Som biträde åt obermedicinalrat Stephan Friedrich Barez sändes Virchow 1848 att studera den då iOberschlesien härjandetyfusepidemin. Han utgav samma år ett arbete om epidemin, i vilket han inte nöjde sig med att behandla frågan ur uteslutande medicinsk synpunkt, utan även försökte klargöra de historiska och ekonomiska omständigheterna. Boken blev därför en skarp kritik mot detpreussiska samhället. Därigenom blev Virchow i vidsträckta kretsar känd som utpräglad demokrat. År 1849 kallades han att bliprofessor i patologisk anatomi iWürzburg och 1856 till professor i samma ämne och i allmän patologi i Berlin, där han verkade till sin död. Virchow förbättrade hygienen i Berlin, bland annat genom sitt arbete med att skapa en kanalisation omkring 1870.
Virchow framställde och utformade läran om sjukdomarnas uppkomst genom rubbningar i cellernas livsfunktioner i sitt banbrytande arbeteDie Cellularpathologie in ihrer Begründung auf physiologische und pathologische Gewebelehre.[13] Virchow uppställde satsen, att varje cell uppstår ur en annan cell och äger en viss självständighet (sammanfattat i denlatinska sentensenomnis cellula e cellula). Även de sjukliga processerna i kroppen bör uppfattas som beroende av rubbningar i cellerna.
I politiskt hänseende gjorde sig Virchow känd som en av den tyskaliberalismens främsta företrädare under den wilhelmska eran. Virchow var medgrundare till det liberala partietDeutsche Fortschrittspartei, där han också blev medlem och som han företrädde i Berlins stadsråd, Preussens parlament och sedermera i Tysklands Reichstag. I den rollen var han en avOtto von Bismarcks antagonister. I Preussens parlament myntade han uttrycketKulturkampf 1873, en fråga i vilken han stödde Bismarck. Virchow hyste, liksom många samtida europeiska liberaler,antiklerikala åsikter.
Virchows demokratiska uppfattning stod i nära samband med hansvetenskapliga åskådning. En praktisk läkarinsats av stor betydelse utförde Virchow genom sin mångåriga verksamhet i Berlins kommunalrepresentation, där han genomdrev en lång rad sanitära reformer.
^ [ab]www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID:rudolf-virchow, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
^”Вирхов Рудольф”,Большая советская энциклопедия :[в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
^läs online,www.stadtentwicklung.berlin.de .[källa från Wikidata]
