Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

New York

Koordinater:40°46′55″N73°57′58″V / 40.78194°N 73.96611°V /40.78194; -73.96611
Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om staden New York. För delstaten med samma namn, seNew York (delstat). För andra betydelser, seNew York (olika betydelser).
New York
New York City, NY, NYC
City
Medurs från toppen: Midtown, Times Square, Unisphere i Queens, Brooklyn Bridge, Lower Manhattan, Central Park, FN:s högkvarter och Frihetsgudinnan.
Flagga
Sigill
Officiellt namn: City of New York
Etymologi: NyaYork
Smeknamn: The Big Apple, The City, The City That Never Sleeps, The Empire City, The Five Boroughs, The City So Nice They Named It Twice, The Capital of The World (Caput Mundi), Gotham, Metropolis
LandUSA USA
DelstatNew York (delstat) New York
BoroughsManhattan,Brooklyn,Queens,Bronx,Staten Island[1]
Höjdläge10 m ö.h.[2]
Koordinater40°46′55″N73°57′58″V / 40.78194°N 73.96611°V /40.78194; -73.96611
Högsta punktTodt Hill
 - höjdläge125 m ö.h.[3]
Area1 213,40 km² (2013)[4]
 - land783,66 km² (65%)
 - vatten429,73 km² (35%)
 - urban area8 936,57 km² (2013)[4]
 - metropolitan area21 482,02 km² (2013)[4][5]
Folkmängd8 175 133 (2010)[6]
 - urban area18 351 295 (2010)[6]
 - metropolitan area19 567 410 (2010)[6][5]
Befolkningstäthet10 432 invånare/km²
 - urban area2 054 invånare/km²
 - metropolitan area911 invånare/km²
Grundad1624[7]
 - Stadsprivilegier1 januari1898[8]
BorgmästareEric Adams (D)[9]
TidszonEST (UTC-5)
 - sommartidEDT (UTC-4)
Postnummer100XX–104XX, 11004–05, 111XX–114XX, 116XX[10]
Riktnummer212, 347, 646, 718, 917, 929[11]
FIPS-kod36-51000[1]
GNIS-kod975772[2]
Geonames5128581
New Yorks läge i delstaten New York.
New Yorks läge idelstaten New York.
New Yorks läge idelstaten New York.
New Yorks läge i USA.
New Yorks läge iUSA.
New Yorks läge iUSA.
Wikimedia Commons: New York City
Statistik: United States Census Bureau
Webbplats: Officiell webbplats

New York (uttal: [nuːˈjɔɹk] (lyssna)amerikansk engelska; officielltCity of New York, påengelska oftaNew York City, NYC) ärUSA:s mestfolkrika stad med 8,8 miljoner invånare enligt den senastefolkräkningen (2020)[6] och 19,6 miljoner invånare istorstadsområdet (2010).[6][5] New York är ansedd som envärldsstad med ett starkt globalt inflytande inomekonomi,massmedia,politik,utbildning,underhållning ochmode. Det är världens ledandefinansiella centrum och hyser ävenFN:s högkvarter i stadsdelenManhattan. Invånarna kallas "New Yorkers". New Yorks mest kända smeknamn ärThe Big Apple och har även kallats "staden som aldrig sover".

New York är beläget idelstatenNew Yorks sydligaste hörn vidHudsonflodens mynning. Stadskärnan består sedan 1898 av fem stadsdelar (boroughs), som även har status somcounty:Manhattan (New York County),Brooklyn (Kings County),Queens (Queens County),Bronx (Bronx County) ochStaten Island (Richmond County). Uppdelningen i boroughs är unik för New York. Staden gränsar vidare i väster tillNew Jersey via broar och tunnlar samt i nordväst till resten av delstaten New York. Storstadsregionen som den definieras av federala myndigheter omfattar hela den sydligaste delen av delstaten New York (södraHudson Valley ochLong Island) samt nordöstra delen av delstaten New Jersey och de nordöstra utkanterna avPennsylvania. Hela den utvidgade storstadsregionen med angränsande delar av delstaterna New York, New Jersey och Connecticut kallas även för "Tri-State Region".

Bland New Yorks mest kända områden och landmärken kan nämnasFrihetsgudinnan,Wall Street samtBroadways teaterdistrikt medTimes Square på Manhattan. Frihetsgudinnan är en av de mest kända statyerna i världen och är belägen strax söder om Manhattan på önLiberty Island. Times Square är centrum för teaterdistriktet Broadway och Manhattans centrala nöjeskvarter. Gatan Wall Street är belägen pånedre delen av Manhattan och har varit ett ledande handelskvarter sedanandra världskriget samt är även adress för börsenNew York Stock Exchange. Staden utmärker sig genom sinskyskrapearkitektur, med anledning av de höga markpriserna på Manhattan. New York har genom åren haft flera av världens högsta byggnader, bland annat40 Wall Street (världens högsta byggnad 1930),Chrysler Building (världens högsta byggnad 1930–1931),Empire State Building (världens högsta byggnad 1931–1972) ochWorld Trade Center (syftande på Twin Towers; världens högsta byggnad 1972–1973). De senare förstördes i11 september-attackerna 2001.

New York är en mångkulturell stad där i princip alla världensfolkgrupper finns representerade. Ungefär en tredjedel av invånarna är födda utanför USA. Staden besöks årligen av mer än 40 miljoner (49 miljoner 2007) inhemska och utländska turister, vilket gör den till ett av världens mest populära turistmål.[källa behövs]

Historia

[redigera |redigera wikitext]

Tiden före 1625

[redigera |redigera wikitext]

Området som i dag är New York har varit bebott i över 11 000 år. Flera olikaindianstammar har samsats på ytorna i nordöstra USA. De tidiga invånarna i New York kallade sig förLenapes, som betyder "områdets folk". De talade ett språk kallatmunsee som talades av en mängd olika stammar i området kring nuvarande New York ner tillDelaware. Efter målningar gjorda av tidiga europeiska kolonisatörer vet vi att många varjägare och samlare med ett avancerat socialt samhälle. Tidiga namn påManhattan var "Manahatouh" och "Menatay". Gamla spår av Lenapefolket är i dag exempelvis vägenBroadway, som följer en gammal vandringsled.

1524 hittade upptäcktsresandenGiovanni da Verrazano kusten vidHudsonflodens mynning och engelsmannenHenry Hudson, som namngivit Hudsonfloden, kom hit 1609. 1615 uppfördes etthandelsfaktori på Manhattans sydspets. 1623 bildades koloninNya Nederländerna i nuvarande östra USA och 1624 anlände 30protestantiskavallonfamiljer dit, av vilka åtta stannade på Manhattan medan de övriga fortsatte till Fort Orange, dagensAlbany. Under åren därpå anlände allt fler kolonister.[12] De varpälsjägare och skulle komma att förändra mycket de kommande åren.

Från koloni till självständighet, 1625–1789

[redigera |redigera wikitext]
Fördjupning:Nieuw Amsterdam
Nieuw Amsterdam 1664.

1626 fick kolonin formell status med ett råd och enguvernör,Peter Minuit, som anlände samma år. Manhattan köptes från indianerna för några tygstycken, glaspärlor, brännvin och andra föremål (värdet har ansetts motsvara 60gulden eller 24 dollar). Ettfort byggdes på Manhattans sydspets, denna koloni fick namnetNieuw Amsterdam och gjordes till säte för kolonistyrelsen i Nya Nederländerna. Minuit tvingades 1632 att avgå och gick efter att förgäves ha försökt att återfå sin post i svensk tjänst och var med om att grundaNya Sverige. UnderPeter Stuyvesants guvernörstid fick Nieuw Amsterdamstadsrättigheter som befästes med en vall längs nuvarandeWall Streets sträckning.[13]

1664 togEngland över staden efter svagt motstånd från holländarna. Det nya namnet på kolonin blev New York efterJakob II, då betitladHertig av York, som var med och betalade övertagandet. Under de följande åren växte New York långsamt, men var ännu vid mitten av 1700-talet betydligt mindre än städer somBoston ochPhiladelphia. Vid mitten av 1700-talet blev New York centrum för oppositionen mot det brittiska styret. 1776–1783 hölls staden besatt av britterna undernordamerikanska frihetskriget.[13]

Mellan åren 1785 och 1790 var New Yorkhuvudstad i USA. En stadsmur som sträckte sig över ön gick vid nuvarande Wall Street, varifrån gatan fått sitt namn. Vid denna tid hade staden cirka 30 000 invånare och var därmed den största iNordamerika. Denna siffra dubblerades sedan ungefär vart tionde år.

Industrialisering och expansion, 1789–1918

[redigera |redigera wikitext]
Mulberry Street i New York 1900.

På kvällen den 16 december 1835 utbröt enstorbrand som pågick i 16 timmar och ödelade 674 byggnader i flera kvarter på södra Manhattan, bland annat börsen på Wall Street. Brandbekämpningen försvårades av den stränga kylan; vattnet frös i brandsprutorna. 1870 hade staden redan en miljon invånare. För många invandrare blev New York den första bilden av USA,Ellis Island var nämligen under lång tid huvudhamnen för immigranter. Dagens stad bildades 1898 då New York,Brooklyn,Queens,Bronx ochStaten Island slogs ihop under namnet City of New York.

Mellankrigsåren, 1918–1945

[redigera |redigera wikitext]

1918 togförsta världskriget slut och New York gick in i det som i dag kallas för det "glada 1920-talet". 1920-talet var en tid av god ekonomisk tillväxt för New York, framförallt innebar början av 1900-talet att USA upplevde en andra immigrantvåg. 1927 öppnades den då mycket modernaHolland Tunnel mellan Manhattan och New Jersey. Den 24 oktober 1929 tog dock historien en ny vändning när den storaWall Street-kraschen ägde rum. Börskraschen var utlösningen avden stora depressionen. Under depressionen genomfördes stora välfärdsprogram under presidentFranklin Roosevelt. Även staden New York påverkades av detta, även om landsbygden drabbades hårdare. 1933 börjadeFiorello La Guardia somborgmästare. 1939 öppnadesLaGuardia Airport i Queens; det var New Yorks första riktigaflygplats. Redan 1942 påbörjades dock bygget av en ännu större flygplats ute vid Idlewild, den heter i dagJohn F. Kennedy International Airport. Många intressanta byggnader färdigställdes under 1930-talet, till exempelEmpire State Building ochRockefeller Center.

New York blir världsmetropol, 1945 – 11 september 2001

[redigera |redigera wikitext]
Midtown Manhattan frånEmpire State Building.

1945, närandra världskriget var slut, stod New Yorks industrier redo att öka sin produktion och nyanställa. Den 9 januari 1951 öppnadesFörenta nationernas (FN) nya huvudsäte på Manhattan.FN:s högkvarter har utsikt överEast River. Men trots att New Yorks ekonomi gick bra så flyttade en stor del av den tidigare medelklassbefolkningen bort från centrala New York till exempelvis områden i Queens. Villaförorterna i närbelägna delstater och samhällen som New Jersey ochLong Island ökade kraftigt. Efterkrigsekonomin i USA byggde till stor del på förortsplanering med småhus. Hela USA gick även in i en ny immigrationsera med striktare regler, vilket ledde till attEllis Island stängdes 1954. I takt med att brottsligheten ökade i New York minskade också den traditionella ekonomin. Under 1960-talet började New Yorks ekonomi förändras rejält. Traditionell tillverkningsindustri minskade samtidigt som tjänstesektorn ökade, de stora företagen började koncentreras till affärsdistrikten på nedre Manhattan. New York höll på att bli en världsstad, eller "global stad" som det kallas i dag, i klass medLondon ochParis. Trots att industrin gick dåligt och arbetslösheten var hög ökade New Yorks finansiella och kulturella betydelse i världen. 1964 höllsvärldsutställningen i Queens och samma år drabbadesHarlem av kravaller. Polariseringen bland invånarna ökade gradvis under 1960-talet.

1973 byggdesWorld Trade Center på Manhattan och 1975 behövde staden ansöka om lån från amerikanska staten för att inte gå i konkurs. Under sommaren 1977 bröt stora kravaller ut, vilket förde med sig en utbredd plundring. Under 1980-talet ökade New Yorks befolkning igen och påbörjade den så kallade "yuppieeran" med kraftigt ökande fastighetspriser som resultat. Arbetsfördelningen fortsatte att ändras; under 1977–1985 minskade andelen anställda inom byggnadsindustrin i New York med 30 procent, inom tillverkningsindustrin med 22 procent och inom transportsektorn med 20 procent. Nya unga affärsmän flyttade under 1980-talet in i gamla hus i områden somChelsea ochGreenwich Village. Längre upp på Manhattan byggde finansmogulenDonald Trump sittTrump Tower. New York hade på 40 år förändrats från en stor och viktig amerikansk stad till ett influerande finansiellt, kulturellt och i viss mån politiskt centrum i världen.

1990 tillträddeDavid Dinkins som den försteafroamerikanske borgmästaren i New York någonsin. Han efterträdde den hårt ansatteEd Koch, som redan 1986 anklagats förmutbrott. New Yorks brottslighet var ganska hög (med amerikanska mått mätt) men minskade kraftigt under 1990-talet efter att denrepublikanske kandidatenRudolph Giuliani vunnit valet 1994. Han hade gått till val på att bekämpa brottsligheten, som varit konstant hög sedan 1960-talet, genom att uppmana polisen till nolltolerans mot all kriminalitet. Under 1990-talet moderniserades och renoverades många områden på Manhattan, exempelvisTimes Square, men områden utanför Manhattan har på senare tid också fått nytt liv eftersom allt färre har råd att bo på Manhattan i dag.

Efter 11 september 2001

[redigera |redigera wikitext]
Terrorattacken motWorld Trade Center den 11 september 2001.
Huvudartikel:11 september-attackerna

Den 11 september 2001 drabbades New York av de värsta terrorattackerna i världshistorien.11 september-attackerna motWorld Trade Center på nedre Manhattan skakade hela USA och gav upphov till en ny säkerhetspolitisk era i den amerikanska historien, den så kalladeBushdoktrinen sattes i system. Den innebär i praktiken att USA anser sig ha rätt att anfalla andra stater i preventivt syfte. Efter händelserna den 11 september påbörjades en upprensning och återvinnande av tvillingtornen och övriga förstörda eller skadade byggnader, vilket tog åtta månader. I slutet av 2001 inleddes en återuppbyggnadsprocess av World Trade Center, där ensituationsplan togs fram. Projektet kantades först av stora problem angående arkitekturen och hur en minnesplats skulle utformas, vilket följdes av en utdragen strid om fördelningen av hyreskontrakt och byggnader mellan de inblandande parterna. Det fanns även röster[vem?] som menade att marken där tornen föll var helig och därför inte skulle bebyggas. 2006 kom de inblandade parterna överens och bygget av ett nytt World Trade Center började. Detta innehåller fyra nya skyskrapor, varavOne World Trade Center som är 541 meter och USA:s högsta byggnad, samt ett minnesmärke och museum. 2001, efter terrorattackerna, efterträddesRudolph Giuliani som borgmästare av den tidigaredemokratenMichael Bloomberg, som ställde upp förRepublikanska partiet.

Geografi

[redigera |redigera wikitext]
Satellitbild av New York.

New York är beläget inordöstra USA vidHudsonflodens utlopp, i sydöstra delen av delstaten New York. Stadens geografi kännetecknas av sin kustposition, där Hudsonfloden möterAtlanten i en naturlig skyddad hamn. Den här platsen hjälpte staden att växa betydligt som handelsstad. Mycket av New York är uppbyggt på de tre öarnaManhattan,Staten Island och västraLong Island, vilket gör marken otillräcklig och ger en hög befolkningstäthet. Hudsonfloden strömmar genomHudson Valley in till New York-bukten och blir entidvattensestuarium som separerar staden frånNew Jersey.East River, ett tidvattensund, strömmar frånLong Island Sound och separerarBronx och Manhattan från Long Island.Harlem River är ett annat tidvattensund mellan East River och Hudsonfloden som separerar Manhattan och Bronx.

Stadens mark har förändrats avsevärt genom mänskligt inskridande med påtagliga markreformeringar längs sjösidorna sedan den holländska kolonialtiden. De är mest noterbara påLower Manhattan med moderna bostadsområden somBattery Park City. Mycket av de naturliga variationerna av topografin har jämnats ut, speciellt på Manhattan.[14] New Yorks landyta uppgår till 783,66 km² (2013).[4] Den högsta punkten ärTodt Hill på Staten Island som når 125 meter över havet. Todt Hill är östkustens högsta punkt söder omMaine. Toppen av bergsryggen är till stor del täckt av skogsmark som en del avStaten Island Greenbelt.[3]

Stadsdelar

[redigera |redigera wikitext]
New Yorks femboroughs (stadsdelar).
Gata iBronx.
Brooklyn.

New York består av femboroughs (stadsdelar), en unik form av styre som används för att administrera de fem konstitueradecountyn som utgör staden. Stadsdelarna i sig består av flera hundra distrikt, många med en egen alldeles särskild historia och karaktär. Om varje borough var en egen stad så skulle fyra av dem (Brooklyn,Queens,Manhattan ochBronx) vara bland de tio mest folkrika städerna i USA.

  • Bronx (1 385 108 invånare [2010][6]) är New Yorks nordligaste stadsdel. Bronx ärrappens ochhiphopkulturens födelseort,[15] platsen förYankee Stadium och hem för de största kooperativt ägda huskomplexen i USA, Co-op City.[16] Med undantag för en del av Manhattan som är känd somMarble Hill är Bronx den enda sektionen av staden som är en del av USA:s fastland. Stadsdelen är uppkallad efter svenskenJonas Jonson Brunk, som enligt traditionen var den förste att slå sig ned på platsen 1639.
  • Brooklyn (2 504 700 invånare [2010][6]) är stadens mest folkrika stadsdel och var en självständig stad fram till 1898. Brooklyn är känt för sin kulturella mångfald, utpräglat grannskap och sitt unika arkitektoniska kulturarv. I Brooklyn finns flera universitet och andra utbildningsinstitutioner,botanisk trädgård med mera. I söder ligger det kända badorts- och nöjesområdetConey Island.
  • Manhattan (1 585 873 invånare [2010][6]) är den mest tätbefolkade stadsdelen och präglas arkitekturellt av denstadssilhuett medskyskrapor som är en välkänd symbol för metropolen. Manhattan är även New Yorks finansiella centrum med stora affärsdistrikt men också många kulturella attraktioner. Manhattan är löst indelat idowntown,midtown ochuptown (se ävenHarlem).
  • Queens (2 230 722 invånare [2010][6]) är geografiskt sett den största stadsdelen och etniskt sett det mest diversifierade countyt i USA.[17] Historiskt sett består Queens av flera småorter och samhällen som grundades av holländarna. I dag består Queens mestadels av medelklassbostäder. Det är det enda stora countyt i USA där afroamerikanernas inkomst på runt 52 000 dollar per år är större än euroamerikanernas.[18] Queens är platsen förCiti Field och platsen därUS Open i tennis årligen anordnas.

Storstadsområde med förstäder

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:New Yorks storstadsregion
FörstadenNewark, New Jersey sedd frånHudsonfloden.
Fyrtornet iMontauk på östraLong Island.

New Yorks storstadsregion har omkring 20 miljoner invånare och omfattar ett betydligt större område än staden själv. StorstadsregionenNew York-Newark-Jersey City, NY-NJ-PA Metropolitan Statistical Area, som den definieras av den federala statistikmyndighetenUnited States Census Bureau, täcker nordöstraNew Jersey, sydligaste delen avdelstaten New York (södraHudson Valley,Westchester County ochLong Island) samt mindre delar av nordöstraPennsylvania. Efter staden New York finns ytterligare fem enskilda städer i storstadsregionen som var för sig har över 100 000 invånare:Newark,Jersey City,Paterson ochElizabeth i New Jersey; samtYonkers i delstaten New York.

Räknas dessutom vissa angränsade regionala centra i sydvästra Connecticut, Hudson Valley och norra New Jersey (motsvarandeCombined Statistical Area) tillkommer ytterligare drygt tre miljoner invånare.

Klimat

[redigera |redigera wikitext]

Trots att New York befinner sig inom densubtropiska zonen så har staden ett fuktigttempererat klimat med ofta märkbart kalla vintrar, dock också längre och hetare somrar. New Yorks klimat påverkas i stor utsträckning av landmassorna i väster samt av svala luftmassor från norr, varma och fuktiga från syd och sydväst samt av kalla och fuktiga luftmassor från nordatlanten.[19]

På sommaren är medeltemperaturerna runt 28 °C dagtid och 20 °C nattetid. Temperaturer på 32 °C eller högre noteras i genomsnitt 18 gånger under sommarmånaderna.[20] Under vintern är det nollgradigt, med i genomsnitt 55 dygn med temperaturer under noll, medan det på våren och hösten ofta är milt med låg luftfuktighet. Högsta uppmätta temperatur i New York är 42 °C (2011) och lägsta temperatur är -24 °C (1934).[20]

Den årliga nederbörden är omkring 1 180 millimeter, med i genomsnitt 57 centimeter snö per vintersäsong, och nederbörden är, likt resten av delstaten, relativt jämnt fördelad över årets alla månader.[19][20] Den nederbördsrikaste månaden var september 1882 då 428 millimeter uppmättes, varav 210 millimeter föll på ett dygn den 23 september.[20][21] Snörikaste månaden var januari 1978 med 86 centimeter och snörikaste dagen uppmättes den 13 februari 2006 med 68 centimeter.[22]

New York har i genomsnitt omkring 234 soliga eller mestadels soliga dagar och 132 molniga dagar, varav 96 nederbördsdagar om året.[23]

Normala temperaturer och nederbörd i centrala Manhattan:[19]

JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde461017222730292418137
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde−3−22712182020161050
 Nederbörd9378111114106112117113109112102102
 Diagramtemperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
 
 
93
 
4
-3
 
 
78
 
6
-2
 
 
111
 
10
2
 
 
114
 
17
7
 
 
106
 
22
12
 
 
112
 
27
18
 
 
117
 
30
20
 
 
113
 
29
20
 
 
109
 
24
16
 
 
112
 
18
10
 
 
102
 
13
5
 
 
102
 
7
0

Visa eller redigeragrafens rådata.


Administration

[redigera |redigera wikitext]
Fullmäktigesalen iNew Yorks stadshus.

New Yorks borgmästare (engelska:Mayor of the City of New York) är denhögsta styresmannen för stadens förvaltningsmyndigheter som inkluderarbrandkåren ochpolisen. Borgmästaren ärfolkvald med fyraåriga mandatperioder. Fullmäktigeförsamlingen heter New York City Council och har 51 ledamöter från stadens fem stadsdelar (engelska:boroughs) fördelade på majoritetsval i 51 distrikt. Stadens stadgar är kodifierade iNew York City Charter.[24]

Varje stadsdel i New York utgör formellt ett egetcounty idelstaten New York och har därför varsin folkvaldchefsåklagare (engelska:District Attorney).[25] För Manhattan ärNew York Countys distriktsåklagare den lokala åklagaren.

New York är säte för den federala appellationsdomstolenUnited States Court of Appeals for the Second Circuit.

Ekonomi och infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]
New York Stock ExchangeWall Street.
One World Trade Center.

New York har länge varit en framstående plats i ekonomi- och finanssektorn och är en av tre finansmetropoler i världen (tillsammans medLondon ochTokyo). Staden är ett stort centrum för finans, försäkring, fastigheter, media och konst i USA. Många företag har sina huvudkontor i New York, däribland 44Fortune 500-företag (Fortune 500 är en rankning av amerikanska företag efteromsättning). New York är också unikt i USA med alla utländska företag, då ett av tio arbetstillfällen i den privata sektorn ges av utländska företag.New York Stock Exchange, som ligger påWall Street, ochNasdaq är den största respektive näst största aktiemarknaden i världen sett till den genomsnittliga sälj- och köpvolymen och båda har alltså basen i New York. Jobb inom finanssektorn sysselsätter över 35 procent av befolkningen i staden. Fastighetshandel har en avgörande roll i stadens ekonomi, eftersom New Yorks fastigheters totala värde var 802,4 miljarder dollar 2006.[uppdatering behövs]Time Warner Center är den fastighet som har högst marknadsvärde i staden (1,1 miljarder dollar 2006).[uppdatering behövs] Stadens TV- och filmindustri är den näst största i USA efterHollywood. Även i andra industrier har New York ett visst övertag gentemot övriga städer i landet, till dessa industrier kan räknas ny media, reklam, mode, design och arkitektur. Högteknologiska industrier som biologi, utveckling av mjukvaror, speldesign samt Internetservice ökar också. Andra viktiga sektorer inkluderar medicinsk forskning och universitet. Tillverkning av diverse produkter, till exempel metallprodukter, matprodukter och möbler, står för en stor del av jobben i New York. Tillverkningen av matprodukter är den stabilaste av dessa, som totalt sysselsätter 19 000 i staden, de flesta med invandrarbakgrund. Av specialmaten som exporteras ärchoklad den största exportvaran, som exporteras till ett värde av 234 miljoner dollar.

Kommunikationer och transporter

[redigera |redigera wikitext]
1.John F. Kennedy International Airport
2.LaGuardia Airport
3.Newark Airport.
John F. Kennedy International Airport.
Grand Central Terminal på Manhattan.
Etttunnelbanetåg i New York.

Flyg

[redigera |redigera wikitext]

New York är ett centrum för flygtrafik och framförallt en stor knutpunkt för trafik till och frånEuropa och övriga USA.Hamnmyndigheten driver stadens tre stora offentliga flygplatser:

De tre flygplatserna har tillsammans över 100 miljoner passagerare per år. JFK och Newark är de två stora internationella flygplatserna. Det är dessa två flygplatser som tar emot alla långdistansflyg. JFK är störst med över 40 miljoner passagerare per år. Newark, som ligger i granndelstaten New Jersey, är populär bland affärsresenärer tack vare sitt nära läge till nedre Manhattan. LaGuardia betjänar framförallt flyg från närbelägna städer. I New Jersey ligger ocksåTeterboro Airport som används av privat- och affärsflyg. Till JFK och Newark finns det även något som heter AirTrain, som har linjer till dessa flygplatser.

Tåg – allmänt

[redigera |redigera wikitext]
Se även:AirTrain JFK och AirTrain Newark

New York har en mycket väl utbyggd tågtrafik medpendeltåg,regionaltåg samtfjärrtåg. Även USA:s nationella järnvägsbolagAmtrak trafikerar New York. De flesta långdistanståg ankommer tillPenn Station mitt på Manhattan näraMadison Square Garden. Från New York kan man åka snabbtåg till närbelägna städer somBoston ochWashington, D.C. och nattåg tillMiami ochChicago. Bland övrig spårtrafik finnsStaten Island Railroad, som trafikerarStaten Island med anslutning till färjanStaten Island Ferry.

AirTrain är de två tåglinjer som går till och från de olika flygplatsernaJohn F. Kennedy International Airport ochNewark International Airport.

Pendeltåg

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartiklar:Metro North, Long Island Rail Road och NJ Transit

Det finns tre olika pendeltågssystem i New York. Dessa ärMetro North,Long Island Rail Road (oftast förkortat LIRR) ochNJ Transit. Metro North trafikerar områden norr om New York. Tåg avgår frånPenn Station ochGrand Central Terminal ut mot områden som bland annatDutchess ochNew Haven (den sistnämnda ligger i delstatenConnecticut). LIRR har linjer som trafikerarLong Island och NJ Transit trafikerarNew Jersey med pendeltåg (och även bussar och tunnelbana).

Tunnelbana

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:New Yorks tunnelbana

Tunnelbanetrafiken har 26 linjer och 468 stationer (som kan variera beroende på hur man räknar) samt mindre anslutningslinjer som kan bestå av 2-3 stationer. Tunnelbanan trafikerar fyra av de fem stadsdelarna (Manhattan,Bronx,Queens ochBrooklyn) och är USA:s äldsta. Det finns även några så kallade expresslinjer, som bara stannar vid större stationer. Tunnelbanan går dygnet runt varje dag på året. Tunnelbanesystemet är världens största sett till storleken och det fjärde största i världen sett till antalet årliga trafikanter (1,4 miljarder 2005). 2002 var antalet dagliga passagerare runt 4,8 miljoner. Rekordet för antalet dagliga passagerare är 7,2 miljoner, som sattes en dag i september 2005.[uppdatering behövs]

PATH

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:PATH

Port Authority Trans-Hudson,PATH, är ett tunnelbanesystem som länkar samman Manhattan medJersey City,Hoboken,Harrison ochNewark iNew Jersey. PATH tar ungefär 240 000 passagerare varje veckodag fördelat på de fyra linjer som finns. Trots att PATH delar station med bådeNew Yorks tunnelbana och spårvagnssystemetHudson–Bergen Light Rail är det inte gratis att byta till PATH från dessa system.

Buss

[redigera |redigera wikitext]

Bussnätet i New York är välutbyggt och trafikerar alla fem delarna av staden, inklusive nordöstraNew Jersey. Det finns ungefär 5 800 bussar som varje dag tar cirka två miljoner människor på mer än 200 vanliga linjer och 30 expresslinjer. Varje busslinje har en begynnelsebokstav för linjenumret, exempelvis M2, där M står för Manhattan. Bronx har fått förkortningen Bx, Brooklyn har B, Queens har Q och Staten Island har S.

Färja

[redigera |redigera wikitext]

Den mest trafikerade färjan i hela USA ärStaten Island Ferry som tar över 19 miljoner passagerare per år och går mellan nedre Manhattan ochStaten Island. Färjan går 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året och tar ungefär 25 minuter att åka. Varje dag tar ungefär fem båtar 65 000 passagerare på 104 turer. Över 33 000 turer görs varje år. Färjan är gratis att åka sedan 1997. Fram till11 september-attackerna fick man ha med sig fordon på båtarna (något som nu alltså är förbjudet), som kostade tre dollar per fordon. Man får dock ha med sig cyklar på de lägre däcken gratis.

I närbelägnaNewark iNew Jersey finns en stor containerhamn. På Manhattan finns en terminal förkryssningsfartyg.

Taxi

[redigera |redigera wikitext]

Det finns över 12 000taxibilar (yellow cabs) i staden.Yellow cabs är ett av New Yorks kännetecken. Taxibilarna regleras avNew York Taxi and Limousine Commission, som hanterar licenser för taxiverksamhet och bestämmer taxan. Taxibilarna har en skyldighet att köra passageraren var som helst i New York. Betalningen sker per mile utom för körningar från flygplatserna till Manhattan då en fast taxa tillämpas. Det går inte att beställa enyellow cab, utan man måste vinka in den.

Motorvägar

[redigera |redigera wikitext]

New York har fem filer på motorvägarna, trots det sväljer de inte den stora trafiken mellanNew Jersey och New York. Det var därför som New York ansåg att färjan mellan Staten Island och Manhattan skulle vara gratis, för att fler skulle ta färjan i stället för bil eller taxi.

Demografi

[redigera |redigera wikitext]
New York
Per 2006New YorkDelstaten New YorkUSA
Total folkmängd8 214 42618 976 457301 621 157
Folkmängd, procentuell förändring, 1990-2000+9,4 %+5,5 %+13,1 %
Befolkningstäthet10 194 per km²155 per km²31 per km²
Medianinkomst/hushåll$38 293$43 393$41 994
Kandidatexamen eller högre27 %27 %29 %
Utlandsfödda36 %20 %11 %
Vita45 %68 %75 %
Svarta28 %16 %12 %
Latinamerikaner27 %15 %11 %
Asiater10 %6 %4 %

New York är den folkrikaste staden i USA och 2010 uppmättes den totala folkmängden i de fem stadsdelarna till 8 175 133.[6] Detta är ungefär 40 procent av hela delstaten New Yorks befolkning och ungefär lika många procent av hela storstadsregionens befolkning. De senaste decennierna har stadens befolkning ökat och det antas att folkmängden ska ligga mellan 9,2 och 9,5 miljoner 2030.

Två huvudfaktorer i New Yorks demografi är befolkningstätheten samt kulturella skillnader i befolkningen. Befolkningstätheten på 10 432 per kvadratkilometer gör staden till den mest folktäta i landet, sett till alla städer med över 100 000 invånare. Manhattans befolkningstäthet (cirka 27 000 invånare per kvadratkilometer) är den högsta för något county i USA.

New York har exceptionellt många olika kulturer och nationaliteter. Under historiens gång har staden varit en huvudport för invandring in till landet. Faktum är att "smältdegel" först användes för att beskriva de tätbefolkade invandrarområdena runtLower East Side. I dag[när?] är 36 procent av befolkningen födda utomlands. Denna andel utlandsfödda överstigs endast iMiami ochLos Angeles, dock är det så att dessa städer oftast har en specifik grupp invandrare, medan New York har många fler olika nationaliteter representerade i staden. Invandrarna kommer huvudsakligen från tio olika länder:Dominikanska republiken,Kina,Jamaica,Guyana,Pakistan,Ecuador,Haiti,Trinidad och Tobago,Colombia samtRyssland. Ungefär 170 olika språk talas i staden.

New Yorksmetropolis är hem för den störstajudiska befolkningen utanförIsrael. Ungefär 12 procent av New Yorks befolkning är judar eller av judisk släkt. Staden är också hem för ungefär en fjärdedel av landetsindisk-amerikanska befolkning samt de störstaafroamerikanska områdena i landet.

De fem största etniska grupperna i staden var 2005 frånPuerto Rico,Italien,Västindien,Dominikanska republiken ochKina.[uppdatering behövs] Den puertoricanska befolkningen i New York är den största utanför Puerto Rico. Italienarna kom under det tidiga 1900-talet. Irländarna (den sjätte största gruppen) har också en noterbar närvaro i New York: en av femtio med europeisk bakgrund har rötter frånIrland.

Tillväxt

[redigera |redigera wikitext]

New Yorks befolkning har under de sista cirka 380 åren ökat med i snitt 22 000 personer per år, men har haft vissa perioder med extremt högt ökningstempo. Till exempel växte staden under åren 1875–1930 i snitt med över 100 000 invånare per år, men har under de senaste cirka 60 åren vuxit med knappt 7 000 invånare per år.[26]

Kultur och samhällsliv

[redigera |redigera wikitext]

Fängelse

[redigera |redigera wikitext]
Rikers Island från ovan, sedd frånQueens-sidan. Bakom Rikers Island liggerLaGuardia Airport.

Rikers Island är en ö och ett centralfängelse som administreras av New Yorkskriminalvård och upptar hela ön med samma namn. Ön är belägen iEast River mellanQueens ochBronx och kan husera upp till 17 000 interner.

Utbildning

[redigera |redigera wikitext]

New York har flera kända skolor och en bra bas för forskning. Det finns en rad olika grundskolor, såväl offentliga som privata, men skillnader i studieresultat och segregering mellan olika socio-ekonomiska områden är ett stort problem.[källa behövs]

Universitet och högre utbildning

[redigera |redigera wikitext]

City University of New York är ett stort offentligt universitet med över 400 000 studenter. Universitetet har filialer i alla fem delarna av staden. Bland andra större universitet i New York återfinnsColumbia University på övre västra Manhattan ochNew York University vidWashington Square iGreenwich Village.

Museer och kulturella institutioner

[redigera |redigera wikitext]
Entrén tillMuseum of Modern Art.
Stora salen inne påMetropolitan Museum of Art.
Tyrannosaurus rex inne påAmerican Museum of Natural History.

I New York finns det en mängd museer, såväl vetenskapliga som kulturella. De stora federala museerna som ingår iSmithsonian Institution med fritt inträde ligger dock främst iWashington, D.C. och inte i New York. I New York finns däremot några av världens mest ansedda konstmuseer med stora utställningar. Oftast förekommer det en gratistid eller gratisdag på museet någon gång under varje vecka.

Sport

[redigera |redigera wikitext]

Baseboll

[redigera |redigera wikitext]
Yankee Stadium iBronx är hemmaplan förNew York Yankees.
Citi Field iQueens är hemmaplan förNew York Mets.

New Yorks största åskådarsport är, liksom i resten av USA,baseboll. Det finns två klubbar iMajor League Baseball (MLB) i staden,New York Yankees ochNew York Mets. Yankees spelar påYankee Stadium iBronx och Mets påCiti Field iQueens.

Basket

[redigera |redigera wikitext]

New York har tvåbasketklubbar iNational Basketball Association (NBA),New York Knicks ochBrooklyn Nets och en i Womens National Basketball Association (WNBA), New York Liberty. Knicks och Liberty spelar iMadison Square GardenManhattan och Nets spelar iBarclays Center iBrooklyn.

Ishockey

[redigera |redigera wikitext]

Tvåishockeyklubbar från New York spelar iNational Hockey League (NHL),New York Rangers ochNew York Islanders. Rangers är en av de sex äldsta av de nuvarande klubbarna i NHL och spelar iMadison Square GardenManhattan. Islanders spelar iBarclays Center iBrooklyn.[uppdatering behövs]

Amerikansk fotboll

[redigera |redigera wikitext]

New York Giants ochNew York Jets är två klubbar som spelar iNational Football League (NFL), den högsta serien iamerikansk fotboll. De spelar påMetLife Stadium iMeadowlands Sports Complex iNew Jersey.

Fotboll

[redigera |redigera wikitext]

New York Red Bulls ochNew York City FC (fr.o.m. 2015) spelar europeiskfotboll iMajor League Soccer (MLS) ochSky Blue FC spelar damfotboll iNational Women's Soccer League (NWSL).New York Cosmos spelar en nivå under MLS i den pånyttföddaNorth American Soccer League (NASL).

Tennis

[redigera |redigera wikitext]

Bland kända idrottsevenemang som hålls i New York hörUS Open itennis, som anordnas iFlushing Meadows iQueens varje höst.

Maraton

[redigera |redigera wikitext]

New York Marathon är ett av världens mest kända lopp.

Golf

[redigera |redigera wikitext]

Det finnsgolfbanor som ligger några kilometer utanför staden. Bethpage Black Course är en anrik golfbana iNassau CountyLong Island, därUS Open avgjordes 2002 och 2009. På Garden City Golf Club avgjordes tävlingen 1902, och på Inwood Country Club avgjordes den 1923.

Arkitektur

[redigera |redigera wikitext]

New York präglas av lokala byggnadslösningar, och en stor variation av arkitekturstilar. I huvudsak hittar man flest och intressantast stilar påManhattan. Manhattan är en ö och en ganska långsmal sådan där det ofta lönat sig att bygga på höjden. Lokala byggnadsmaterial är bland andragjutjärn ochsandsten.

Gjutjärnsbyggnader finns framförallt iSoHo ochGreenwich Village, som byggdes under 1800-talet. Just den arkitekturen var vad som räddade många kvarter under 1960-talet. Sandstenshus eller så kallade "brownstone-hus" återfinns lite varstans, bland annat iUpper West Side och iChelsea. Flestskyskrapor hittar man iDowntown och iMidtown. Till de klassiska 1930-talsskyskraporna hör bland annatEmpire State Building ochChrysler Building. Dessa byggnader är kända för sin stora detaljrikedom, till skillnad från 1970-talets funktionalistiska stil, till exempelWorld Trade Center.

Ett kännetecken för New York är att man rivit och byggt nytt med tiden. Därför finns det i princip inga spår kvar av den ursprungliga holländska 1600-talsarkitekturen. Bland övriga stilar återfinns federalismen (exempelvisstadshuset) ochBeaux-Arts.

Sevärdheter

[redigera |redigera wikitext]
Times Square.
Manhattan vid midnatt.
FrihetsgudinnanLiberty Island sydväst omManhattans södra spets.
Central Park.

Skyskrapor

[redigera |redigera wikitext]

Övriga byggnader

[redigera |redigera wikitext]

Monument och parker

[redigera |redigera wikitext]

Berömda platser och gator

[redigera |redigera wikitext]

Se även

[redigera |redigera wikitext]
Panorama över New York.
Panorama över New York.


Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab]”New York (city), New York” (på engelska).United States Census Bureau. Arkiverad frånoriginalet den 20 juli 2014.https://web.archive.org/web/20140720153020/http://quickfacts.census.gov/qfd/states/36/3651000.html. Läst 9 februari 2014. 
  2. ^ [ab]”New York” (på engelska).United States Geological Survey. Arkiverad frånoriginalet den 24 januari 2016.https://web.archive.org/web/20160124034208/http://geonames.usgs.gov/apex/f?p=136:2:0::NO:RP::. Läst 9 februari 2014. 
  3. ^ [ab]”Staten Island Serpentinite” (på engelska).United States Geological Survey.http://3dparks.wr.usgs.gov/nyc/parks/loc7.htm. Läst 9 februari 2014. 
  4. ^ [abcd]”2013 U.S. Gazetteer Files” (på engelska).United States Census Bureau. Arkiverad frånoriginalet den 20 februari 2014.https://web.archive.org/web/20140220065124/http://www.census.gov/geo/maps-data/data/gazetteer2013.html. Läst 9 februari 2014. 
  5. ^ [abc]”OMB BULLETIN NO. 13-01” (på engelska) (PDF).Office of Management and Budget. Arkiverad frånoriginalet den 18 januari 2017.https://web.archive.org/web/20170118134056/https://www.whitehouse.gov/sites/default/files/omb/bulletins/2013/b-13-01.pdf. Läst 9 februari 2014. 
  6. ^ [abcdefghijk]”2010 Census Gazetteer Files” (på engelska).United States Census Bureau. Arkiverad frånoriginalet den 8 juli 2017.https://web.archive.org/web/20170708222710/https://www.census.gov/geo/maps-data/data/gazetteer2010.html. Läst 9 februari 2014. 
  7. ^”New Amsterdam becomes New York” (på engelska).History.http://www.history.com/this-day-in-history/new-amsterdam-becomes-new-york. Läst 9 februari 2014. 
  8. ^McCarthy, Thomas C. (10 april 1997). ”A 5-Borough Centennial Preface for Katharine Bement Davis Mini-History” (på engelska). Correctionhistory.org. Arkiverad frånoriginalet den 23 oktober 2011.https://web.archive.org/web/20111023193440/http://www.correctionhistory.org/html/chronicl/nycdoc/html/kbd_brnx.html. Läst 9 februari 2014. 
  9. ^”Mayor's Bio” (på engelska). City of New York.http://www1.nyc.gov/office-of-the-mayor/bio.page. Läst 9 februari 2014. 
  10. ^”Look Up a ZIP Code” (på engelska).United States Postal Service.https://tools.usps.com/go/ZipLookupAction!input.action. Läst 9 februari 2014. 
  11. ^”Area Codes Map: NY - New York Inset Area” (på engelska). North American Numbering Plan. Arkiverad frånoriginalet den 22 februari 2014.https://web.archive.org/web/20140222181343/http://www.nanpa.com/area_code_maps/display.html?nyinset. Läst 9 februari 2014. 
  12. ^Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19.Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1046 
  13. ^ [ab]Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19.Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1045 
  14. ^Lopate, Phillip (2004) (på engelska). Waterfront: A Walk Around Manhattan. Anchor Press. 0385497148 
  15. ^Toop, David (1992). Rap Attack 2: African Rap to Global Hip Hop. Serpents Tail.ISBN 1-85242-243-2 
  16. ^Frazier, Ian (26 juni 2006). ”Utopia, the Bronx” (på engelska). The New Yorker.https://www.newyorker.com/archive/2006/06/26/060626fa_fact_frazier. Läst 26 mars 2007. 
  17. ^O'Donnell, Michelle (4 juli 2006). ”In Queens, It's the Glorious 4th, and 6th, and 16th, and 25th...” (på engelska). The New York Times.http://www.nytimes.com/2006/07/04/nyregion/04fourth.html. Läst 19 juli 2006. 
  18. ^Roberts, Sam (10 januari 2006). ”Black Incomes Surpass Whites in Queens” (på engelska). The New York Times.http://www.nytimes.com/2006/10/01/nyregion/01census.html?ref=nyregion. Läst 28 mars 2007. 
  19. ^ [abc]”Climate of New York” (på engelska). New York State Climate Office. Arkiverad frånoriginalet den 12 april 2008.https://web.archive.org/web/20080412104922/http://nysc.eas.cornell.edu/climate_of_ny.html. Läst 5 juli 2008. 
  20. ^ [abcd]”Climate Summary, New York Central Park” (på engelska). New York State Climate Office. Arkiverad frånoriginalet den 15 november 2012.https://web.archive.org/web/20121115025654/http://nysc.eas.cornell.edu/newyork_c20.html. Läst 5 juli 2008. 
  21. ^”NYC Hazards: Severe Weather” (på engelska). City of New York. Arkiverad frånoriginalet den 6 september 2015.https://web.archive.org/web/20150906041438/http://www.nyc.gov/html/oem/html/hazards/weather.shtml. Läst 5 juli 2008. 
  22. ^McFadden, Robert D. (13 februari 2006). ”A Record Snow: 26.9 Inches Fall in New York City” (på engelska). The New York Times.http://www.nytimes.com/2006/02/13/nyregion/13snow.html. Läst 5 juli 2008. 
  23. ^”Historical Weather for New York, New York” (på engelska). Weatherbase.com.http://www.weatherbase.com/weather/weather.php3?s=330527&refer==&units=metric. Läst 5 juli 2008. 
  24. ^”NEW YORK CITY CHARTER” (på engelska). codelibrary.amlegal.com. American Legal Publishing Corporation (New York City Law Department). 2023.https://codelibrary.amlegal.com/codes/newyorkcity/latest/NYCcharter/0-0-0-1. Läst 9 februari 2023. 
  25. ^”About Us”. www.daasny.com. The District Attorneys Association of the State of New York (DAASNY).https://www.daasny.com/. Läst 9 februari 2023. ”Each of New York’s 62 counties has an elected district attorney.” 
  26. ^Illustrerad Vetenskap (4): sid. 50. 2009. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]

Officiella webbplatser

[redigera |redigera wikitext]


Inofficiella webbplatser

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Countyn och städer iNew York iUSA
Städer
Countyn
Regioner
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=New_York&oldid=57160490
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp