| sent på jorden dikter 1927–31 Diktsamling | |
| Författare | Gunnar Ekelöf |
|---|---|
| Originalspråk | Svenska |
| Land |  Sverige |
| Förlag för förstautgåvan | Spektrum |
| Utgivningsår | 1932 |
sent på jorden: dikter 1927–31 är endiktsamling avGunnar Ekelöf, utgiven1932.
Med sitt mörkt desperata och nyskapande språk och influenser från den då ganska okändasurrealismen väckte boken till en början ringa förståelse men har senare kommit att betraktas som ett av de mest banbrytande verken i svensk litteratur. Mest känd är kanske dikten "sonatform denaturerad prosa" med sin uppmaning om att "krossa bokstävlarna".
Dikterna skrevs huvudsakligen mellan 1929 och slutet av 1931. Ekelöf har i efterhand själv betecknatsent på jorden som en "självmordsbok", skriven under inflytande avStravinskijsVåroffer. Dikterna ger uttryck för sammanbrott, främlingskap, kontaktlöshet, futilitet och förtvivlan men har också inslag av förtröstan, upproriskhet och groteskerier som pekar fram mot EkelöfsStrountes-diktning.
Boken sågs som den första svenskasurrealistiska diktsamlingen men rymmer en rad olika influenser, bland annat från österländsk diktning, franskmodernism (särskilt surrealistenRobert Desnos som Ekelöf också översatte),dadaism ochArt concret. Ekelöf har också avslöjat att den inledande dikten "blommorna sover i fönstret..." rymmer allusioner påPär LagerkvistsGäst hos verkligheten ochAugust StrindbergsEnsam.
"sonatform denaturerad prosa", inspirerad av den tyske dadaistenKurt Schwitters, är ett genomfört musikaliskt experiment där en nedbrytning av syntaxen till enkla, mekaniska ordföljder upprepas som motiv i enlighet medsonatformens uppbyggnad i tre satser. En annan dikt, "apoteos", anknyter med sin geometriska form till samtida, abstrakt bildkonst.
sent på jorden utgavs i april 1932 avSpektrum förlag, och var förlagets första bokutgivning. Upplagan var begränsad till 600 exemplar, varav 50 exemplar var numrerade från I till L. 250 exemplar numrerades från 1 till 250 medan resterande 300 exemplar var onumrerade och kallades för andra upplagan (trots att de alltså hörde till första upplagan). På titeluppslaget hadeOtto G. Carlsund gjort en illustration till boken i rött, svart och grått, där man bland annat ser en ansiktsprofil i rött.
Vid sin utgivning ficksent på jorden ett mestadels negativt och oförstående mottagande.Sten Selander skrev "jag begriper inte ett dugg det fina i kråksången". Selander irriterades av frånvaron av stora begynnelsebokstäver och traditionella skiljetecken och tyckte att de som möjligen skulle förstå dikterna hade hans "uppriktiga beundran – eller mitt uppriktiga medlidande, jag vet sannerligen själv inte riktigt vilketdera".Georg Svensson ansåg att författaren visserligen inte var talanglös, men att hans dikter liknade vackra föremål, som tappats i golvet och gått i tusen bitar och att det var en "esteticism av osundaste sort".Anders Österling visade försiktig förståelse och ansåg att Ekelöfs poesi inte borde avfärdas ty "i all sin onjutbarhet saknar den icke alls karaktär". Entusiastisk, med vissa reservationer för Ekelöfs mörka livssyn, leda och passivitet, var däremotErik Blomberg: "Ekelöfs debut står i alla fall för mig som en av de märkligaste och intressantaste under senare år, kanske den mest personliga. Han har den äkta poesins slagruta."
Närsent på jorden återutgavs 1962 pekade Ekelöf på vilket inflytande dikterna haft över hans eget författarskap:
| ” | sent på jorden var i sitt ursprungliga skick ett urval, gjort med flera personer som smakråd, ur en betydligt voluminösare manuskript-anhopning. Till dessa manuskript har jag sedermera alltid återvänt för att hitta dels gömda uppslag som jag vid olika tillfällen mer eller mindre bearbetat, dels faktiskt också för att återfinna den röda tråden i mitt författarskap. I nästan alla mina diktsamlingar finns sålundasent på jorden-dikter. | „ |
"Röster under jorden" iOm hösten (1951) är ett exempel på en sådan dikt som har sitt ursprung isent på jorden-perioden.
| |||||||||||