heller inga utpräglade arbetarstadsdelar, ingen separat bostadsregion. Strängnäs var i stor utsträckning en ämbetsmannastad, där kyrkans och skolans tjänstemän hade de högsta inkomsterna. De bildade också en exklusiv bostadsregion kring domkyrkan. Strängnäs prägel av pensionärsstad förstärktes också genom möjligheterna till biinkomster genom att hyra ut rum till stadens skolungdom.[21]

Bombningarna över Strängnäs 1944

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Bombningarna av Stockholm och Strängnäs 1944

Den 23–24 februari släpptesovjetiska flygplan bomber i anslutning tillSödermanlands pansarregemente i Strängnäs. En större sprängbomb träffade 50–60 meter från södra kasernen och fem mindre sprängbomber, varav en blindgångare, tog i isen norr om regementet. Samtidigt fälldes trelysbomber varav två inte hann utvecklas innan de tog mark. Den tredje lyste upp hela staden. Senare hittades ytterligare bombnedslag bland annat påTosterön. Totalt fälldes tio spräng- och tre lysbomber i och kring Strängnäs. Två soldater på regementet skadades av splitter. Senare fick man reda på att Sovjetunionen hävdade att flygplanen var felorienterade och trodde att de var i finländsktluftrum.

Skandalernas stad

[redigera |redigera wikitext]

Strängnäs var i mitten av 1900-talet skådeplatsen för den rikskändarektorsstriden. Några av rektorns gymnasielärare agerade för att han inte skulle få förlängt förordnande. Biskopen och stadenshonoratiores drogs in i affären liksom statliga verk. Men rektorn var gift med författarinnanBerit Spong, som skrev en roman om affären,Sjövinkel. Den blev enbästsäljare och anses vara den förstanyckelromanen efter StrindbergsSvarta fanor. I bokenOm sanningen ska fram (2008) avBirgit Antonsson har historien granskats utifrån olika perspektiv.

En annan skandal varHelandermålet, även känt som Helanderaffären. Målet var en beteckning på det rättsfall vari biskopen och professornDick Helander anklagades för att ha skrivit en mängd ärekränkande brev om andra kandidater inför valet till biskopsstolen i Strängnäs. Han avsattes 1953, men senare tiders dna-teknik visar att han sannolikt var oskyldig.

Militärstaden

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Strängnäs garnison

Strängnäs blevgarnisonsstad 1921 i samband med att Södermanlands regemente (I 10) flyttade in till staden från sin tidigaremötesplats iMalma hed. Sedan dess har staden varit en betydande garnisonsstad och rymt ett antal olika staber, förband och skolor. Sedan juni 2005 finns endast en hemvärnsgrupp lokaliserad till Svältenlägret, strax nordväst om det forna regementsområdet. De tidigare militära anläggningarna är en del av den uppbyggda stadsdelenEldsundsviken.

Administrativa tillhörigheter

[redigera |redigera wikitext]

Strängnäs stad ombildades vidkommunreformen 1862 till enstadskommun. En del av Strängnäs bebyggelse kom att sträcka sig in i omgivandeSträngnäs socken/landskommun vars fastlandsdel 1950 kom att inkorporeras i stadskommunen. Staden uppgick 1971 i Strängnäs kommun där Strängnäs sedan dess är centralort.[22]

I kyrkligt hänseende har orten före 1966 hört tillSträngnäs stadsförsamling med en del iSträngnäs landsförsamling. Från 1966 till 2002 hörde orten till den Strängnäs domkyrkoförsamling och därefter tillSträngnäs domkyrkoförsamling med Aspö.[23]

Orten ingick till 1947 i domkretsen förSträngnäs rådhusrätt och därefter till 1948 iÅkers och Selebo tingslag för att sedan till 1971 ingå iLivgedingets domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Strängnäs iEskilstuna tingsrätts domsaga.[24]

Befolkningsutveckling

[redigera |redigera wikitext]
 1755  1800  1850  1880  1900  1920  1930  1950 
Invånarea9001 1121 2441 5942 2764 1684 7167 280

aStatistiken omfattar enbart Strängnäs stad/tätort (ej boende på Tosterön, 3 238 personer).


Befolkningsutvecklingen i Strängnäs 1960–2020[25]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1960
  
7 632
1965
  
8 556
1970
  
9 509
1975
  
10 255
1980
  
10 931
1990
  
11 420575
1995
  
11 617584
2000
  
12 010592
2005
  
12 296592
2010
  
12 856653
2015
  
13 693719
2020
  
14 803831
Anm.:Malmby del av tätorten från 2020

Kommunikationer

[redigera |redigera wikitext]
Västervikshamnen medväderkvarnen.

Strängnäs har goda kommunikationer till sjöss som till lands. Det finns sjöförbindelser genomSödertälje kanal och de fördjupade Mälarelederna.[16]

Vägar

[redigera |redigera wikitext]

Riksväg 55 (Mälardiagonalen) ochE20 korsar varandra i Strängnäs. E20 har sedan 2004motorvägsstandard och har flyttats längre ut från stadskärnan. Planer finns även på att bygga ut Riksväg 55 tillmötesfri2+1-väg. Sedan den 1 164 meter långa segelfriahögbronSträngnäsbron över Strängnäsfjärden i Mälaren väster om staden byggdes år 1981 har även trafiken från Riksväg 55 fått en ny sträckning längre bort från stadskärnan, och har givit den gamla öppningsbarasvängbronTosteröbron i centrala Strängnäs en mer lokal användning.

Järnväg och busstrafik

[redigera |redigera wikitext]

År 1895 fick Strängnäs förbindelse med landets järnvägsnät genom bibanan tillÅkers styckebruk.[16]

Strängnäs station, även kallat Strängnäs resecentrum, fungerar som knutpunkt för tåg och bussar i Strängnäs. AlltsedanSvealandsbanan mellanArboga ochSödertälje syd blev färdig sommaren 1997 har Strängnäs station haft direkt järnvägsförbindelse med bland annatStockholm C. Åren 2014–2017 pågick ett omfattande arbete med att bygga om resecentrum med bland annat ett andra järnvägsspår och en större stationsbyggnad än tidigare.

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]

Företag

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Strängnäs kommun § Näringslivskrönika

Fermenta drivs av företaget DSM Anti-infectives. På samma område ligger även produktionsanläggningar som tillhörPfizer respektiveRecipharm. Tillverkningen är i alla tre fallen inom detfarmaceutiska området. I staden finns centrallager förMekonomen,Svanströms,Menigo ochPeugeot.Leine & Linde ochEMETA tillverkarpulsgivare.

Statliga myndigheter

[redigera |redigera wikitext]

FörvaltningsmyndighetenSpelinspektionen har sitt säte i Strängnäs.

Utbildning

[redigera |redigera wikitext]
Det här avsnittetinnehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras.(2020-05)
Motivering:Avser delar av avsnittet.
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom attredigera artikeln eller diskutera saken pådiskussionssidan.
Europaskolan i Strängnäs.

Staden har såväl kommunala skolor somfriskolor.

Sedan 2017 finns ett förslag om att förskoleklasserna, grundskolorna och fritidshemmen i Fogdö skola, Länna skola, Härad skola och Tosterö skola ska upphöra. Likaså att verksamheter i Stallarholmsskolans och Karinslundsskolans årskurs 7-9 ska upphöra samt att verksamheter i förskoleklass, grundskolans årskurs 1-3 och fritidshem påbörjas vid Karinslundsskolan. Målet med det är att öka kunskapsresultaten i skolan samt behålla och rekrytera behöriga lärare. Förändringen är planerad att genomföras under 2018 och 2019.[26]

Grundskolor med låg- och mellanstadier:

  • Tosteröskolan, åk F–3[27]
  • Finningeskolan, åk F–3[28]
  • Vasaskolan, åk F–3,[29] byggdes på 1930-talet.
  • Friskolan Karlavagnen, åk F–5[28]

Grundskolor med högstadium:

  • Strängnäs montessoriskola, åk F–9[28]
  • Friskolan Asken, åk 4–9[28]
  • Roggeskolan, åk 4–9 (ingår iEuropaskolan)[28]
  • Paulinska skolan, åk 4–9.[28]
  • Karinslundsskolan (tog över elever från Långbergsskolan), åk 4–9[28]

Gymnasieskolor:

  • Thomasgymnasiet. Strängnäs gymnasium, egentligen Regium Gustavianum Gymnasium Strengnese, tillkom 1626 som landets andra, strax efterVästerås. Skolan låg till grund för Thomasgymnasiet.
  • FriskolanEuropaskolan

Kultur

[redigera |redigera wikitext]

Strängnäs kulturhus heterMulteum och inhyser bibliotek, utställningshall och scenrum.

Strängnäs Drum & Bugle Corps (SDBC) leds avLars Östlund, som även är trumlärare på Kulturskolan. SDBC har varit medverkande i bådeDrum Corps International ochDrum Corps Europe ett flertal gånger. Strängnäs Drum & Bugle Corps har även medverkat som del i mellanakten underEurovision Song Contest 2000.

Strängnäs konstgalleri visar konstutställningar av lokala konstnärer och andra.

PunkgruppenStrebers, som därefter kom att bliDia Psalma, kommer från Strängnäs.

MetalgruppenMerciless härstammar också från Strängnäs.

Kända personer från Strängnäs

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Kategori:Personer från Strängnäs
Personernas relation till detta områdebehöverkällhänvisningar för att kunnaverifieras.
Motivering:Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort(2013-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan.

Bilder

[redigera |redigera wikitext]
  • Hospitals- och Gyllenhjelmsgatorna
    Hospitals- och Gyllenhjelmsgatorna
  • Roggeborgen
    Roggeborgen
  • Strängnäs
    Strängnäs
  • Rådhuset
    Rådhuset

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019,SCB, 21 februari 2019,läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2025,SCB, 13 maj 2025,läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [ab]Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort,SCB, 28 november 2024,läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^Befolkning i tätorter 1960-2010,SCB,läs online, läst: 17 september 2013.[källa från Wikidata]
  5. ^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem,SCB, 11 november 2021,läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [abcdefghijk]Strängnäs stads historia, Föreningen Strengnenses, Berlingska boktryckeriet i Lund 1959.
  7. ^ [abcde]Svenskt ortnamnslexikon,Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, Elanders Gotab, Stockholm 2003, s. 299.
  8. ^Christian Lovén,Florenslängden. Den äldsta förteckningen över de svenska stiften,Strängnäs stiftshistoriska sällskap, Örebro, 2020, s. 7.ISBN 978-91-519-3031-2
  9. ^Medeltidsstaden 10. Strängnäs.Riksantikvarieämbetet &Statens historiska museum. Stockholm 1979. s. 40f
  10. ^Medeltidsstaden 10. Strängnäs. Riksantikvarieämbetet & Statens historiska museum. Stockholm 1979. s. 8
  11. ^Hellspong, Mats & Jonas Frykman,Land och stad. Svenska samhällstyper och livsformer från medeltid till nutid. LiberLäromedel: Lund 1981, s. 209
  12. ^Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, Malmö 1974, band 9, spalt 343.
  13. ^Medeltidsstaden 10. Strängnäs. Riksantikvarieämbetet & Statens historiska museum. Stockholm 1979. s. 10
  14. ^ [ab]Mälaren runt. Stockholm 1997, s. 109
  15. ^Svensk uppslagsbok 26. Malmö 1935
  16. ^ [abc]Svensk uppslagsbok 26. Malmö 1935
  17. ^Hellspong, Mats & Jonas Frykman,Land och stad. Svenska samhällstyper och livsformer från medeltid till nutid. Liber Läromedel: Lund 1981, s. 209
  18. ^Hellspong, Mats & Jonas Frykman,Land och stad. Svenska samhällstyper och livsformer från medeltid till nutid. LiberLäromedel: Lund 1981, s. 209ff
  19. ^Medeltidsstaden 10. Strängnäs. Riksantikvarieämbetet & Statens historiska museum. Stockholm 1979. s. 10, 37
  20. ^Medeltidsstaden 10. Strängnäs. Riksantikvarieämbetet & Statens historiska museum. Stockholm 1979. s. 10, 38
  21. ^ [ab]Hellspong, Mats & Jonas Frykman,Land och stad. Svenska samhällstyper och livsformer från medeltid till nutid. LiberLäromedel: Lund 1981, s. 211f
  22. ^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking.Libris7766806.ISBN 91-87784-05-X 
  23. ^”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”.Skatteverket. 1989.http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  24. ^Elsa Trolle Önnerfors:Domsagohistorik - Eskilstuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  25. ^”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad frånoriginalet den 23 juni 2011.https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  26. ^”Strängnäs kommun - Skolstrukturutredning”. www.strangnas.se.https://www.strangnas.se/sv/Utbildning--barnomsorg/skolstrukturutredning/. Läst 5 juni 2018. 
  27. ^”Tosteröenheten - Tosteröskolan”. Strängnäs kommun. Arkiverad frånoriginalet den 5 mars 2016.https://web.archive.org/web/20160305004255/http://strangnas.se/sv/Utbildning--barnomsorg/Grundskola/Grundskolor/A-O/Tosteroskolan/. Läst 29 december 2015. 
  28. ^ [abcdefg]”Grundskolor”. Strängnäs kommun.http://strangnas.se/sv/Utbildning--barnomsorg/Grundskola/Grundskolor/. Läst 29 december 2015. 
  29. ^”Om skolan”. Strängnäs kommun. Arkiverad frånoriginalet den 4 april 2017.https://web.archive.org/web/20170404094304/http://www.strangnas.se/sv/Utbildning--barnomsorg/Grundskola/Grundskolor/A-O/Vasaskolan/Om-skolan/. Läst 29 december 2015. 

Vidare läsning

[redigera |redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Strängnäs kommun iSödermanlands län
DistriktSträngnäs kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
v  r
Svenska kyrkans stiftsstäder
Nuvarande
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Strängnäs&oldid=56887785
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp