Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Landskrona

Koordinater:55°52′46″N12°50′13″Ö / 55.87944°N 12.83694°Ö /55.87944; 12.83694
En eller flera av Wikipedias användare rekommenderar denna artikel på grund av dess goda kvalitet.
Från Wikipedia
För andra betydelser, seLandskrona (olika betydelser).
Landskrona
Tätort
Centralort
Gamla vattentornet
Gamla vattentornet
Smeknamn: Staden i vinden, La
LandSverige Sverige
LandskapSkåne
LänSkåne län
KommunLandskrona kommun
DistriktLandskrona distrikt,
Härslövs distrikt
Koordinater55°52′46″N12°50′13″Ö / 55.87944°N 12.83694°Ö /55.87944; 12.83694
Area
 - tätort1 516 hektar (2023)[3]
 - kommun300,47 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort33 859 (2023)[3]
 - kommun47 309 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort22 inv./hektar
 - kommun157 inv./km²
Grundad1413
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
PostortLandskrona
Postnummer261 XX
Riktnummer0418
TätortskodT3560[4]
Beb.områdeskod1282TC108 (1960–)[5]
Geonames2697720
Ortens läge i Skåne län.
Ortens läge i Skåne län.
Ortens läge i Skåne län.
Se kartdata överlagrat på...
Google
Kartdata
Wikimedia Commons: Landskrona
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Landskrona ärcentralort iLandskrona kommun och den femte största tätorten iSkåne, med 33 300 invånare år 2020. Tätorten är belägen vidÖresund i västra Skåne, mellanHelsingborg ochMalmö, och ingår iÖresundsregionen.

Historik

[redigera |redigera wikitext]

1400- och 1500-talet

[redigera |redigera wikitext]
Karta över Landskrona från 1790-talet
Landskrona på 1850-talet
Landskrona 1867, vy från Gråen in mot hamnen. Xylografi ur Nordiska Taflor.
Citadellet i Landskrona

Landskrona stad fick möjligen sina första stadsprivilegier den 20 mars 1413,[6]fiskelägetSønder Sæby gavsstadsprivilegier avunionskungenErik av Pommern. Årtalet för grundande av staden har på senare år blivit omdiskuerat, då man på danskaRigsarkivet funnit ett diplom daterat 1405 vari ortnamnet "Landzcrone" förekommer;[7] således kan namnet ha existerat minst 8 år tidigare än man förut trott. Redan föredigerdöden låg orten Søndre Sæby på samma plats.

Ortnamnets stavning har under åren varierat; Landszkrone (1413), Landskrone (1449). Före 1658 lär staden även stundom stavats "Lands Crone" och "Landscrone". Säby lever kvar som namn på en kyrkby i den kvarvarande delen avSäby socken strax norr om staden.

År 1410 skänkteErik av Pommern tomt och jord på den landtunga där Landskrona sedan skulle komma att ligga till ettkarmelitkloster.[8] År 1412 gavs engelska köpmän rätt att handla vid Landskrona och 1413 fick Landskrona stadsrättigheter. År 1428 plundrades och brändes Landskrona av Hansan under kriget mot den nordiska unionen. Under återuppbyggnaden uppfördes den stora stadskyrkanSancti Johannis Baptistae ("Johannes Döparens kyrka"), som var nästan lika stor som Lunds domkyrka och vid sidan av MalmöSankt Petri kyrka Skånes största gotiska kyrka. Landskronas borgare kom under början av 1500-talet att stödjaKristian II, i förhoppning att vinna ökat självstyre för staden. 1525 och 1535 intogs dock staden av danska trupper.[9] 1549 lätKristian III av Danmark påbörja byggandet avLandskrona slott, Citadellet.

År 1547 berövadesÄngelholm sina stadsprivilegier. Ängelholmsborgare som istället ville slå sig ned i Landskrona[10] fick fyra års skattefrihet, något som ledde till en stark uppgång för staden.[11]

1600- och 1700-talet

[redigera |redigera wikitext]

Mot 1500-talets slut var Landskrona en stad med cirka 800 invånare[12]. Under 1600-talet stagnerade sedan utvecklingen. Stadens läge var militärt känsligt, och Landskrona drogs vid flera tillfällen in i krig och krigsförberedelser.

Gustaf Horn i mars 1644 ryckte fram mot Landskrona flydde nästan hela stadens befolkning till Köpenhamn. Fästningen kapitulerade kort tid efter, och när staden efterfreden i Brömsebro återlämnades till Danmark var den i det närmaste helt utplundrad.[11]

Landskrona har tillhört Sverige sedan år 1658.[13]Karl X Gustav hade för avsikt att ge staden privilegier och att göra den till Skånes kommersiella och industriella centrum, menkriget 1658–1660 kom emellan. Karl XI:s förmyndarregering gav 1663 Landskrona privilegier somstapelstad. Någon uppblomstring av handeln kom trots detta inte till stånd. Tvärtom minskade befolkningen, särskilt underskånska kriget då staden under tre år, 1676–1679, var besatt av danskarna och befolkningen led mycket. Efter freden 1679 återupptogs de gamla planerna på att göra Landskrona till huvudort i Skåne. SärskiltJohan Göransson Gyllenstierna verkade för dessa planer. Landskrona skulle bli huvudfästning för södra Sverige, enda stapelstad i Skåne och förlänas stora privilegier.Erik Dahlbergh fick i uppdrag att rita en stadsplan med plats för residens, bank, mynthus, biskopshus och universitet. I april 1680 inleddes arbetena som drevs på av Gyllenstierna. Denne avled dock redan den 10 juni 1680, och Dahlberg, som avstyrkt Karl XI:s beslut att centrera försvaret kring Landskrona, kunde nu göra sin röst hörd. Redan den 28 juni beslutade så kungen att avbryta arbetena och 1682 bestämdes att alla befästningsverk utom citadellet skulle rivas.[14]

Även privilegierna av 1663 upphörde, efter att de sedan de gått ut 1683, endast förlängdes på fyra år. 1700 fanns det endast 482 invånare, 1720 endast 346. Med frihetstiden började dock en uppgång för staden. En del industrier, tre tobaksspinnerier, ett färgeri och ett garveri uppstod. 1748 hade staden 805 invånare.[14]

Ettriksdagsbeslut från 1747 om att ytterligare befästa staden och flytta bebyggelsen något söderut genomfördes delvis; därvid revsSancti Johannis Baptistae kyrka med början 1753 (dock troligtvis på order av den lokale militäre stadskommendanten, snarare än av riksdagen). Av denna återstår numera endast delar av grunden, "Gamla kyrkans grund" kallad, med ett stort träkors där altaret en gång stod. Istället uppfördes med början 1754Sofia Albertina kyrka, ritad avCarl Hårleman. Kyrkan invigdes 1788, men var fullt färdigställd först 1816.[14]

Frihetstiden medförde ett ekonomiskt uppsving, och på 1770-talet hade folkmängden nått över 2 000.

1800-talet

[redigera |redigera wikitext]

Fästningsarbetena kom dock, på grund av kriget mot Ryssland, att avbrytas 1788. Efter att ha legat nere i nästan tjugo år avlystes de definitivt 1805. 1822 utdömdes Landskrona som landfästning och 1869 lades fästningen ner fullständigt.[14]

Det ekonomiska uppsvinget fortsatte likväl. En ny hamn anlades vid mitten av 1700-talet, ett sockerbruk 1757 och även tre yllefabriker startades. År 1800 hade Landskrona 3 827 invånare.[14]

Det tidiga 1800-talet var en tid av stagnation, i samband med avvecklingen av stadens garnison.[15] Efter 1800-talets mitt växte dock Landskrona snabbare än många andra städer.[16] Staden fick järnvägsförbindelse medHelsingborg ochEslöv (båda viaBilleberga) 1865 och med Ängelholm (viaBillesholm) 1876. Också industri och sjöfart fick ett uppsving.

Under enkoleraepidemi i den nuvarande stadsdelenBorstahusen som bröt ut 1853 isolerades det dåvarande fiskeläget från staden. Dödsfallen stannade vid 31 döda, men troligen kunde den isolerade befolkningen fått bättre hjälp än de fick - i så fall med risk för spridning. Händelsen var inte bortglömd förrän Borstahusen byggdes ut och även blev sammanbyggt med staden på 1950-talet.[17]

1900-talet

[redigera |redigera wikitext]
Bristolhotellet och Landskronaposten vid Trädgårdsgatan 1943.

Vid sekelskiftet 1900 blevFredrik Sundbärgstadsarkitekt, och han har fortsatt satt sin prägel på mycket av Landskronas arkitektur. Två stora arbetarkvarter "Gripen" och "Falken", brandstationen (numera stadsbibliotek),läroverket (numera en högstadieskola), gamla badhuset (revs omkring 1974) samt inte minst den mycket speciella "Tuppaskolan" (numera bostäder).

Efter 1920 har utvecklingen åter gått långsammare än i flertalet andra städer. Mer än hälften av Landskronas befolkning har från 1920 varit sysselsatt inom tung industri, främstÖresundsvarvet,Landsverk,Thulinverken,Supra Fosfaten,Bergsöe ochSockerbruket samt en rad textilföretagCarl Emond,Emil Emond,Schlasbergs ochStinson.

Landskrona drabbades hårt avvarvskrisen.Öresundsvarvet hade under det tidiga 1970-talet över 3 500 anställda. Den 11 mars 1981 varslades de sista 1 807 anställda på Öresundsvarvet om uppsägning. Sveriges största enskilda industrinedläggning var ett faktum. 1982 levererades det sista nybygget från varvet, men varvsverksamheten dog inte ut helt i och med att nybyggnation upphörde utan fortsatte som reparations- och ombyggnadsvarv. Under de följande åren låg staden stilla till följd av lågkonjunkturen som också drabbade många andra industrier som fanns kvar i staden, bland annatSAB nife ochHaldex, vilka båda härrör från Thulinverken, samt en del AvAB Supra. Även Öresundsvarvet återuppstod 1993, efter karenstiden tio år, nu under namnetCityvarvet. Det är inte längre ett fullskaligt nybyggnadsvarv, utan ett reparationsvarv med 200-300 anställda.

I spåren av nerläggningen av Öresundsvarvets minskade kommunens befolkning med ett par tusen invånare och i de mindre populära bostäderna stod många lägenheter tomma kring mitten av 1980-talet. Efter valet 1991, då vissa lagar ändrades, bland annat så att asylsökande inte längre behövde bo där de blivit kommunplacerade, kom många asylsökande till Landskrona. Brist på jobb har särskilt efter år 1995 delvis blivit ett problem för staden och dess befolkning.

Landskrona har traditionellt setts som en arbetarstad, med stort fokus på tung industri. Under 2000-talet har denna utveckling istället trendat mot en arbetsmarknad med mer komplexa tjänster inom såväl specialiserad industriproduktion som allmänt tjänsteutbud, vilket har lockat fler invånare till staden.[18][19]

En ny sträckning av järnvägenVästkustbanan drogs via Landskrona och invigdes 2001. En ny station i stadens östra utkant (cirka 2 km från centrum) ersatte den tidigare säckstationen i centrum, varifrån tåg endast avgick söderut. Entrådbusslinje mellan centrum och den nya stationen invigdes i september 2003[20] efter stora politiska diskussioner.

Administrativa tillhörigheter

[redigera |redigera wikitext]

Landskrona stad ombildades som ett resultat avkommunreformen 1862 till vad som kom att kallas enstadskommun. Kringliggande socknar/landskommuner införlivades i stadskommunen 1959, 1967 och 1969. 1971 uppgick stadskommunen i Landskrona kommun med Landskrona somcentralort.[21]

I kyrkligt hänseende har Landskrona alltid hört tillLandskrona församling.[22]

Orten ingick till den 1 juli 1967 i domkretsen förLandskrona rådhusrätt för att därefter till 1971 ingå iLandskrona domsagas tingslag och orten sedan 2002 iLunds domsaga.[23]

Kommunikationer

[redigera |redigera wikitext]
Trådbussar introducerades 2003 i Landskrona och kör resenärer mellan centrum och järnvägsstationen, som ligger i stadens utkant.

Landskrona ligger sedan invigningen av den nya stationen 2001 vidVästkustbanan och har direktajärnvägsförbindelser med bland annatHelsingborg,Lund,Malmö,Göteborg ochKöpenhamn. Järnvägsstationen, som tidigare låg i centralt, flyttades 2001 till stadens östra del, knappt två kilometer från centrum.

Ventrafiken trafikerar en båtförbindelse mellan Skeppsbrokajen i södra änden av Landskronas centrum, ochVen. Stadens kollektivtrafik består av fem stadsbusslinjer, varav linje 3 sedan år 2003 utgör Sveriges endatrådbusslinje. Trådbusslinjen går mellan Skeppsbron (hamnen för Ventrafiken) och stationen, via centrum.

Sedan 2019 är Landskronas ordinarie stadsbussflotta helt elektrifierad.[24]

LinjenummerSträckning
1Centrum -Stationen - Guldängen
2Guldängen - Centrum - Västra Fäladen
3Stationen - Centrum - Skeppsbron
4Stationen -Borstahusen
5Stationen - Centrum -Borstahusen

Från och med i december 2013 kan man i Landskrona betala sin parkering via mobilen.

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]

Antal över tid

[redigera |redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Landskrona 1960–2020
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1960
  
28 287
1965
  
29 067
1970
  
30 110
1975
  
29 486
1980
  
27 145
1990
  
26 5951 163
1995
  
27 9241 175
2000
  
27 3931 179
2005
  
28 6701 218
2010
  
30 4991 209
2015
  
32 2291 280
2020
  
33 4661 381

Stadsmiljö och kultur

[redigera |redigera wikitext]

Citadellet

[redigera |redigera wikitext]

Landskrona slott,Citadellet, är en av stadenssevärdheter. Dess vallgravssystem är ett av världens bäst bevarade sådana. Det varKristian III av Danmark som började bygga dennabefästning på 1540-talet.[13] Efter freden i Roskilde 1658 var svenskarna på tur med att bygga ut befästningarna med ett nederländsktvallgravssystem samt bygga ut önGråen till skydd för den strategiskt viktigahamnen, som har en naturlig djupränna (Saxåns mynning). Förutom att under årens lopp ha hyst såväl danska som svenskamilitärer harCitadellet använts både somfängelse och flyktingläger.

Landskrona museum och Landskrona konsthall

[redigera |redigera wikitext]

Staden har ett kommunalt museum med både fasta och tillfälliga utställningar.Landskrona museum är centralt beläget vid Kasernplan i en av de gamla kasernbyggnaderna. På promenadavstånd ligger också den kommunalt drivnakonsthallen i Landskrona, vilken är byggd i Japan-inspirerad arkitektur.

Rådhustorget

[redigera |redigera wikitext]

Stadens främsta torg från 1890-talet, Rådhustorget, ligger centralt beläget vid Rådhuset. Övriga byggnader runt torget är, med ett undantag, också från tiden 1890-1915, många av dem stora och praktfulla byggnader. Den ännu äldre Adolf Fredriks kasern (numera Landskrona museum) har sin östra gavel mot torget.

Mitt på torget finns den vattensprutande fontänen "Västanvinden" avAnders Olsson, 1929. (För andra skulpturer i staden hänvisas tillLista över skulpturer i Landskrona kommun.) Torget omges av lindar som klipps så att de från slutet av april till början av november bildar ett "grönt staket" en bit upp i luften.

Koloniområden

[redigera |redigera wikitext]

Landskrona är känt för att ha flertaletkoloniområden i och runt centrum. Sveriges första koloniområde fanns i Malmö, men revs för länge sedan. Koloniområdet i Landskrona som ligger vid Citadellets inre och yttre vallgravar är sedermera Sveriges äldsta. Totalt finns i nuläget omkring 1400 kolonilotter i Landskrona och stadens periferi, fördelade på sex olika koloniområden.[25]

Karlslund och andra parker

[redigera |redigera wikitext]

I norra delen av staden hittar man den på tidigt 1800-tal planteradebokskogen "Karlslund" (lokalt uttal: "Karlslunn(d)", med betoning på första vokalen) som numera hyser Sveriges förmodligen största koloni avråkor. Många av Karlslunds bokar har en höjd på 45 meter, och norra delen av parken är mycket tätbevuxen även vad gäller lägre vegetation. Bokskogen anlades underNapoleonkrigen för att ge staden en virkesreserv. År 1802 kundeGustav IV Adolf från staden beskåda det brittiska anfallet på Köpernhamns redd. Han eller en nära rådgivare efterfrågade efteråt att ett större virkesförråd kunde behövas i stadens närhet. Karlslund är ungefär en kilometer lång i nord-sydlig riktning samt omkring hälften så bred i öst-västlig riktning. Norra delen är mycket tätbevuxen och är uppblandad med diverse annan lövskog, medan den södra delen mest enbart hyser höga bokar.I mitten finner man en lekplats och en mindre djurpark, vars främsta attraktion är getter. Före det tidiga 1990-talet hölls även ståtliga hjortar.

Även den stora slottsparken runt Citadellet ger skön grönska, om än av mindre vild karaktär. Vid slottets västra ingång låg stadens Nöjespalats - Strandpaviljongen, "Strand" i folkmun. Strand inhyser numera en klinik för skönhetsoperationer. Det finns även mindre parker av kvartersstorlek till exempel Stadsparken med gamla kyrkans grund, Teaterparken, Dammhagsparken och Wrangelska Parken och dessutom det gamla militära övningsfältet "Exercisfältet" vilket numera förutom att varaIK Wormos hemmaplan hyser en blandadstrandängs- och ekblandskogsterräng. Denna vildvuxna och stora park utgör än idag "gränsen" mellan staden och det mycket attraktivaBorstahusen med segelbåtshamn, golfbana, campingplats och flera långa badbryggor.

Svanarnas stad

[redigera |redigera wikitext]

En kall vinter på 1920-talet tyckte en grosshandlare synd om de svältande knölsvanarna i hamnen. Han började mata dem, och strax blev de så många att grosshandlaren fick göra en insamling (bland annat) utanför Malmös biografer. Om detta kan man läsa iSydsvenska Dagbladets förre sportchef Åke Jönssons bild & text-trilogi - "Landskrona". Över 20 000 svanar lär samlats i Landskrona hamn just denna vinter. Och fortfarande har svanarna en egen bankbok! Fortfarande finns det under hela året gott om knölsvan i staden. Antalet gråtrutar som, i stora delar av staden, häckar på taken är också stort.

Walk of Fame

[redigera |redigera wikitext]

Till 600-årsjubileet år 2013 har staden anlagt en Walk of Fame efter Walk of Fame iHollywood (troligen den första i Sverige), med minnesplattor över kända personer från Landskrona eller med anknytning till staden. Denna LandskronasWalk of Fame omfattade år 2013:

Erik av Pommern -Tycho Brahe -Christian III -Karl X Gustaf -Walfrid Weibull -Arvid Schauw -Gösta Carlsson -Johan Ödmansson -Justus ochCarl Tranchell -Allvar Gullstrand -Selma Lagerlöf -August Munck af Rosenschöld -Fredrik Sundbärg -Nell Walden -Enoch Thulin -Gabriel Jönsson -Bertil Samuelsson -Richard Dahl -Siw Malmkvist -Jesper Svenbro samt minnesstenar förRotary International ochSvenska Frimurare Orden som skänkt minnesstenarna och minnesplaketten på monumentet på Gamla Kyrkans Grund.

Efter tillkomsten år 2013 har minnesplattor tillkommit årligen, nämligen för:

Landskronakarnevalen

[redigera |redigera wikitext]

Varje år (med undantag för 2014) arrangeras under tre dagar en karneval i staden[34]. Kända artister eller grupper bjuds in till staden, bland andra harCookies 'N' Beans,Hasse Andersson,Kee Marcello ochThomas Vikström varit inbjudna till karnevalen[35]. 2014 arrangerades det ingen karneval, utan istället så kallade "Landskronadagar" en gång för varje årstid.

Gråen

[redigera |redigera wikitext]

Gråen (uttalas "grån") är en drygt 80 hektar stor ö som är konstgjord, och som skyddar Landskronas industrihamn. Norra delen, de gamla försvarsanläggningarna omfattar ett fågelreservat för bland annat storskarv och knölsvan samt diverse måsfåglar. Mellersta delen är ett koloniområde och längst i söder ansluterAB Supras (numeraYaras) "gipsö". Gips bildas i stor skala som biprodukt vidkonstgödseltillverkning. Istället för att pumpa ut avfallet i Öresund började man i slutet av 1970-talet deponera gipset på en utbyggnad av ön Gråen.Gipsön blev i slutet av 1990-talet försedd med 12 st vindmöllor.

Ven

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Ven (ö)

Ön Ven, belägen mitt emellan Skåne och Själland tillhör Landskrona kommun. Ön trafikeras året runt av en mindrebilfärja från Landskrona[36] och sommartid med en fiskeskuta frånRåå. Resan tar cirka en halvtimme enkel väg. Vens församling Sankt Ibb ingår i Landskrona pastorat.

Badort

[redigera |redigera wikitext]

Landskrona är en uppskattad och populär badort på grund av dess långa, till stora delar ostörda, kuststräcka längs med Öresund. Badplatser finns vid hamnen, samt i de gamla fiskelägena Borstahusen och Ålabodarna samt Lill-Olas långa T-formade badbrygga allra längst norrut inom stadsgränsen. Även båtplatser finns på utvalda ställen längs med kusten, samt i Nyhamnen.

Övriga sevärdheter

[redigera |redigera wikitext]

Sport

[redigera |redigera wikitext]

Stadens fotbollslag,Landskrona BoIS har spelat 34 säsonger i Allsvenskan och leder dessutom maratontabellen för näst högsta fotbollsserien. Största framgångarna för klubben är 1 liten silvermedalj, 3 bronsmedaljer samt 1 cupguld. Laget har spelat både i Cupvinnarcupen ochUefa-cupen. Det finns tre idrottsplatser avsedda för främst fotboll. Själva fotbollsarenan,Landskrona IP, rymmer cirka 12 500 personer varav 3 500 sittande under tak. Området kring fotbollsarenan omfattar också ett antal intilliggande anläggningar för sport och friluftsaktiviteter.

Under 2018 invigdesPuls Arena, ett multisportkomplex beläget i stadens östra delar, tillgängligt för idrottsföreningar samt för bokningar av privatpersoner.[37]

Landskrona golfklubb har en 36-hålsbana.

Föreningar

[redigera |redigera wikitext]

Ett urval av idrottsföreningar listas nedan:

Kända personer födda i och/eller uppvuxna i Landskrona

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Kategori:Personer från Landskrona

Bildgalleri

[redigera |redigera wikitext]
  • Landskrona hamns huvudbassäng och ön Gråen. Vidare ses de kvarvarande delarna av Öresundsvarvet i bakgrunden. Däremot kan inga fartyg segla in eller ut denna väg. Havet blir snabbt extremt grunt efter varvshalvön.
    Landskrona hamns huvudbassäng och ön Gråen. Vidare ses de kvarvarande delarna avÖresundsvarvet i bakgrunden. Däremot kan inga fartyg segla in eller ut denna väg. Havet blir snabbt extremt grunt efter varvshalvön.
  • Nyhamn, en del av Landskrona hamn.
    Nyhamn, en del av Landskrona hamn.
  • Nya vattentornet vid småbåtshamnen.
    Nya vattentornet vid småbåtshamnen.
  • Rothoffska kolonin.
  • Tranchellska huset.
    Tranchellska huset.
  • Fortifikationshuset.
    Fortifikationshuset.
  • Småhus från 1800-talet nära Kvarntorget.
    Småhus från 1800-talet nära Kvarntorget.
  • Artillerigatan.
    Artillerigatan.

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019,SCB, 21 februari 2019,läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2024,SCB, 21 februari 2025,läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [ab]Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort,SCB, 28 november 2024,läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^Befolkning i tätorter 1960-2010,SCB,läs online, läst: 17 februari 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem,SCB, 11 november 2021,läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^”Landskrona 1413 – stad i ny tid”. www.landskrona.se. Arkiverad frånoriginalet den 10 december 2024.https://web.archive.org/web/20241210171654/https://www.landskrona.se/uppleva-och-gora/kultur/landskrona-museum/utstallningar/landskrona-1413-stad-i-ny-tid/. Läst 20 februari 2025. 
  7. ^Rickfors, Flemming (20 november 2005). ”Asernes Æt Verasir.dki”. www.verasir.dk.http://www.verasir.dk/show.php?file=chap5-10-2-1.html. Läst 20 februari 2025. 
  8. ^Möller, Lars (5 april 2003). ”Glumslöv diamanten i kustens pärlband”. HD.https://www.hd.se/2003-04-05/glumslov-diamanten-i-kustens-parlband. Läst 20 februari 2025. 
  9. ^Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 818-19 
  10. ^”Kulturmiljöprogram: Ängelholm”. www.lansstyrelsen.se.https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/oversiktliga-kommunbeskrivningar/kulturmiljoprogram-angelholm.html. Läst 20 februari 2025. 
  11. ^ [ab]Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 820 
  12. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 22 augusti 2010.https://web.archive.org/web/20100822194700/http://www2.historia.su.se/urbanhistory/cybcity/stad/landskrona/befolkning.htm. Läst 2 augusti 2009. 
  13. ^ [ab]”Stadens historia”. www.landskrona.se. Arkiverad frånoriginalet den 14 maj 2024.https://web.archive.org/web/20240514145852/https://www.landskrona.se/kommun-och-politik/kommunfakta/stadens-historia/. Läst 20 februari 2025. 
  14. ^ [abcde]Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 820-22 
  15. ^”Landskrona / Historia” (på svenska). ortshistoria.se.http://ortshistoria.se/stad/landskrona/historia. Läst 20 februari 2025. 
  16. ^”Kulturmiljöprogram: Landskrona”. www.lansstyrelsen.se.https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/oversiktliga-kommunbeskrivningar/kulturmiljoprogram-landskrona.html. Läst 20 februari 2025. 
  17. ^Åke Jönsson,Historien om en stad
  18. ^”Näringsliv och arbetsmarknad i Landskrona”. Näringsliv och arbetsmarknad i Landskrona. Region Skåne, Enheten för samhällsanalys.https://filer.skane.se/kommunrapporter/Kommunrapport_Landskrona.html. 
  19. ^”https://www.landskrona.se/nyhetsarkiv/enklare-att-fa-jobb-med-arbetsmarknad-landskrona/”. landskrona.se. Landskrona Stad.https://www.landskrona.se/nyhetsarkiv/enklare-att-fa-jobb-med-arbetsmarknad-landskrona/. Arkiverad 18 maj 2022 hämtat från theWayback Machine.”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 18 maj 2022.https://web.archive.org/web/20220518221003/https://www.landskrona.se/nyhetsarkiv/enklare-att-fa-jobb-med-arbetsmarknad-landskrona/. Läst 16 maj 2022. 
  20. ^”Nu kommer trådbussarna till Landskrona” (på svenska). Nytt från Öresund. 24 september 2003. Arkiverad frånoriginalet den 24 oktober 2018.https://web.archive.org/web/20181024192051/http://nfo.nu/?p=117859. Läst 24 oktober 2018. 
  21. ^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking.Libris7766806.ISBN 91-87784-05-X 
  22. ^”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”.Skatteverket. 1989.http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  23. ^Om tingsrätten (NAD)
  24. ^”Elektrisk invigning i Landskrona | Bussmagasinet”.https://www.bussmagasinet.se/2019/01/elektrisk-invigning-i-landskrona/. Läst 16 mars 2022. 
  25. ^”Landskrona stad - Kolonier i Landskrona”. www.landskrona.se. Arkiverad frånoriginalet den 16 maj 2022.https://web.archive.org/web/20220516221741/https://www.landskrona.se/invanare/leva-bo/kolonier-i-landskrona/. Läst 30 maj 2022. 
  26. ^”Folkfest på Landskronas egen dag”. HD.https://www.hd.se/2014-05-24/folkfest-pa-landskronas-egen-dag. Läst 5 februari 2023.  [inloggning kan krävas]
  27. ^Direkt, Landskrona (5 maj 2015). ”Cronqvist och Reuterswärd på Walk of Fame”. Landskrona Direkt.https://www.landskronadirekt.com/2015/05/05/cronqvist-och-reutersward-pa-walk-of-fame/. Läst 5 februari 2023. 
  28. ^Direkt, Landskrona (11 juli 2016). ”Rolf Lassgård på Walk of Fame”. Landskrona Direkt.https://www.landskronadirekt.com/2016/07/11/rolf-lassgard/. Läst 5 februari 2023. 
  29. ^Maric, Julia (16 augusti 2017). ”Peter Haber får sten på Walk of Fame”. SVT Nyheter.https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/peter-haber-far-sten-pa-walk-of-fame. Läst 5 februari 2023. 
  30. ^Persson, Kary (13 augusti 2018). ”Nya minnesstenar ska avtäckas”. Landskrona Direkt.https://www.landskronadirekt.com/2018/08/13/nya-minnesstenar-ska-avtackas/. Läst 5 februari 2023. 
  31. ^Persson, Kary (9 augusti 2019). ”Frans Ekelund och Björn Afzelius hedrade”. Landskrona Direkt.https://www.landskronadirekt.com/2019/08/09/frans-ekelund-och-bjorn-afzelius-hedrade/. Läst 5 februari 2023. 
  32. ^Direkt, Landskrona (28 augusti 2020). ”Två journalistprofiler prisas med stenar i gågatan”. Landskrona Direkt.https://www.landskronadirekt.com/2020/08/28/tva-journalistprofiler-prisas-med-stenar-i-gagatan/. Läst 5 februari 2023. 
  33. ^Karlsson, Håkan (14 mars 2022). ”Nya namn på Walk of Fame”. Landskrona Direkt.https://www.landskronadirekt.com/2022/03/14/nya-namn-pa-walk-of-fame/. Läst 5 februari 2023. 
  34. ^”Landskronakarnevalen - Sveriges största karneval”. Landskronakarnevalen. Arkiverad frånoriginalet den 1 augusti 2015.https://web.archive.org/web/20150801214718/http://landskronakarnevalen.nu/. Läst 26 juli 2015. 
  35. ^”Alla Artister - Landskronakarnevalen”. Arkiverad frånoriginalet den 27 juli 2015.https://web.archive.org/web/20150727001208/http://landskronakarnevalen.nu/alla-artister/. Läst 26 juli 2015. 
  36. ^”Planera din resa”. I Landskrona – besöka, etablera och flytta till Landskrona.https://ilandskrona.se/besoka/ven/planera-din-resa-till-ven/. Läst 20 februari 2025. 
  37. ^”Landskrona stad - Puls arena”. www.landskrona.se. Arkiverad frånoriginalet den 20 mars 2022.https://web.archive.org/web/20220320100359/https://www.landskrona.se/se-gora/idrott-fritid/sport-traning/puls-arena/. Läst 16 mars 2022. 
  38. ^”Siw Malmkvist - Mellopedia”. mellopedia.svt.se.https://mellopedia.svt.se/index.php/Siw_Malmkvist. Läst 20 februari 2025. 

Vidare läsning

[redigera |redigera wikitext]
  • Jacobsson, Bengt (1983). Landskrona. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 48. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus.Libris7619010.ISBN 91-7192-575-9 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Wikipedia:KML/Landskrona
v  r
Landskrona kommun iSkåne län
DistriktLandskrona kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Landskrona&oldid=57034501
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp