Schlager (fråntyskansSchlager; 'något som slår'), är ett begrepp som ursprungligen “något som slår”, med andra ord att det går hem hos publiken.[1] Dengenre som idag kallas för schlager kom till under slutet av 1800-talet som ett försök att skapa folklig musik. Den ursprungliga musikaliska traditionen som genren schlager bygger på är dock sällsynt i dagsläget. Så småningom fickmusikstilen en tydlig koppling till underhållningsbranschen och blev allt mer standardiserad med enklamelodier och starkarefränger.[2]
Det var under 1900-talet som svenskan tog in ordet och genren slog sig in på den svenska marknaden. Det handlade om sånger som var medryckande och moderna. Det brukar sägas att efterkrigstiden var schlagerns största tid. Ljudtekniken, TV och radio utvecklades och marknaden för underhållningsmusik växte.[1]
En schlagerlåt karaktäriseras ofta av en speciell uppbyggnad med vers, brygga, refräng och stick. Ofta inleds låten med en intro där artisten laddar upp inför första versen. Efter versen kommer vanligtvis en brygga som leder versen till refrängen. I sticket finns ibland även en tonartshöjning. I och med utvecklingen av genren och kopplingen till bland annat Melodifestivalen och Eurovision Song Contest är “mallen” för en schlagerlåt inte definitiv.
Schlagermusik är av tradition populärt i framföralltTyskland,Österrike ochNorden, men förekommer i mindre skala även iFrankrike,Belgien ochNederländerna.[källa behövs] IStorbritannien och iUSA har schlager tidigare varit mycket omtyckt, men har sedan1970-talet minskat i popularitet.[källa behövs]
Ordet 'schlager' började användas i det tyska språket iWien under1870-talet och då oftast omoperetter.[3] Några år senare började ordet användas främst inompopulärmusiken och benämndes "slagdänga" fram till1910-talet.[källa behövs] Oftast var slagdängan en lättlyssnad, melodiös, oförarglig musikform med fånganderefräng. Musiken blev mer allmän i början av1900-talet, dågrammofonen gjorde sitt intåg i hemmen.
Under1950- och1960-talen utveckladesrock- ochpopmusiken, där man talade omhit (sv. "slå") då låtarna slog igenom bland en bredare publik.
Schlager blev därmed istället ett begrepp för den populärmusik som fortsatte i samma stil som tidigare, ibland enbart en benämning på populära melodier från första halvan av1900-talet[källa behövs]. I TV-musiktävlingenLe Grand-Prix Eurovision de la Chanson Européenne, idag vanligen känd somEurovision Song Contest, som startade1956, utgick man oftast från samtidens populärmusik och de flesta deltagande melodierna gick då i denna stil. Fram till ungefär andra halvan av1960-talet släpptes mycket sällan rock eller pop in, och influenser frånfolkmusik blev vanligt där först från och med mitten av1990-talet.
Året 1958 medverkade Sverige för första gången i Eurovision Song Contest. Till skillnad från dagens tävling fanns ingen radio- eller TV-sändning och uttagningen var helt intern. Det var föreningen SKAP (Svenska Kompositörer av Populärmusik) som utsåg vinnaren. Tillsammans med Sveriges Radio ansvarade de för uttagningen och totalt 152 kompositioner kvalade in. Vinnaren blev Åke Gerhards verk “Samma stjärnor lysa för oss två” och Alice Babs valdes som artist. Hon var dock inte nöjd med texten och därför skrevs den om av Gunnar Wersén och fick namnet “Lilla stjärna”. Eurovision Song Contest 1958 gick av stapeln i Hilversum i Nederländerna. Alice Babs kom på fjärde plats av totalt tio bidrag.
Då melodinWaterloo av popgruppenAbba vannEurovision Song Contest 1974 blev "schlager", särskilt iSverige, ett begrepp för bidrag till Eurovision Song Contest (jfr. "Eurovisionsschlagerfestivalen").[källa behövs] Där samlades den populärmusik som fanns i gränslandet mellan rock ochjazz. Efter 1974 har "schlager" i Sverige många gånger[källa behövs] blivit synonymt med trallvänliga låtar medstick och tonartshöjning, och klassas ibland som en musikgenre, särskilt om artisten eller gruppen försökt kvala in till Eurovision Song Contest. Dessa melodier låter dock inte som det tidiga 1900-talets schlagermusik. På andra håll klassas dessa låtar som "vanlig pop".[källa behövs]
Efter 1974 tog schlagermusiken i Sverige starka influenser fråndiscon, genom artister somCarola Häggkvist ochLena Philipsson. VissaMelodifestivalbidrag som inte är discoinspirerade, till exempel av artister somKikki Danielsson,Elisabeth Andreassen ochLotta Engberg har ibland också räknats in.[källa behövs]
Ibörjan av 2000-talet tog schlagermusiken inspiration fråndancemusiken, med bland annattrummaskiner. Upptempolåtarna fick därmed ofta ett starkt elektronisktackompanjemang med distinktrytm.
Sångtexterna har oftast handlat omkärlek och relationer mellan människor samt om känslor ochnatur. Texterna använder ofta bildspråk för att beskrivatemat och drar ofta jämförelser mellan kärlek och vardagliga ting i naturen och olika samhällssystem genom historien, som exempelvis:Bang en boomerang (1975),Bra vibrationer (1985),100% (1988),Fångad av en stormvind (1991),C'est la vie (2004) ochDet gör ont (2004). Även berättelser om påhittade personer kan förekomma, som till exempelAugustin (1959) ochAlexandra (1987). Det finns också schlagrar som handlar omsociala relationer, till exempelJag ljuger så bra (2006). Andra vanliga teman kan vara sång ochdans, vilket är fallet i sånger somSankta Cecilia (1984),La det swinge (1985),Fyra Bugg & en Coca Cola (1987) ochDansa i neon (1987). Även om kärlek är det vanligaste temat, finns det också sånger som har mer "samhällsvetenskapligt" inriktade budskap, som fredssångenEin bißchen Frieden (1982), antirasistiska kärlekssångenJuliette & Jonathan (1996), TV-kritiskaTelevision (2003) och dokusåpakritiska15 minuter (2003). För att inte bli "alltför laddade", brukar sådana texter oftast inte tala om enskilda verkliga personer, politiska partier, organisationer och staters regeringar och parlament.
Schlager anses[källa behövs] ofta allmänt vara mer "mainstream" än de flesta andra musikgenrer; den endasubkultur som anammat schlagern ärgaykulturen. Schlager är i Sverige ofta säsongsbundet - iMelodifestivalen sjungs sånger undervåren, som sedan flitigt spelas påradio undersommaren (jfr. "sommarplåga" ochjulmusik).
| |||||||||||
Wikimedia Commons har media som rörSchlager.