Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Madagaskar

Koordinater:19°S46°Ö / 19°S 46°Ö /-19; 46
Från Wikipedia
För den animerade filmen med samma namn, seMadagaskar (film).

Repoblikan'i Madagasikara
République de Madagascar
FlaggaStatsvapen
ValspråkTanindrazana, Fahafahana, Fandrosoana
(Malagassiska: Fäderneland, Frihet, Rättvisa)
Nationalsång: Ry Tanindrazanay malala ô!

läge
Huvudstad
(även största stad)
Antananarivo
Officiellt språkmalagassiska,franska1
DemonymMadagask
Statsskickrepublik
 - PresidentAndry Rajoelina
 - RegeringschefChristian Ntsay
SjälvständighetfrånFrankrike 
 - Erkänd26 juni1960 
Area
 - Totalt587 040 km² (45:e)
 - Vatten (%)0,9 %
Befolkning
 -  års uppskattning27 534 354 
 - Befolkningstäthet46,9 inv./km² (142:e)
BNP (PPP)2020 års beräkning
 - Totalt$41, 82 miljarder (2020) (117:e)
 - Per capita$1500 (2020) 
HDI (2021) 0,501[1] (173:e)
ValutaAriary (MGA)
TidszonUTC+3
Topografi
 - Högsta punktMaromokotro,2 876 m ö.h.
 - Största sjöAlaotra,900 km²
Nationaldag26 juni
NationalitetsmärkeRM
LandskodMG, MDG, 450
Toppdomän.mg
Landsnummer261
1Malagassiska och franska är officiella språk enligt konstitutionen. Engelska var även officiellt språk mellan 2007 och 2010.

Madagaskar, formelltRepubliken Madagaskar, är enstat belägen på önMadagaskar iIndiska oceanen, öster omsödra Afrika.

Madagaskar är till ytan världens fjärde största ö och gör anspråk påÎles Éparses-öarna,Bassas da India,Europaön,Glorieusesöarna,Tromelinön ochJuan de Nova, som samtliga administreras avFrankrike.

Med sitt läge utanför Afrikas sydostkust skiljer sig Madagaskar tydligt från detafrikanska fastlandet såväl genom sitt förflutna, sittnaturliv som sin befolkning medkulturliv och språk. I de centrala och östra delarna bor folketmerina, eller hova, som kom till ön för nästan 2 000 år sedan från de öar vi idag kallarIndonesien.

Madagaskar blev självständigt från Frankrike 1960. Sedan 1991 försöker man aktivt införa ettdemokratiskt flerpartisystem. 2009 skedde enstatskupp, men sedan 2013 utses landets ledning åter genom val.[2]

Namn

[redigera |redigera wikitext]

Ön kallades lokalt förNossi dambo, "Vildsvinsön", men invånarna kallade sig själva förmalagasi ellermadegassers. Detta togMarco Polo fasta på och introducerade namnetMadugascar på sin karta.[3]

Historia

[redigera |redigera wikitext]

Tidig historia

[redigera |redigera wikitext]

Ön hade skilt sig frånGondwana (där bland annatAfrika,Antarktis,Australien ochSydamerika ingick) tillsammans med denindiska plattan och landmassan Madagaskar-Indien bröts senare upp. För cirka 120 miljoner år sedan nådde Madagaskar sin nuvarande position.[4]

Bosättning

[redigera |redigera wikitext]

Madagaskar har varit bebott relativt kort tid, sedan någon gång mellan 200-talet och 500-talet e.Kr. Sjöfarare frånSydostasien (denindonesiska övärlden) ochbantufolk från det afrikanska fastlandet anlände ungefär samtidigt. I inhemsk, muntlig historisklitteratur nämns dock ett tidigare folk kallat Mikea.

På 700-talet anlade arabiska sjöfarare handelsstationer längs öns nordvästra kust och de tidigaste skriftliga källorna om Madagaskar historia kommer därifrån. Så småningom började öns olikakungadömen upprätta handelsförbindelser med stadsstaternaSofala,Kilwa,Mombasa ochZanzibarswahilikusten.Sakalavariket var länge det mäktigaste av dessa kunga- och hövdingadömen.

År 1500 anlände det förstaportugisiska skeppet, underDiogo Dias, till Madagaskar men portugiserna gjorde aldrig några kolonisationsförsök.Holländarna försökte i slutet av 1500-talet kolonisera ön, men misslyckades.[källa behövs]

Tidig fransk inblandning

[redigera |redigera wikitext]

1642 proklamerade Frankrikes kungLudvig XIII Madagaskar som en fransk besittning.[5] Med hjälp av ett särskilt handelskompani grundat 1664 försökteLudvig XIV förvandla Madagaskar till ett slagsfeodalstat där de rikaste franska kolonisterna skulle bilda en nyaristokrati. Förhållandena visade sig dock vara ogynnsamma och kungen tvingades till sist ta över landet för egen räkning.[6] Under tiden i kronans ägo uppkom ständiga kontroverser mellan den kunglige amiral som ledde förvaltningen och nybyggarna. Invånarna gjorde uppror år 1672, dödade en stor del av fransmännen och reste sig två år senare ännu en gång.[6]

I mer än hundra år försjönk ön sedan i glömska i Frankrike. Först på 1700-talet erinrade man sig åter om planerna från förr. Greve Fayd'herbe de Maudave anlände 1768 till Madagaskar, fick invånarna på sin sida och förvärvade ett stort landområde. Den franske guvernören på Mauritius lyckades dock redan 1770 se till att Maudave kallades hem.[7] Den ungerske grevenMaurice Benyovszky skickades 1774 avLudvig XV med en truppstyrka till Madagaskar. Han koloniserade det inre av landet så gott han kunde under de svåra förhållandena, men han beordrades efter ett tag att upphöra med verksamheten och lämna ön. Trots att hövdingarna på ön utnämnde honom till kung reste han tillParis. Han återvände 1785 till Madagaskar, men guvernören i Mauritius behandlade honom då som konspiratör och lät överfalla och döda honom.[7]

Piratfäste

[redigera |redigera wikitext]
Detta avsnitt är en sammanfattning avKungariket Madagaskar.

Under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet var Madagaskar ökänd för sinapirater. Utöver Saklavariket på öns västra sida blomstrade under den här periodenbetsimisarakafolket i öster och det lillakungadömet Merina i de otillgängliga centrala delarna av ön.[källa behövs]

Merinas expansion

[redigera |redigera wikitext]
KungAndrianampoinimerina utvidgademerinariket till stora delar av ön.

Under slutet av 1700-talet började dock Merina expandera genom erövringar och ingiften i andra kungahus och snart kontrollerade Merina i stort sett hela ön. Vid kungAndrianampoinimerinas död kontrollerade han ungefär två tredjedelar av ön och den var i princip enad under hans efterträdareRadama I, vilken 1810 lät utropa hovariket, och lät modernisera landet efter västerländskt mönster. Under drottningRanavalona I:s regeringstid blev landet, som tidigare haft kontakter medStorbritannien ochFrankrike, mer isolerat för att sedan åter öppnas upp efter hennes död 1861.DrottningRanavalona II lät 1869 döpa sig och inledde en definitiv europeisering av landet. Hon efterträddes 1883 avRanavalona III. 1882 började Frankrike på nytt göra sina anspråk på Madagaskar. 1885 tvingade man Ranavalona III att erkänna ön som franskt protektorat och att motta en fransk president i huvudstaden. Våldsamma protester i landet ledde 1894 till en öppen brytning.[5]

Fransk koloni

[redigera |redigera wikitext]
Omslaget till ett franskt planschverk med bilder från invasionen av Madagaskar.

Efter brytningen med Frankrike skickades trupper som utan motstånd besatte ön. År1895 tvingades drottning Ranavalona III till fred, och Madagaskar blev en fransk skyddsstat. Ett uppror 1896 ledde slutligen till att Frankrike samma år förklarade Madagaskar som fransk koloni och 1897 avsattes drottning Ranavalona III. GeneralJoseph Gallieni som kuvat upproret, blev öns förste guvernör.[5] Ranavalona och hennes familj gick iexil iAlgeriet, där hon avled 1917[8].

Under 1930-talet fanns önskemål i antisemitiska kretsar om att deportera allajudar från Europa till Madagaskar, vilket kallades förMadagaskarplanen. Denna plan genomfördes aldrig.[9]

Åter självständigt

[redigera |redigera wikitext]

Landet återfick sin självständighet 1960. Från 1975 var landet ensocialistiskt inriktad enpartistat med band tillSovjetunionen. År 1992–1993 hölls demokratiska val, vilket avslutade 17 år av enpartistyre. År 1997 vann 1970- och 1980-talens ledare,Didier Ratsiraka presidentvalet, men förlorade 2001 motMarc Ravalomanana.

Den 14 mars 2009 uppgav ett antal medier att Marc Ravalomanana och regeringen hade avsatts av oppositionen i en icke konstitutionell process.[10] Det var oppositionsledaren och dåvarande borgmästaren i Antananarivo,Andry Rajoelina, som stod bakom denna statskupp och Rajoelina förklarades av högsta domstolen vara president för ett interimistiskt regeringsorgan med ansvar att föra landet mot ett presidentval. 2010 antogs en ny konstitution genom enfolkomröstning och därigenom etablerades enFjärde Republik som bygger vidare på den demokratiska flerpartistruktur den tidigare konstitutionen vilat på. Efter att flera gånger ha blivit uppskjutet[11] hölls i december 2013 slutligen ett nytt presidentval. Valet vanns avHery Rajaonarimampianina som tillträdde som president i januari 2014.[12]

Andry Rajoelina vann landets presidentval 2018. Detta gjorde att han blivit president i önationen Madagaskar en andra gång.[13]

Geografi

[redigera |redigera wikitext]
Madagaskar

Madagaskar är världens fjärde största ö. Från norr till söder är den cirka 1 600 km och från öster till väster 580 km.[14] Öns storlek går att jämföra medKenya och längden är nästan exakt den samma som Sveriges.De största öarna ärNosy Be ("stora ön") ochSainte-Marie (även kallad Nosy Boraha).

Madagaskars anspråk påBassas da India,Europa,Glorieusesöarna ochJuan de Nova upprepades i en gemensam kommuniké vid president Ravalomananas statsbesök på Mauritius 21 december 2002. Frankrike anser sig ha rätt till öarna, som saknar fast befolkning, men är intressanta ur ekonomisk och strategisk synpunkt eftersom de omges av 200 sjömil territorialvatten.

Topografi

[redigera |redigera wikitext]

Öns skogrika östsida genomkorsas av framrusandebäckar och faller brant ned iIndiska oceanen. Längre in i landet återfinns en bergig centralplatå som utgör 60 procent av landets yta och har flera toppar högre än över 2 500m ö.h. Olika geologiska epoker finns representerade i öns oländiga terräng med dess branter,vulkaniska formationer och djupt utskurna dalar. I väster sluttar högplatån långsamt ned till ett brett och bördigt slättlandskap. På det centrala höglandet har både natur och uppodlad marksydasiatisk karaktär.

Öns inre del domineras av det centrala höglandet, vilket i öst leder ner iregnskog och en smal kustlinje.Canal des Pangalanes är en 500 km lång kedja naturliga och konstgjorda sjöar med kanaler parallellt med östkusten. Många av Madagaskars naturliga hamnar är hotade av sediment från erosion i Madagaskars inland.

Höglandet i mitten av landet delar upp ön i två distinkta delar. Platån varierar i höjd mellan 750 och 1 350 m ö.h. och kännetecknas av terrasserade dalar med risodling mellan de kala kullarna. Då berggrunden har blivit kraftigt utsatt för erosion har den på vissa ställen färgats röd, vilket förklarar öns smeknamn "den röda ön".

Höglandet markeras av tre högre bergszoner,Tsaratanana-massivet i norr är vulkaniskt och separerar hamnstadenAntsiranana från resten av landet. Öns högsta berg,Maromokotro, med en höjd av 2 876 m ö.h. är beläget i det här massivet.Ankaratra är ett andra massiv. Det återfinns i centrala delen av ön söder om huvudstaden och har landers andra högsta berg med en höjd av 2 643 m ö.h. Ett tredje massiv ärAndringitra-massivet med flera toppar över 2 400 m ö.h inklusive landets tredje och fjärde högsta punkter.

Hydrografi

[redigera |redigera wikitext]

Madagaskars största flod ärBetsiboka, och dess största sjö heterAlaotra.

Klimat

[redigera |redigera wikitext]
Adansonia grandidieri,apbrödsträd, Madagaskar

Klimatet ärtropiskt längs kusterna,tempererat i inlandet och torrt i söder. Ibland förekommercykloner.

Växt- och djurliv

[redigera |redigera wikitext]
Ringsvanslemuren förknippas vanligen med Madagaskar.
Fossan tillhör öns endemiska rovdjursfamilj.

Madagaskar har varit skilt från det afrikanska fastlandet i mer än 50 miljoner år och har med tiden utvecklat sin egen särpräglade natur. Tre fjärdedelar av floran och faunan finns bara här och ingen annanstans. Ön är känd för sina 28 olika sorterslemurer - småprimater med stora ögon - och för de små taggiga, insektsätande däggdjuren i familjentanrekar. Många av öns 1 000orkidéarter är endemiska, och här finns också hälften av världens allakameleonter.

Före människans ankomst var ön troligen helt täckt av skog. Regionen nära kustlinjen kännetecknas avtropisk regnskog, men av den ursprungliga regnskogen finns bara 4 procent kvar. Den största kvarvarande ytan av sammanhängande regnskog ligger påMasoalahalvön i ön nordöstra del. Idag går regnskogen längre västerut över i fuktigsavann och sedan i torr savann. Madagaskars södra del är numera täckt av savann med taggiga växter.

För närvarande är 90 procent av ön täckt med denna stäpp. Trots förbud använder Madagaskars bönder svedjebruk på 50 procent av stäppen. På så sätt utvecklas dessa områden till artfattiga ytor med gräs av släktetAristida.[15]

På Madagaskar förekommer flera djurarter som ärendemiska för ön. Inhemska rovdjur tillhör alla familjenEupleridae med arter somfossa,fanaloka ochfalanok. Särskilt kända är vissa grupper avprimater som bara lever här, bland annatlemurer,fingerdjuret,muslemurer ochindrier. En annan djurgrupp som nästan uteslutande förekommer på ön ärtanrekar. Flera av dessa djurgrupper fanns på Madagaskar innan ön skildes från Afrikas fastland. Därefter bildades flera olika arter som alla intog sinekologiska nisch[16].

På Madagaskar lever flera hotade arter. Avdoppingar fanns ursprungligen två arter på ön.Tachybaptus rufolavatus är redan utrotad ochTachybaptus pelzelnii listas avIUCN som sårbar. AndfågelnAnas bernieri klassificeras som starkt hotad. För några hundra år sedan fanns särskilt stora djur på ön som räknades till den så kallade megafaunan.Elefantfåglar dog troligen ut under 1500-talet och lýemurer av släktenaMegaladapis ochPalaeopropithecus var upp till 1,5 meter långa. Från ön är även tre utdöda arter avflodhästar kända.

Groddjurspopulationen utgörs huvudsakligen av familjernaMantellidae,trångmynta grodor (Microhylidae) ochgräsgrodor (Hyperoliidae). För närvarande är ungefär 250 arter dokumenterade. Trots den framskridande förstöringen avhabitat hittas fortfarande nya arter.[källa behövs]

Naturskydd och miljöproblem

[redigera |redigera wikitext]

Några av Madagaskars största miljöproblem är vattenföroreningar, att flera arter i öns unikaflora ochfauna är hotade samt jorderosion på grund av skogsavverkning. Flera arter hotas av regionens urbanisering ochsvedjebruk. Madagaskars regering förankrademiljöbevarande i landets författning men befolkningsökning och fattigdom begränsar möjligheter för styrning. Elektricitet är dyrt på Madagaskar och därför används ofta (även i städer)träkol för matlagning.[17] Under den senaste tiden ökade naturskyddsområdenas yta med 200 procent men ofta är det svårt att kontrollera dessa områden. Till exempel fannsnationalparken Masoala i början bara på pappret och den ignorerades av områdets befolkning.

Enligt Världsbanken har Madagaskar "världsrekord i erosion" av bördig jord.[18] På flera platser återfinnsgrundvattenytan betydlig lägre än tidigare.Sediment flyttas av floderna till havet och begraver där värdefullakoralldjur. Flera fiskarter förlorar därmed sina fortplantningsplatser och yngelhabitat. På några platser påbörjadeskonstgjorda rev men ofta kan de inte kompensera slammets förstöringskraft.[19]

Styre och politik

[redigera |redigera wikitext]

Författning och styre

[redigera |redigera wikitext]

Landets senaste författning godkändes i en folkomröstning år 2010.

Madagaskars president har en stark ställning och innehar samtidigt posten som landets överbefälhavare. Presidenten har därutöver befogenhet att utlysa folkomröstningar och upplösa nationalförsamlingen när minst ett år förflutit sedan det senaste presidentvalet. Presidenten väljs i allmänna val vart femte år och måste ha en ålder av minst 35 år.[20]

Madagaskars premiärminister utses av presidenten och ansvarar för att föreslå regeringens medlemmar och presidenten utfärdar direktiv för arbetet.[20]

Parlamentet består av två kammare, senaten och nationalförsamlingen, och har den lagstiftande makten. Senaten består av 63 ledamöter och två tredjedelar av dessa väljs vart femte år av ett elektorskollegium som består av landets borgmästare samt regionala politiker. Övriga ledamöter utses av presidenten.[20]

Nationalförsamlingens består av 151 ledamöter. Dessa väljs i allmänna val vart femte år i en kombination av proportionell representation och direktval i enmansvalkretsar.[20]

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]
Madagaskars regioner.

Enligt en författningsändring år 2007 ersattesde tidigare sex provinserna med22 regioner.[20] vilka i sin tur är indelade i119 distrikt. Distrikten är indelade i&&&&&&&&&&&01597.&&&&&01 597communes.[21]

Rättsväsen

[redigera |redigera wikitext]

Madagaskars rättsväsen är starkt påverkad av det franska rättssystemet.

Domstolssystemet består av Högsta domstolen, en appellationsdomstol, allmänna underrätter samt småmålsdomstolar.

Dödsstraffet avskaffades formellt år 2014, men dödsstraff har inte tillämpats sedan år 1958.[20] Rättsväsendet lider år 2022 av både brist på ekonomiska resurser och kompetens.[22]

Internationella relationer

[redigera |redigera wikitext]
Detta avsnitt är en sammanfattning avAfrikanska unionen.

Madagaskar blev medlem iOAU vid grundandet den 25 maj 1963 men suspenderades från denna organisation i december 2001, vilket gjorde att man fick följa grundandet av den efterföljande organisationen,Afrikanska unionen, som suspenderad medlem. Den suspensionen hävdes dock den 10 juli 2003. Till följd av en politisk kris suspenderades sedan landet en andra gång mellan den 20 mars 2009 och den 27 januari 2014.

Även USA införde sanktioner mot Madagaskar 2009[23] Även dessa lyftes i samband med att en ny president installerades år 2014.[24]

Försvar

[redigera |redigera wikitext]

Madagaskar har 18 månaders värnplikt.

Madagaskars väpnade styrkor bestod år 2018 av cirka 13 500 aktiv personal fördelade på armén, flygvapnet och marinen. Utöver dessa finns cirka 8 100 personal i ett halvmilitärt gendarmeri.[25]

Armén har den största styrkan med cirka 12 500 aktiv personal. Materielen bestod bland annat av lätta stridsvagnar, spaningsstridsvagnar samt bepansrade personalfordon. Armén hade också medeltungt artilleri samt luftvärnsartilleri.[25]

Flygvapnet omfattade en styrka på 500 aktiv personal, transportflygplan samt helikoptrar.[25]

Marinen bestod av en styrka på 500 aktiv personal vilket inkluderade marinsoldater, patrullfartyg och landningsfarkost.[25]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]
Fartyg medsockerrör nära Brickaville

Madagaskar är ett av jordens fattigaste länder.[26] Under den första självständighetstiden bedrev landet en västvänlig politik som också gjorde att kolonialtidens ekonomiska förhållanden, dominerade av franska företag, bestod.

Från 1972 infördes en socialistisk politik med omfattande förstatliganden. Det dåliga ekonomiska utfallet tvingade landet att åter liberalisera ekonomin stegvis under 1980-talet, med stöd avVärldsbanken, vilket lett till en bättre ekonomisk utveckling. 1991 övergavs socialismen slutgiltigt, även om åtskilliga företag kvarstår i statlig ägo. De politiska kriserna 1991 och 2001-2002 resulterade i tillfälliga tillbakagångar. Sedan 1993 harkorruption och politisk instabilitet gått hand i hand med ekonomisk oreda och en infrastruktur i upplösning.[källa behövs]

Under 1970- och 1980-talen bedrevs planekonomiska försök och landet saknade ekonomiska reformer, vilket ledde till att utvecklingen gick långsamt under många år. Under demokratiseringen på 1990-talet blev västvärlden ett mer intressant område. År 2009 skedde ett maktskifte och Madagaskar blev internationellt isolerat.[27][28]

I slutet av 1980-talet och i början på 1990-talet infördes nya ekonomiska reformer på Madagaskar. UnderMarc Ravalomananas styre från år 2002 kunde en viss uppgång noteras gällande den ekonomiska situationen. Tillväxttakten har sedan år 2003 varit relativt hög och samtidigt har inflationen sjunkit. Trots de ekonomiska reformerna kvarstod problemet medkorruption och antalet fattiga var konstant. År 2007 levde ungefär 70 % av befolkningen, enligtVärldsbanken, på en dollar om dagen. Regeringen har försökt att stärka Madagaskars ekonomiska position genom att investera iinfrastrukturen. Jordbruks- och företagsindustrin blev privata under de ekonomiska reformerna.

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]

Jord- och skogsbruk, fiske

[redigera |redigera wikitext]

År 2017 stod jordbruket för 24 % av BNP och sysselsatte ungefär 80 % av befolkningen.[29]

Jordbruket bedrivs på traditionellt vis enligt gamla metoder. Majoriteten av bönderna bedriver traditionell risodling, företrädesvis på höglandet. Flera cykloner har orsakat stora skador på risfälten vilket gjort att import av ris har varit nödvändigt vissa år.[30]

För lokal konsumtion odlas bland annat majs, kassava, frukt och sötpotatis, men även tobak och en viss produktion av bomull, kokosnötter, kakao och bönor. För export odlas kaffe, jordnötter, vanilj och kryddnejlika. År 2019 var Madagaskars världens största producent av vanilj med en produktion på 2900 ton.[30]

Boskapsbeståndet är stort men ger en liten avkastning och hålls ofta av andra skäl än ekonomiska.[30]

Energi och råvaror

[redigera |redigera wikitext]

År 2019 hade 39 % av befolkningen tillgång till elektricitet. År 2016 kom 74 % av energin från fossila bränslen, 24 % från vattenkraft och 2 % från andra förnybara energikällor.[29]

Industri

[redigera |redigera wikitext]

År 2017 stod industrin för 19,5 % av BNP.[29]

Madagaskars industri är underutvecklad trots att landet var ett av de första i Afrika att etablera industriföretag.[30]

Produktionen består bland annat av livsmedel, relaterade till förädling av jordbruksprodukter, cement, trävaror och jordbruksredskap. Traditionellt viktiga industrivaror är textilier, papper och tvål liksom bryggerier.[30]

Tjänster och turism

[redigera |redigera wikitext]

År 2017 stod servicesektorn för 56,4 % av BNP.[29]

Tjänstesektorn omfattar handel och finans. Under år 2019 besöktes Madagaskar av 486 000 turister, vilket kan jämföras med 380 000 under 2018.[30]

Handel

[redigera |redigera wikitext]

De mest betydande exportvarorna ärkaffe ochvanilj. Även naturtillgångar som olja ochädelstenar har börjat ge landet exportinkomster. Den utländska satsningen gällande varor har ökat från bland annat länder somMauritius och Frankrike. Frihandelszonerna har ökat sysselsättningen i landet inom den formella sektorn. Deninformella sektorn är fortfarande stor i storstäderna. Madagaskar är dock i stort behov av både bistånd och lån från andra länder. För att utveckla sin turism måste landet investera till exempel i hotell.[31]

Hösten 2009 uteslöts Madagaskar från AGOA-avtalet (African Growth and Opportunity Act). Innan dess kom mer än hälften av inkomsterna från textilindustrin av exportleverantören USA. Madagaskars import är större än exporten. Frankrike är viktigaste handelspartnern och under 2009 köpte Frankrike cirka en tredjedel av hela Madagaskars export. Thailand och Kina är viktiga handelspartners för importen. Några av landets största biståndsgivare, som Madagaskar är i stort behov av, är Japan, Världsbanken och EU.[32]

Infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Transporter

[redigera |redigera wikitext]
Tåg vid stationen Manampatrana
Vy över hamnen vid Toamasina

På Madagaskar används huvudsakligen det 49 638 km långa vägnätet med 5 289 km asfalterade vägar.[33] I städer syns oftast fordon som är människo- eller djurdragna.[33] Till de viktigaste sträckorna utanför samhällena räknas den mest trafikeradeRoute Nationale N°1 från Antananarivo tillTsiroanomandidy, den ekonomiskt viktigaRoute Nationale N°2 från huvudstaden tillToamasina samtRoute Nationale N°4 från Antananarivo tillMahajanga.[33]

Järnvägsnätet ägdes länge av staten men 2003 fick företagetMadarail för 25 årkoncessionen att bedriva nätet.[34] Det 1 030 km långa nätet[35] består av två enheter.Tananarive-Côte-Est-Line (T.C.E.) från huvudstaden tillToamasina vid ostkusten ochFianarantsoa-Côte-Est-Line (F.C.E.) frånFianarantsoa tillManakara (likaså vid östkusten). Dessa huvudlinjer har några bibanor.[36]

Hamnen vid Toamasina är landets viktigaste och 2005 stod den för 68 % av Madagaskars sjöhandelsvolym.[37] Floderna i öns centrum är vanligen för små för störrefartyg. Bara flodenBetsiboka kan trafikeras på 80 kilometers längd.[38]

Vägarna är ofta i dåligt skick och därför har flygplan större betydelse på ön. Redan under 1950-talet hade Madagaskar omkring 400 flygplatser och 58 av dem trafikerades med linjeflyg.[38]Air Madagascar har monopol på inrikesflyg.[39] Flygtrafiknavet i landet ärIvato International Airport vid huvudstaden med förbindelser till bland annatParis,Johannesburg ochBangkok. 2006 hade flygplatsen 682 704 passagerare, vilket utgjorde ungefär hälften av hela landets flygtrafik.[40]

Utbildning och forskning

[redigera |redigera wikitext]

År 2016 var läs- och skrivkunnigheten 64,7 % av den vuxna befolkningen.[41]

Grundskoleutbildningen på fem år är obligatorisk, med skolstart vid sex års ålder, och är gratis. Sekundärskolan består av fyra plus tre år. Därutöver finns också ett antal högre utbildningar och lärosäten att välja mellan, även om endast en liten andel väljer att studera vidare.[42][43]

Officiellt undervisningsspråk är madagaskiska, men alla läser även franska. Det finns både privata och offentliga skolor, och en stor andel skolor bedrivs av kristna missioner.[42][43]

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]

Demografi

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Lista över kommuner på Madagaskar
Madagaskars demografi
Satellite image of Madagascar in September 2003.jpg
Folkmängd27 534 354 (2021 est.)
Befolkningsförändring2,31 % (2021 est.)
Födelsetal29,22 födslar/1 000 invånare (2021 est.)
Dödstal6,09 dödsfall/1 000 invånare (2021 est.)
Summerad fruktsamhet3,7 barn/kvinna (2021 est.)
Spädbarnsdödlighet39,82 dödsfall/1 000 levande födslar (2021)
Migrationsnetto0 migranter/1 000 invånare (2021 est.)
Åldersfördelning
0–14 år38,86 % (2020)
15–64 år57,68 % (2020)
Könsfördelning
Total könsfördelning1 män/kvinna (2020 est.)
Etnicitet
MajoritetsbefolkningMalayo-Indonesier (Merina och Betsileo), Cotiers (blandade Afrikaner, Malayo-Indonesier, och Arabiskt ursprung, Betsimisaraka, Tsimihety, Antaisaka, Sakalava), Fransmän, Indianer, Kreoler, Komorer
Språk
Officiella språkMadagaskiska 99,9%, Franska 23,6%.
https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/madagascar/#people-and-society

Minoriteter

[redigera |redigera wikitext]

Befolkningen består av18 etniska huvudgrupper. De flesta madagasker är multietniska, vilket återspeglar landets mix av nybyggare och historiska bakgrund.[29]

Befolkningens ursprung utgörs huvudsakligen av en blandning med härkomst från Afrika och nuvarande Indonesien.

Befolkningen utgörs till 25 procent avmerina-folket som bor i området kringAntananarivo. Andra etniska grupper är bland annatbetsimisaraka som företrädesvis är bosatta i den nordöstra delen av landet,betsileo som är bosatta på platån runtFianarantsoa,tsimihety i norr ochantanandroy i söder.Sakalava-folket bor företrädesvis längs västkusten. Det finns också ett antal mindre grupper aveuropéer,komorer,indier ochkineser.[44]

Språk

[redigera |redigera wikitext]

Det officiella och gemensamma språket ärmalagassiska. Ävenfranska är officiellt språk och talades år 2018 av knappt en fjärdedel av befolkningen. Engelska är inte officiellt språk men talades samma år av cirka 8 procent av befolkningen.[29]

Religion

[redigera |redigera wikitext]

År 2021 utövade ungefär hälften av befolkningen den traditionella madagaskiska religionen därförfädersdyrkan spelar en viktig roll. Drygt 40 procent varkristna, varav drygt hälftenkatoliker och hälftenprotestanter. Sju procent varmuslimer, främst invandrare frånKomorerna.[44]

Den traditionella madagaskiska religionen är en blandning mellan förfädersdyrkan ochanimism, där de avlidna tros straffa eller belöna de nu levande. Den kombineras med en tro på lokala andar och ett komplext system av tabun som är sammanflätade med detta. Till religionen hör ocksåZanahary, skaparen, ellerAndriamanitra, den doftande.[42]

Sociala förhållanden

[redigera |redigera wikitext]

Madagaskar hade (2021) en relativt ung befolkning, där drygt 60 procent var under 25 år. Samtidigt var befolkningstillväxten hög, vilket berodde på de höga fertilitetstalen på mer än fyra barn per kvinna. Vidare var stora familjer normen. Många kvinnor gifte sig i ung ålder och skaffade barn tidigt, ofta under press från familjen. Kombinationen unga mammor, fattigdom och brist på sjukvårdspersonal har gett resultatet hög andel spädbarnsdöd och mödradödlighet.Barnäktenskap ocharrangerade äktenskap var mycket vanliga trots att lagstiftningen förbjöd barnäktenskap.[29]

Hälsa

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Hiv och aids i Afrika

Enligt uppgifter från 2022 var befolkningen till övervägande del bosatta på landsbygden där fattigdom och kroniskundernäring var utbredd. År 2018 beräknades 26,4 procent av barnen under fem år vara undernärda.[29]

År 2020 beräknades 0,3 procent av befolkningen vara smittade medhiv/aids, vilket motsvarade 42 000 personer. Samma år avled&&&&&&&&&&&01800.&&&&&01 800 personer i aids.[29]

Kultur

[redigera |redigera wikitext]

Massmedier

[redigera |redigera wikitext]

Madagaskars massmedier påverkas starkt av ägarnas politiska och ekonomiska intressen, vilket gjort att medierna i hög grad blivit politiserade.[45]

Press och förlag

[redigera |redigera wikitext]

År 2019 fanns fyra privatägda, och en katolsk, dagliga nyhetstidningar.[45]

Radio och television

[redigera |redigera wikitext]

Radio är det huvudsakliga mediet för inhämtning av nyheter. Staten har monopol på rikstäckande sändningar men det finns hundratals privata, lokala radio- och tv-kanaler.[45]

Konstarter

[redigera |redigera wikitext]

Litteratur

[redigera |redigera wikitext]

Då Madagaskar fortfarande var koloni försökte man, utan framgång, införa franskan som kulturspråk. Det inhemska språket behöll sin starka position eftersom det också varit skriftspråk under många sekler. Det finns en stor mängd skriven text tillgänglig.

Hain teny är en urgammal genre som återuppväcktes under 1900-talet och genren har fått flera framgångsrika författare under början av 2000-talet. Det är en form av poetisk recitation för två röster.[20]

Traditioner

[redigera |redigera wikitext]

Kläder och mode

[redigera |redigera wikitext]
Kvinnor på Madagaskar. Bilden är tagen ungefär år 1900.

Den typiska klädseln varierar dels beroende av plats och dels beroende på socioekonomisk status.[42]

På landsbygden och i de socioekonomiskt lägre, eller äldre, delarna av städerna bärs vanligen mer traditionella kläder. För män består de traditionella kläderna av en stor skjorta samt shorts alternativt långa byxor. Kvinnorna bär klänningar med rynkade kjolar. Längs kusten bär kvinnorna istället kjol som adderas med en topp i form av en rektangulär sjal,lamba. Denna bärs i synnerhet vid högtidliga tillfällen.[42]

Madagasker i medelklassen och ungdomar i storstäder är influerade av västerländsk klädsel och bär till vardags ofta klänningar eller jeans, även om de ofta kombineras med en uppdaterad form av traditionella inslag.

Internationella rankningar

[redigera |redigera wikitext]
OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalIndex of Economic Freedom 2019114 av 180
Reportrar utan gränserPressfrihetsindex 201954 av 180
Transparency InternationalKorruptionsindex 2018152 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index 2018162 av 189

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287.https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  2. ^”Madagascar holds long-awaited presidential elections” (på engelska). BBC News. 25 oktober 2013.https://www.bbc.com/news/world-africa-24661607. Läst 26 juni 2023. 
  3. ^Thuesen, Nils Petter; Lundbo, Sten (2021-10-12). ”Madagaskar” (på norskt bokmål). Store norske leksikon.http://snl.no/Madagaskar. Läst 23 februari 2022. 
  4. ^Werdelin & Sanders (2010). ”Subfossil lemurs of Madagascar”. Cenozoic Mammals of Africa. Univ of California Press. sid. 351 
  5. ^ [abc]Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1155 
  6. ^ [ab]Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”75 (Världshistoria / Nya tiden 1500-1650)”. runeberg.org.https://runeberg.org/vrldhist/4/0105.html. Läst 11 september 2021. 
  7. ^ [ab]Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”76 (Världshistoria / Nya tiden 1500-1650)”. runeberg.org.https://runeberg.org/vrldhist/4/0106.html. Läst 11 september 2021. 
  8. ^Magazine, Smithsonian; Davis-Marks, Isis. ”The Little-Known Story of Madagascar's Last Queen, Ranavalona III” (på engelska). Smithsonian Magazine.https://www.smithsonianmag.com/smart-news/madagascars-extraordinary-last-queens-objects-are-sale-180976467/. Läst 28 februari 2022. 
  9. ^”Madagascar Plan” (på engelska).Yad Vashem.https://www.yadvashem.org/odot_pdf/Microsoft%20Word%20-%206635.pdf. Läst 26 juni 2023. 
  10. ^[1], Svenska dagbladets artikel den 14 mars 2009.
  11. ^Borgia, Gaelle (1 augusti 2012). ”Madagascar sets presidential vote for May 8”. AFP. Arkiverad frånoriginalet den 24 augusti 2012.https://www.webcitation.org/6A9xDGsU0?url=http://www.google.com/hostednews/afp/article/ALeqM5gajx9iPEAU1LYPvpYYRaS1Mxlb0Q?docId=CNG.d5514f749a7ad3759a659047be4df987.951. Läst 22 januari 2013. 
  12. ^”Hery Rajaonarimampianina ny president i Madagaskar”. svenska.yle.fi.https://svenska.yle.fi/a/7-744460. Läst 20 oktober 2021. 
  13. ^TT-AFP-Reuters. ”Mordkomplott mot Madagaskars president avvärjd”. www.hbl.fi.https://www.hbl.fi/artikel/mordkomplott-mot-madagaskars-president-avvarjd/. Läst 20 oktober 2021. 
  14. ^”Madagaskars geografi” (på norskt bokmål). Store norske leksikon. 2021-10-01.http://snl.no/Madagaskars_geografi. Läst 23 februari 2022. 
  15. ^S.M. Goodman & J.P. Benstead.The Natural History of Madagascar. 2003, S. 153-157.ISBN 0-226-30307-1
  16. ^David Quammen:Der Gesang des Dodo - Eine Reise durch die Evolution der Inselwelten. List Verlag, Berlin 2004,ISBN 3-548-60040-9, s. 55-56
  17. ^Windenergie für Madagaskar (tyska)
  18. ^GEOLOGICAL VERSUS HUMAN CONTROLS ON LAVAKA FORMATION AND EXTREME EROSION IN MADAGASCARArkiverad 7 januari 2011 hämtat från theWayback Machine. (engelska)
  19. ^wildmadagascar (engelska)
  20. ^ [abcdefg]”Madagaskar - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/madagaskar. Läst 23 februari 2022. 
  21. ^”Presentation des resultats de la cartographie numerique” (på Franska) (PDF). sid. 1. Arkiverad frånoriginalet den 28 januari 2023.https://web.archive.org/web/20230128124758/https://www.instat.mg/documents/upload/main/INSTAT_Cartographie-30-03-2010.pdf. Läst 29 januari 2023. 
  22. ^”Madagaskar – Demokrati och rättigheter”. www.ui.se.https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/madagaskar/demokratiska-fri--och-rattigheter/. Läst 23 februari 2022. 
  23. ^”Economic sanctions worsening hunger in Madagascar, UN expert warns” (på engelska). UN News. 22 juli 2011.https://news.un.org/en/story/2011/07/382382-economic-sanctions-worsening-hunger-madagascar-un-expert-warns. Läst 23 februari 2022. 
  24. ^”U.S. Relations With Madagascar” (på engelska). United States Department of State.https://www.state.gov/u-s-relations-with-madagascar/. Läst 23 februari 2022. 
  25. ^ [abcd]Jarslett, Yngve (2019-09-24). ”Madagaskars forsvar” (på norskt bokmål). Store norske leksikon.http://snl.no/Madagaskars_forsvar. Läst 23 februari 2022. 
  26. ^”Madagaskar”. Globalis.Svenska FN-förbundet. 18 november 2021.https://www.globalis.se/Laender/madagaskar. Läst 26 juni 2023. 
  27. ^http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/varldens-lander-samhallskunskap/afrika-samhallskunskap/fakta-om-madagaskar# 16/05-14
  28. ^http://www.geografi.nu/madagaskar.phpArkiverad 18 maj 2014 hämtat från theWayback Machine. ochhttp://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Madagaskar/EkonomiArkiverad 19 maj 2014 hämtat från theWayback Machine. 17/05-14
  29. ^ [abcdefghi]”Madagascar” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-02-14.https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/madagascar/#people-and-society. Läst 23 februari 2022. 
  30. ^ [abcdef]Leraand, Dag; Lundbo, Sten (2021-10-08). ”Økonomi og næringsliv på Madagaskar” (på norskt bokmål). Store norske leksikon.http://snl.no/%C3%98konomi_og_n%C3%A6ringsliv_p%C3%A5_Madagaskar. Läst 23 februari 2022. 
  31. ^http://www.globalis.se/Laender/Madagaskar ochhttp://faktaommadagaskar.wordpress.com/ ochhttp://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Madagaskar/EkonomiArkiverad 19 maj 2014 hämtat från theWayback Machine. ochhttp://www2.amnesty.se/ap.nsf/reportage/1BD980B2A02FED82C12579C60044E79C?opendocumentArkiverad 19 maj 2014 hämtat från theWayback Machine. 17/05-14
  32. ^http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Madagaskar/UtrikeshandelArkiverad 19 maj 2014 hämtat från theWayback Machine. 16/05-14
  33. ^ [abc]Republique de Madagascar. 2007.Transfert de technologies et estimation des besoins prioritaires dans le cadre des changements climatiques. Bonn: Technology Transfer Clearing House, S. 87f;”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 5 augusti 2009.https://web.archive.org/web/20090805033734/http://unfccc.int/ttclear/pdf/TNA/Madagascar/RAPPORT_TT.pdf. Läst 14 juli 2009.  (besökt 28 mars 2009).
  34. ^Rabemananoro, Erick. 20 mars 2008. „Second souffle pour les chemins de fer de Madagascar“.http://go.worldbank.org/60Z784NTX0[död länk] (besökt 28 mars 2009).
  35. ^Republique de Madagascar. 2007.Transfert de technologies et estimation des besoins prioritaires dans le cadre des changements climatiques. Bonn: Technology Transfer Clearing House, S. 89;”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 5 augusti 2009.https://web.archive.org/web/20090805033734/http://unfccc.int/ttclear/pdf/TNA/Madagascar/RAPPORT_TT.pdf. Läst 14 juli 2009.  (besökt 28 mars 2009).
  36. ^Hance, William A. 1958. „Transportation in Madagascar“.Geographical Review 48(1): 45-68, S. 53.
  37. ^Andrianarisoa, Christian: „La voie maritime assure l’essentiel“,dans les media demain, 27 november 2005 .
  38. ^ [ab]Hance, William A. 1958. „Transportation in Madagascar“.Geographical Review 48(1): 45-68, S. 55f.
  39. ^Shankar, Lekha J. „Fledgling airline plans flights to Bangkok“,The Nation (Thailand) 7 december 2005,”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 4 november 2011.https://web.archive.org/web/20111104135625/http://www.nationmultimedia.com/2005/12/07/business/index.php?news=business_19352868.html. Läst 14 juli 2009. .
  40. ^ADEMA (utgivare). utan datum. „ADEMA - Aéroports de Madagascar - MOUVEMENTS COMMERCIAUX 2007“.”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 10 januari 2009.https://web.archive.org/web/20090110153538/http://www.adema.mg/index.php?page=mvts-commercaiux. Läst 14 juli 2009.  (besökt 29 mars 2009).
  41. ^”Landfakta Madagaskar”. Sweden Abroad.https://www.swedenabroad.se/sv/om-utlandet-för-svenska-medborgare/madagaskar/reseinformation-madagaskar/landfakta-madagaskar/. Läst 23 februari 2022. 
  42. ^ [abcde]”Madagascar - Ethnic groups | Britannica” (på engelska). www.britannica.com.https://www.britannica.com/place/Madagascar/Ethnic-groups. Läst 23 februari 2022. 
  43. ^ [ab]Welle-Strand, Anne; Pedersen, Jørn Wichne (2021-08-25). ”Skole og utdanning på Madagaskar” (på norskt bokmål). Store norske leksikon.http://snl.no/Skole_og_utdanning_p%C3%A5_Madagaskar. Läst 23 februari 2022. 
  44. ^ [ab]Lundbo, Sten (2021-10-08). ”Madagaskars befolkning” (på norskt bokmål). Store norske leksikon.http://snl.no/Madagaskars_befolkning. Läst 23 februari 2022. 
  45. ^ [abc]”Madagascar profile - Media” (på brittisk engelska). BBC News. 30 juli 2019.https://www.bbc.com/news/world-africa-13861846. Läst 23 februari 2022. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]


v  r
Länkar till relaterade artiklar
v  r
Afrika
v  r
Afrikanska unionen (AU)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Madagaskar&oldid=57296191
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp