Statschefen (fursten) har stor makt och kan bland annat inläggaveto mot nya lagar.[4]Bank- och finanssektorn är, liksom i grannlandetSchweiz, av stor betydelse. Liechtenstein är känt i utlandet bland annat för ett antal framståendealpina skidåkare, däribland syskonenAndreas Wenzel ochHanni Wenzel.
De äldsta spåren av mänsklig existens i området av dagens Liechtenstein går tillbaka till denmellanpaleolitiska eran.[5]Neolitiska jordbruksbosättningar uppstod i dalarna omkring 5300 f.Kr.
Liechtenstein blev sedan integrerat i denromerska provinsenRätien. I området var engarnison av den romerska armén stationerad. Den hade stora legionärläger vid Brigantium (Bregenz,Österrike), näraBodensjön och vid Magia (Maienfeld,Schweiz). Romarna byggde och underhöll en väg som gick genom territoriet. Omkring 260 e.Kr. förstördes Brigantium avalemannerna, ettgermanskt folk som senare bosatte sig i området runt år 450.[6]
Det område som senare blev Liechtenstein förblev under frankisk hegemoni (merovingiska ochkarolingiska dynastier) tillsfördraget i Verdun delade upp det karolingiska riket 843, efterKarl den stores död 814.[5] Det nuvarande Liechtensteins territorium utgjorde en del avÖstfranken. Det skulle senare återförenas medMellanfrankiska riket under detTysk-romerska riket, omkring 1000.[5] Fram till omkring 1100 var det dominerande språket i områdeträtoromanska, men därefter börjadetyskan att vinna mark i området. År 1300 kom en annan alemannisk befolkning –walserna, som har sitt ursprung iValais – in i regionen och bosatte sig; bergsbynTriesenberg bevarar idag drag avwalsertyska.[9]
Det från Österrike härstammande huset Liechtenstein omnämnes i urkunderna redan på1100-talet. År1591 delade släkten sig i två linjer. Karl, grundläggaren av den äldre linjen, erhöll furstendömenaTroppau (1613) ochJägerndorf (1623) samt upphöjdes1608 iriksfurstlig värdighet, med ättens stamgods,Burg Liechtenstein iNiederösterreich som stamsäte. Med hans sonson Johan Adam Andreas, som1699 och1712 av grevarna Hohenems köpte grevskapenSchellenberg ochVaduz, utgick den äldre linjen på manssidan 1712, och dess länder övergick till den yngre linjen, Gundakars (furstlig 1620). KejsarKarl VI upphöjde1719 Vaduz och Schellenberg till ett riksomedelbart furstendöme under namnet Liechtenstein, och furst Anton Florian erhöll1713 och1723 säte och stämma på tyska riksdagen för sig och sina efterkommande. Furstendömet tillhördeTysk-romerska riket till dess upplösning1806, därefter (till1814)Rhenförbundet och1815-1866Tyska förbundet.[10]
Liechtenstein är militärt avrustat sedan 1868. 1876-1918 bildade Liechtenstein ett gemensamt tull- och beskattningsområde med det österrikiska kronlandetVorarlberg och ingick från 1921 i den schweiziska tullunionen.[11]
Landet fick sin första folkvalda församling 1862.[12] Enligt författningen av 5 oktober 1921 fick den regerande fursten, som i praktiken företräddes av en administrator vid sin sida, en lantdag om 15 medlemmar.[11]
Liechtenstein ligger i övre Rhendalen i de europeiska Alperna och gränsar i öster till det österrikiska förbundslandetVorarlberg, i söder till kantonenGraubünden (Schweiz) och i väster till kantonenSankt Gallen (Schweiz). Rhen utgör hela Liechtensteins västra gräns. Mätt söder till norr är landet cirka 24 kilometer långt. 1943 byggdes en inre kanal i landet som ansluter till Rhen.[13] Nya undersökningar som använder mer exakta mätningar av landets gränser 2006 har satt dess yta till 160 km² med gränser på 77,9 kilometer. Liechtensteins gränser är 1,9 kilometer längre än man tidigare trott.[14]
Liechtenstein är ett av världens två dubbelt inlandsslutna länder – länder helt omgivna av andra inlandsstater (det andra ärUzbekistan).[15] Liechtenstein är den sjätte minsta suveräna staten i världen efter område. Världsbanken inkluderade inte Liechtenstein på sin lista över 50 "små stater" genom sina inkluderingskriterier.[16]
Trots sin ringa storlek kan Liechtenstein delas in i två topografiskt olika områden: Rhensänkan belägen 450 meter över havet med toppenVorder-Grauspitz som når 2 599 meter över havet och bergen som hör tillRätikon och utgör gränszonen mellan den västalpina helvetiska skållan och den östalpina. Stora delar avbergsområdena är täckta av så kallatflysch, nedbrytningsprodukter från den alpina veckningen.
Klimatet varierar efter höjden över havet.Nederbörden uppgår normalt till 1 050 till 1 200 millimeter per år men uppe i bergstrakterna kan den stiga upp till 1 800 millimeter. Somrarna är ofta varma och en varmsommardag är det inte ovanligt med över 25 °C, påvintrarna kan temperaturen gå ner till -15 °C.
Liechtenstein är skogklätt, skogar som till stor del är planterade och fattiga på övriga växter. Djurlivet i skogstrakterna är även fattigt. Uppe på de alpina ängarna, belägna ovanför skogarna och vinbergen finns ett rikt liv av bådefauna ochflora.[17]
Liechtenstein är enkonstitutionell monarki, med enfurste som statschef. Den nuvarande fursten ärHans Adam II, som besteg tronen 1989. Liechtensteins parlament, lantdagen (Landtag), består av 25 representanter, valda av befolkningen, på fyra år.[18] Enministär bestående av fem medlemmar har ansvaret för dagliga politiska händelser.
Landet har en grundlag som reviderades 2003 (genomfolkomröstning), och som då ersatte den tidigare från 1921. Fursten har fortfarande stor makt, och har bland annat möjligheten att lägga in sittveto mot nya lagar. Direkta folkomröstningar krävs vid olika typer av konflikter mellan monarken och parlamentet. Fursten har även utrikesministerfunktion. 1000 medborgare kan framlägga motioner för lantdagen.
I Liechtenstein är rättsordningenkodifierad och bygger traditionellt huvudsakligen på österrikisk rätt. I landet finns det tre allmännadomstolsinstanser, samtliga belägna i huvudstaden Vaduz;Fürstliches Landgericht,Obergericht ochOberster Gerichtshof. För vissa brottmål finns även särskilda domstolar, bland annat för konstitutionella tvister och förvaltningsrättsliga mål. År1987 avskaffadesdödsstraffet, men den sista avrättningen ägde rum år1785.
Liechtenstein blev medlem iFN år1990, och är tillsammans medSchweiz,Norge ochIsland en av de fyra medlemmarna iEFTA. Landet ingår också iEES.
Det finns en konflikt mellan furstehuset Liechtenstein på den ena sidan ochTjeckien ochSlovakien på den andra sidan. Konflikten gäller konfiskering av egendom i det dåvarandeTjeckoslovakien efterandra världskriget. Med stöd avBenešdekreten konfiskerades jord- och skogsegendomar på runt 1 600 km², slottsegendomar, konstsamlingar och andra värdefulla föremål tillhörande furstefamiljen och runt 30 andra liechtensteinare. Eftersom Liechtenstein var neutralt under andra världskriget drev landet frågan under många år.
I juli år 2009 samt i december samma år inledde Liechtenstein politiska förbindelser med både Tjeckien och Slovakien. I samband med det är deras gamla konflikter begravda.[19][20]
Landet har ingen stående armé, men vid händelse av kris kan alla män under 60 år inkallas tillmilitärtjänst. Vid behov av militärt försvar förlitar sig Liechtenstein på att Schweiz bidrar till landets försvar.
Fursten av Liechtenstein är ett av världens rikaste statsöverhuvuden, och landet ligger på femtonde plats över högsta levnadsstandarden i världen. 2010 låg BNP på 5,4 miljarderschweizerfranc[2], vilket givet en befolkning på 36 000 innebär en BNP per capita på 150 000 schweizerfranc. Arbetslösheten på 1,8 % år 2018[21] var en av de absolut lägsta i världen.
Liechtenstein är i valutaunion med Schweiz, och valutan är schweizisk franc. Landet ger även ut ett fåtal egna mynt som används vid speciella tillfällen.
På några få decennier har Liechtenstein utvecklats från att vara ett traditionelltjordbrukssamhälle till ett avanceratindustrisamhälle. Liechtensteins levnadsstandard har höjts och är nu i samma klass somSchweiz.
Liechtenstein har en viktig finanssektor. De fem största liechtensteinska bankerna har omkring 1 400 anställda, och många internationella banker har också etablerat sig i Liechtenstein.LGT Bank ägs av furstefamiljen. Precis som iSchweiz lovar bankerna att inte lämna ut information om sina kunder. Under 2008 briserade trots detta en omfattande skattehärva efter att en tidigare LGT-anställd sålt stora mängder kontoutdrag till tyska myndigheter.[22] Landet är känt för sina "brevlådeföretag".Inter Ikea Systems ägarstiftelse,Interogo Foundation förvaltas i Liechtenstein av advokatbyrån Marxer & Partner.
Den viktigaste näringsgrenen är dock industrin där det bland annat producerasmetallvaror,läkemedel samtlivsmedel. Ett av de mer kända företagen ärHilti i stadenSchaan som tillverkar olika byggverktyg. Av skattemässiga skäl har även många utländska företag valt att etablera sig i Liechtenstein. Idag ärturismen begränsad; det handlar oftast om kortare besök. Schweiz dominerar helt Liechtensteins import och cirka 41 % av exporten går tillEU-länder och 16 % till Schweiz.
I Liechtenstein finns det en obligatorisk åttaårig grundskola som täcker åldrarna 7 till 15 år. Förutomstandardgymnasium finns det bland annat yrkesskola, ekonomiskt gymnasium, tekniskt gymnasium samt musikgymnasium. Eftersom landet är såpass litet finns det ingahögskolor där, men liechtensteinarna har rätt till fri utbildning i högskoleklass i grannlandetSchweiz.
Den egentliga befolkningen härstammar frånalemannerna, en germansk folkstam som tog regionen i besittning redan kring år500. Cirka 90 % av befolkningen är romerska katoliker. Sedan år1970 har befolkningen ökat med hela 40 %, främst genom inflyttning, vilket innebär att 40 % av befolkningen är just invandrare, främst från Schweiz (80 %), Österrike och Tyskland. I gengäld bor även en hel del liechtensteinare i övriga länder. De största städerna ärSchaan (5 700 invånare) och huvudstadenVaduz (5 200 invånare).
Välfärdssystemet för det sociala i Liechtenstein är högt utvecklat, uppburet av omfattande obligatoriskaförsäkringar då det gäller bland annatsjukdomar,arbetsskador,pension ocharbetslöshet. För att finansiera detta står de anställda, arbetsgivarna och staten som ansvariga. Den större delen av sjukvården tillhandahåller staten, i nära samarbete med Schweiz eftersom landet har relativt begränsade resurser. Även i Schweiz har liechtensteinarna rätt till frisjukvård. Spädbarnsdödligheten i Liechtenstein är låg och den förväntade medellivslängden är den tjugoförste högsta i världen med 80 år för männen och 85 år för kvinnorna (2022).
Liechtensteins enda officiella språk ärtyska. De ursprungliga dialekterna i landet liknar mest dettyska språket i Österrike men under de senaste åren har tendensen varit att barn pratar mer och merschweizertyska. Orsaken till detta är det att man i Liechtenstein konsumerar allt mer schweizisk media.[23] Walserdialekterna talas av en liten minoritet (ungefär 1300 personer).[24]
Romersk-katolska kyrkan är Liechtensteinsstatsreligion (Landeskirche), vilket stadgas i Konstitutionen.[25] Dock råder full religionsfrihet i landet (artikel 37:2, 37:1).[3] Till befolkningen hör 90 % romerska katoliker och omkring 10 % ärprotestanter (1999). I landet finns det enevangelisk kyrka och enevangelisk-luthersk kyrka.Muslimer i Liechtenstein finns men de har ingen officiellmoské.[25] Lokala katolska kyrkor har låtit andra religioner använda deras fastigheter vid behov.[26]
I Liechtenstein finns det två dagstidningar;Liechtensteiner Volksblatt ("liechtensteinska folkbladet", grundad1878 och en upplaga på 9 600 exemplar år 1998) ochLiechtensteiner Vaterland ("liechtensteinska fäderneslandet", grundad1913 och en upplaga på 8 200 exemplar). De båda tidningarna är sexdagarstidningar sedan1980. Tidningen Vaterland, som den kallas i folkmun, är nära knuten tillVaterländische Union och Volksblatt tillFortschrittliche Bürgerpartei. Liechtenstein har en TV-kanal,1FLTV. I samarbete med Volksblatt startades år1995 en privatradiostation kalladRadio Liechtenstein som övertogs av staten år 2004. Per 1 000 invånare finns det 658 radiomottagare och 469 tv-mottagare.
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändrasdär.
Liechtenstein firar sin nationaldag den 15 augusti, som infördes 1940 och sammanfaller med födelsedagen förprins Franz-Josef II den 16 augusti. Firandet inkluderar en stor marknad i huvudstaden Vaduz, och inleds med en ceremoni vidVaduz slott, där prinsen och parlamentets talman håller tal. Festligheterna avslutas på kvällen med ett spektakulärt fyrverkeri vid slottet.[27]
^Klieger, P. Christiaan (29 november 2012). ”Principality of Liechtenstein” (på engelska). The Microstates of Europe: Designer Nations in a Post-Modern World. Anthropology, political science. Lexington Books. sid. 41.ISBN 978-0-7391-7427-2.https://books.google.se/books?id=CrfwGa4aCwYC&pg=PA39&hl=sv&source=gbs_toc_r&cad=1#v=onepage&q&f=false. Läst 8 december 2024. ”In 1300, the Walsers, a mountain-dwelling Alemannic speaking group from Valais in Switzerland, entered and inhabited the modern eastern Switzerland, Liechtenstein, and Vorarlberg, Austria. The mountain village of Triesenberg is a modern preserve of the Walser people and their dialect.”
