För den specifika aktiviteten att skriva källkod, seProgrammering.
Bild på programvarors olika stadier under deras utveckling, bland annatalfa- ochbetaversion.
Programvaruutveckling (också:mjukvaruutveckling ellerprogramutveckling, påengelska:software engineering eller, när man inte nödvändigtvis syftar på utveckling med grund iingenjörsvetenskap,software development) är tillämpningen av en systematisk, disciplinerad och mätbar metod för utvecklandet, användandet och underhållet avprogramvara.[1] Den engelska termensoftware engineering populariserades efter1968 års NATO Software Engineering Conference som hölls iGarmisch,Tyskland av dess ordförande F.L. Bauer, och har använts sedan dess. Programvaruutveckling innefattar kunskapen, verktygen, och metoderna för att definieraspecifikationer ochdesign,programmering,testning, och underhållning av programvara. Disciplinen har även påverkats av fältendatavetenskap,management,matematik,projektledning,kvalitetsteknik,ergonomi, ochdatorteknik. På svenska kan programvaruutveckling även syfta till utveckling av programvara i allmänhet, utan krav på att aktiviteten vilar påingenjörsvetenskaplig grund.
Programvaruutveckling bedrivs oftast med en uttaladprogramutvecklingsmetodik. Datorbaserade systemutvecklingsverktyg kallas CASE-verktyg (Computer Aided Software Engineering) och används för att automatisera arbete inom de olika utvecklingsfaserna. Exempel på områden där de används är design,avlusning, testning och spårbarhet.
Programutvecklingsmetodik, (eng.software development process), är en struktur som antas för en utvecklingsprocess.
Kravhantering, (eng.requirements engineering), innefattar fastställandet av intressenternas produktmål samt specificerandet av dessa.
Programvarudesign, (eng.software design), syftar till processen att planera för en programvarulösning på både arkitektonisk och lägre nivå.
Programvarutestning, (eng.software testing), behandlar utvärdering av en programvaruprodukts kvalitet.
Konfigurationshantering, (eng.configuration management), identifierar och underhåller produktkonfiguration under produktens livscykel.
Spårbarhet, (eng.requirements traceability), innebär förmågan att kunna följa ett krav både framåt och bakåt under utveckling och underhåll, ochspårbarhetsåterhämtning.
Datorstöd för programvaruutveckling, (eng.computer-aided software engineering), studerar verktygsstöd för utveckling av programvara.
Programvarukvalitet, (eng.software quality), syftar till hur väl en produkt uppfyller funktionella krav och kvalitetskrav.
Programvaruunderhåll, (eng.software maintenance), studerar hur man effektivt underhåller programvara.
Reverse engineering, innebär antingen att analysera ett system och skapa en representation på högre abstraktionsnivå[2] eller att gå bakåt i utvecklingskedjan[3]
Reengineering, undersökandet och förändrandet av programvara för att stöpa den i annan form.
Claes Wohlin, Blekinge Tekniska Högskola. Sveriges förstaprofessor med inriktning mot storskalig programvaruutveckling.
Per Runeson, Lunds Universitet. Professor sedan 2004 med särskild inriktning mot storskalig testning av programvara. Handleddes somdoktorand av Claes Wohlin.
Dick Schefström(1956-2003), Luleå tekniska universitet. Avliden professor i programvaruteknik.
