| Storkyrkan | |
| Kyrka | |
 Storkyrkan sedd frånMaria Magdalena kyrka | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Län | Stockholms län |
| Ort | Stockholm |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Stockholms stift |
| Församling | Stockholms domkyrkoförsamling |
| Plats | Trångsund 1, 111 29 Stockholm |
| - koordinater | 59°19′33″N18°04′13″Ö / 59.32583°N 18.07028°Ö /59.32583; 18.07028 |
| Invigd | 1200-tal |
| Geonames | 6944478 |
 Altargången 2011. | |
Storkyrkan, ellerSankt Nicolai kyrka, ärdomkyrkan iStockholms stift inomSvenska kyrkan. Den ligger ikvarteret Rådstugan iGamla stan och tillhörStockholms domkyrkoförsamling. Kyrkan har använts för både kungliga kröningar och vigslar från 1300-talet.
Den första byggnaden på platsen invigdes under 1200-talet och uppfördes enligt traditionen 1264 tack vare gåvor frånBirger jarl. Storkyrkan är en femskeppighallkyrka uppförd avtegel. Planen är något oregelbunden rektangulär, med fullbrett rakslutetkor. Det västra tornet flankeras av två utbyggnader. Ett trapphus är tillfogat till det södra. Fasadernasbarockutformning bryter mot interiörensgotiska formspråk. Strävpelarna har utformats somlisener medbandrustik. Horisontallinjen förstärks genom den kraftigataklisten ochtornet livas upp avhörnkedjor,frontoner och en utsiradlanternin.
Tornet är 66 meter högt och det hänger fyrakyrkklockor i det.
Inuti kyrkan finns skulpturenSankt Göran och draken samt en kopia av den kändaVädersolstavlan, som beställdes avOlaus Petri.
Vid bildandet av Stockholms stift 1942 blev Storkyrkan stiftetsbiskopskyrka (begreppet 'domkyrka' infördes inte). Någon förändring av dess ägarförhållanden och förvaltningsform har inte ägt rum med anledning av stiftsbildningen, varför den fortfarande förvaltats såsomförsamlingskyrka och inte enligt de regler som gäller för rättssubjektetdomkyrka. Epitetetdomkyrka började användas om Storkyrkan först mot slutet av 1900-talet och det har aldrig knutits till kyrkans namn – den kallas alltjämt alltid "Stockholms storkyrka".[källa behövs]Stockholms domkyrkoförsamling bildades först 1989 genom sammanläggning avStockholms storkyrkoförsamling samtKlara ochJakobs församlingar.
År 1279 nämnde riddaren Johan Karlsson i ett testamente "Stockholms Stora Kyrka". Den byggnad som avsågs var den så kallade bykyrkan, byggd i trä på Stadsholmens högsta punkt. Länge var "bykyrkan" eller Sankt Nicolai kyrka den enda församlingskyrkan iSankt Nicolai församling och därmed i Stockholm. Församlingen bröts ut urSolna församling omkring 1260. Församlingen och dess kyrka uppkallades efterSankt Nicolas, vilken var sjöfararnas skyddshelgon. Det föll sig naturligt då mångatysk-romerska köpmän bebodde den medeltidahansastaden Stockholm.
Storkyrkan har byggts om och utvidgats åtskilliga gånger. Rester av den första 1200-talskyrkan kan spåras i tornets norra mur. Brandspår tyder på att denna tidiga kyrka har eldhärjats innan en treskeppig kyrka invigdes 1306, av vilken det finns spår i de nuvarande fyra västligastetravéerna. Omkring 1340 uppfördes i samband med om- och tillbyggnad ett kvadratisktkapell, Vårfrukapellet, på kyrkans södra sida. Det täcktes av fyrakryssvalv kring en mittpelare och var tillägnat Jungfru Maria. Senare på 1300-talet tillfogades två helgonkapell på nordsidan vid andra och tredje travén från väster, och kort därpå ännu ett väster om dessa.
Den största utbyggnaden skedde i början av 1400-talet. Kyrkan utvidgades med fem travéer österut, varav den östligaste med polygonal avslutning utgjorde kyrkanskor. Det byggdes även åttasidokapell, fyra i norr och fyra i söder. Sannolikt byggdes även under denna period en förhall väster om Vårfrukoret. Omkring 1420 om- och påbyggdes västtornet, och därefter uppfördes det södra tornkapellet. Dessutom tillkom ett kapell i långhusets sydvästra hörn. Under slutet av 1400-talet slogs flera av sidokapellens mellanväggar ut, kyrkan höjdes och fick större fönster. Därmed bildades den femskeppiga hallkyrkoform bevarats sedan dess. Tornet byggdes högre, och på dess norra sida tillkom en kapellanläggning liknande den som tidigare uppförts i söder.
Vid denna tid tillkom ävenBernt Notkes skulpturgruppSankt Göran och draken, baserad påSankt Görans-legenden. Skulpturgruppen ärrelikvarium; vid skulpturens invigning 1489 överlämnades en samling benbitar från helgonenS:t Göran,S:t Blasius,S:t Germanus,S:t Leo,S:t Martinus,S:t Donatus ochS:t Cyriacus av en påvlignuntie vid namnAntonius Masth. Dessa placerades inne i S:t Görans bröstkorg i en fyrdelad relikgömma.
Under 1520 och våren 1521, införKristian II:s kröning i Storkyrkan, byggde eventuelltAdam van Düren halva den södra kapellraden. Kanske förstärktes pelarna i den sydöstra delen när vinden inreddes för försvarsändamål. En av pelarna är den så kalladeÅlpelaren, med en relief där två lejon tampas med en ål, som är gjord av Adam van Düren.[1]
Underreformationen blev Sankt Nicolai kyrka enligt uppgift år 1527 "frånPapistiskvidskepelse renad", enligt den stora inskriptionen från 1780-talet på kyrkans östra fasad. Kungen lät av försvarstekniska skäl riva det polygonala koret och Vårfrukorets mellanväggar.[2] Den svenska kyrkans tidige reformatorOlaus Petri stårstaty medinskription utanför kyrkans nuvarande korvägg, motSlottsbacken till.
Predikstolen och två kungsstolar från 1680-talet är skulpterade avBurchard Precht efterNicodemus Tessin d.y.s anvisningar. UnderJohan III:s tid försvann de kvarvarande innerväggarna, ochsakristior inreddes i tornkapellen. Kyrkans yttermurar sänktes ochsträvpelarna tillkom.
Under stadsarkitektJohan Eberhard Carlbergs ledning, 1736–1742, förändrades exteriören frånmedeltid tillbarock för att harmoniera med slottet. Vid slutet av 1700-talet sökte man genom diverse tillbyggnader anpassa kyrkansarkitektur tillBörshusets. Bland annat tillkomKonsistorii trapphus, trappan tillprästeståndets kammare ochdomkapitlets (konsistoriets) sammanträdeslokal, ritad avErik Palmstedt 1778. I samband med kyrkorummets restaurering 1903–1908 under ledning avErnst Stenhammar togs valvbågarnas röda tegelytor fram, i ett försök att återskapa ett medeltida utseende. Samtidigt togs Vårfrukorets 1300-talsmålningar fram.
På den öppna planen söder om kyrkan, åtBörshuset till, byggdes 1767begravningskapell och vagnbod, efter arkitektErik Palmstedts ritningar.
Den 2 juni 1927 avtäcktes en minnestavla överJohan Olof Wallin i Storkyrkan, som utförts avChristian Eriksson.[3]
Storklockan väger 5.2 ton och göts av Jurgen Putensen år 1638. Dess diameter är 201 cm. Dess ton är aiss0. Storkyrkans stora mellanklocka, Söndagsklockan, stammar frånGustav II Adolfs tid men står nu nere i kyrkan. Den ersattes 1921 med en nygjuten kyrkklocka, kallad Margaretaklockan till minne av kronprins Gustav Adolfs unga gemålkronprinsessan Margareta som avlidit året innan. Klockan har en porträttmedaljong av kronprinsessan, utförd avEdith Welinder. Margaretaklockan ringde första gången till gudstjänst den 18 september 1921. Den är gjuten avBergholtz klockgjuteri, väger 2 ton och har diametern 142 cm. Dess ton är diss1.
Den mindre mellanklockan, gjuten år 1560, kallas Timklockan. Den väger ca 2,6 ton och har diametern 155 cm. Dess ton är ciss1. (Dessa två mellanklockor har sedan Margaretaklockans tillkomst bytt plats i storleksordningen, då Margaretaklockan är mindre än Timklockan.)
Den minsta klockan, Prästklockan, är från 1400-talet och är Stockholms äldsta kyrkklocka. Den göts av den s.k. Vinkelmästaren. Den väger ca 650 kg och har en diameter på 96 cm. Dess ton är b1.
I tornets lanternin hänger två s.k. slagklockor. Timklockan göts på 1500-talet medan kvartsklockan är gjuten år 1743 av Johan Fahlsten i Stockholm.
Fram till 1909 ringdes klockorna av fångar som kommenderades till detta. Sedan installerades elmotorer av fabrikatet Moren Partille, och dessa motorer används än idag.[4]
Storkyrkan erhöll sitt första tornur 1471 genomSten Sture d.ä.s initiativ. Det var ettslagur, som angav tiden genom viss antal slag på en klocka.[5] Storkyrkans nuvarande tornur är tillverkat 1888 i tornursverkstaden påLinderoths urfabrik, som hade sina lokaler vidDrottninggatan 28. Därmed hör Storkyrkans tornur till Linderoths äldsta fortfarande (gäller år 2008) fungerande tornursverk, som sedan 1888 gör sin tjänst.[6] Varje urtavla är tillverkad av svartmålad kopparplåt med förgylldaromerska siffror och visare. Urverket är en bjässe med 2,5 meter längd och en vikt av cirka 500 kg. Det består egentligen av tre verk. Det mellersta verket driver klockans gång. Till vänster och höger om det sitter verken för kvartsslag respektive timslag.[6]
Det är inte känt när kyrkan fick sin första orgel. Man vet dock att lön utgick till orgeltrampare 1436 och att två orglar verkar ha funnits vid den tiden.[7]
_-_KMB_-_16000200109605.jpg)
Disposition (1773):[8]
| Ryggpositiv I C-c3 | Huvudverk II C-c3 | Öververk III C-c3 | Pedal |
| Kvintadena 16' | Principal 16' | Kvintadena 8' | Untersats 32' |
| Principal 8' | Kvintadena 16' | Rörflöjt 8' | Principal 16' |
| Rörflöjt 8' Diskant | Oktava 8' | Oktava 4' | Borduna 16' |
| Oktava 4' | Flachflöjt 8' | Rörflöjt 4' | Kvintadena 16' |
| Kvinta 3' | Kvinta 6' | Sp q 3' | Oktava 8' |
| Oktava 2' | Oktava 4' | Oktava 2' | Oktava 4' |
| Scharf III | Kvinta 3' | Cymbel 2 | Rörflöjt 1' |
| Sesquilatera II | Oktava 2' | Vox humana | Mixtur IIII |
| Hautbois 8' | Scharf III | Tremulant | Contrabasun |
| Viola da gamba | Trumpet 16' | Trumpet 8' | |
| Bombar | Trumpet 8' | Trumpet 4' | |
| Rauskvint 1 |
| Ryggpositiv (I) | Huvudverk (II) | Svällverk (III) | Bröstverk (IV) | Pedal | Koppel |
|---|---|---|---|---|---|
| Gedackt 8' | Gedacktpommer 16' | Borduna 16' | Gedackt 8' | Untersatz 32' | I/II |
| Quintadena 8' | Principal 8' | Traversflöjt 8' | Rörflöjt 4' | Principal 16' | III/II |
| Principal 4' | Rörflöjt 8' | Viola di Gamba 8' | Principal 2' | Subbas 16' | IV/II |
| Koppelflöjt 4' | Oktava 4' | Oktava 4' | Waldflöjt 2' | Oktava 8' | I/P |
| Oktava 2' | Spetsflöjt 4' | Rörgedackt 4' | Blockflöjt 1' | Gedackt 8' | II/P |
| Nasat 1' | Quinta 2 2/3' | Spetsquint 2 2/3' | Klockcymbel 2 chor | Oktava 4' | III/P |
| Sesquialtera 2 chor | Oktava 2' | Piccola 2' | Vox humana 16' | Nachthorn 2' | IV/P |
| Scharf 4-5 chor | Cornett 3 chor | Ters 1 3/5' | Tremulant | Mixtur 7 chor | |
| Krumhorn 8' | Mixtur 6-8 chor | Mixtur 5 chor | Kontrafagott 32' | ||
| Cymbelstjärna | Quintcymbel 3 chor | Terscymbel 3 chor | Basun 16' | ||
| Tremulant | Trumpet 8' | Fagott 16' | Trumpet 8' | ||
| Trumpet harmonique 8' | Trumpet 4' | ||||
| Oboe 8' | |||||
| Skalmeja 4' | |||||
| Tremulant |
.jpg)
.jpg)
Disposition:[7]
| Manual I C-g3 | Manual II C-g3 | Pedal C-f1 | Koppel |
| Rörflöjt 8' | Gedackt 8' | Subbas 16' | I+P |
| Principal 4' | Blockflöjt 4' | Gedackt 8' | II+P |
| Waldflöjt 2' | Principal 2' | Koppelflöjt 4' | II+I |
| Mixtur 4 chor | Nasat 11⁄3' | Kvintadena 2' | |
| Dulcian 8' | Sesquialtera 2 chor | Fagott 16' | |
| Cymbel 2 chor | Regal 4' |
I Olaus Petri-kapellet finns ett helmekaniskt positiv med sju stämmor och manual, byggt 1954 av Marcussen & Søn.[9]
| Manual |
|---|
| Gedackt 8' |
| Rörflöjt 4' |
| Principal 2' |
| Gedacktflöjt 2' |
| Nasat 1 1/3' |
| Cymbel 1 chor |
| Regal 16' |
Inspelningar av musik framförd i kyrkan.
Storkyrkan är, sedan Stockholms stifts grundande 1942, säte för stiftetsbiskop. Sedan 2019 ärAndreas Holmberg, stiftets biskop. Hans valspråk är "Bli kvar i min kärlek".
Storkyrkans östra fasad bär en inskription på latin, som sattes upp efter en stor ombyggnad under 1730- och 1740-talen. I svensk översättning lyder den
| ” | „ |
Kyrkan har traditionellt fungerat som plats för kröning av Sveriges regenter.Magnus Eriksson ochBlanka av Namur var de första som kröntes där 1336 (dessförinnan skedde en del kröningar på andra ställen). Nästa kröning i Storkyrkan skedde inte förrän 1497 dåHans blev unionskung, och även Kristian II kröntes här 1520. Från 1528, då Gustav Vasa kröntes, utfördes kröningarna iUppsala domkyrka.Drottning Kristina ochKarl XII kröntes också här. EfterFredrik I kröntes, med undantag förGustav IV Adolfs kröning 1800 iSankt Olai kyrka i Norrköping, samtliga kungar här fram till 1907, dåGustaf V valde att inte krönas. Den sista kröningen i kyrkan ägde rum 12 maj 1873, dåOscar II ochdrottning Sofia kröntes.[13][14]
Kristian II kröntes i Storkyrkan, ochGustav III:s kröning ägde rum här 29 maj 1772.
Vigseln vidbröllopet mellan Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath förrättades i Storkyrkan avSvenska kyrkans dåvarandeärkebiskopOlof Sundby den 19 juni 1976.
Även vigseln vidbröllopet mellan Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling den 19 juni 2010 förrättades i Storkyrkan. Den 17 september 2009 meddelade Stockholms domkyrkoförsamling att 12,4 miljoner kronor skulle användas till renovering och rengöring från damm och smuts av Storkyrkan under perioden januari till april 2010.[15]
I samband medRiksmötets öppnande firasgudstjänst i Storkyrkan, därriksdagsledamöterna ochkungafamiljen samlas.
.jpg)
.jpg)
Wikimedia Commons har media som rörStorkyrkan.
| ||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
