Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Kungliga Vetenskapsakademien

Från Wikipedia
Uppslagsordet ”Vetenskapsakademien” leder hit. För andra vetenskapsakademier, seVetenskapsakademien (olika betydelser).
Kungliga Vetenskapsakademien
Main building of the Royal Swedish Academy of Sciences (Kungliga Vetenskapsakademien), Frescati, Norra Djurgården, Stockholm.jpg
FörkortningKVA (ledamot: LVA)
MottoFör efterkommande
Bildad2 juni1739
TypKungliga akademier
Syfte/fokusatt främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället
PresesBirgitta Henriques Normark
Ständig sekreterareHans Ellegren
Frivilligacirka 1700 svenska ledamöter sedan grundandet
Webbplatswww.kva.se
Kungl. Vetenskapsakademien
Linnésalen på Vetenskapsakademien

Kungliga Vetenskapsakademien stiftades den2 juni1739 och är en oberoende organisation som har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar efter att öka utbytet mellan olika discipliner.

Verksamhet

[redigera |redigera wikitext]

Syftet för Akademien är i huvudsak att

  • sprida kunskap om rön och problem inom aktuell forskning
  • delta i samhällsdebatten på vetenskaplig grund
  • verka för att utbildning och forskning ges goda villkor
  • dela ut priser,belöningar, forskningsbidrag ochstipendier, samt
  • driva vetenskapliga institut och projekt av betydelse för vetenskapen.

Vetenskapsakademien är juridiskt en offentligrättslig korporation. Dess stadgar, de s.k. grundreglerna, fastställdes av kung Fredrik I den 31 mars 1741, och har reviderats upprepade gånger under historien. De nu aktuella grundreglerna fastställdes av regeringen den 14 november 2019.

Årligen beslutar akademien omNobelprisen i fysik ochkemi,Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne,Crafoordpriset,Sjöbergpriset samt ett antal andra stora priser. Akademien håller nära kontakt med utländska akademier och lärda samfund och med internationella vetenskapliga organisationer samt främjar även i övrigt internationellt vetenskapligt samarbete. Vetenskapsakademien är belägen inomKungliga Nationalstadsparken.

Historik

[redigera |redigera wikitext]

Kungl. Vetenskapsakademien grundades2 juni1739 efter utländska förebilder av sex vetenskapsmän och politiker:Jonas Alströmer,Anders Johan von Höpken,Sten Carl Bielke,Carl Linnaeus (senare von Linné),Mårten Triewald ochCarl Wilhelm Cederhielm. De första att väljas in i akademien efter dess grundande blevAnders Celsius ochSamuel Klingenstierna, även omNils Reuterholm blev den första att under högtidliga former introduceras i akademien.[1][2] De konstituerande medlemmarna var huvudsakligen medlemmar avhattpartiet, som stred förmerkantilismen, och vetenskapsmän, som var påverkade avupplysningen, och det fanns till en början planer på att kalla akademien för en "ekonomisk akademi"; syftet med dess instiftande var att gynna vad som var praktiskt och ekonomiskt.[3] Därför utgavs ocksåVetenskapsakademiens Handlingarsvenska, och inte pålatin, som var det språk som vetenskapliga skrifter vanligen författades på under denna tid. Detta gällde exempelvis den då redan existerandeKungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala, som publicerade på latin ända fram till1863.[4]

Från1745 valde akademien också in utländska ledamöter.1762 infördes de första bestämmelserna om begränsning av antalet ledamöter, som då sattes till 100.1798 infördes indelning av ledamöterna i sju klasser, och antalet utländska ledamöter begränsades till 75. Sedan 1973 gäller regeln att antalsbegränsningen enbart tillämpas på ledamöter under 65 års ålder.[5]

Från grundandet 1739 till slutet av år 2008 hade sammanlagt 2803 ledamöter valts in, varav 1578 som svenska och 1225 som utländska ledamöter. Varje ledamot tilldelas ett löpande ledamotsnummer, och två separata nummerserier används för svenska och utländska ledamöter. Före 1809 valdes ledamöter frånöstra rikshalvan,Finland, in som svenska ledamöter och underSvensk-norska unionen 1814–1905 valdes svenska och norska ledamöter in i samma kategori.

Akademien hade först sina möten i Riddarhuset. Efter en ambulerande tillvaro inköptes 1778 det så kallade "Lefebureska huset" påStora Nygatan,[6].1828 flyttade Akademien till detWestmanska palatset vidAdolf Fredriks kyrka. Sedan1915 finns akademien i de nuvarande lokalerna iFrescati. Lokalerna är ritade avAxel Anderberg.[5]

Ledamotsantalets utveckling

[redigera |redigera wikitext]
ÅrSvenska ledamöterUtländska ledamöter
antal
högsta antalgäller enbart ledamöter upp till ålder av
1739ingen begränsning-förekom ej
1745ingen begränsning-ingen begränsning
1762100-ingen begränsning
1798100-75
1904100-100
193813070 år100
194714070 år108
1973?65 år?
idag17565 år175

Organisation

[redigera |redigera wikitext]

Ledamöter

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Lista över ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien

Vetenskapsakademien utgörs av dess ledamöter. Idag finns cirka 470 svenska ledamöter, varav 175 får vara under 65 år, och cirka 175 utländska. De delas in i tio klasser: matematik, astronomi och rymdvetenskap, fysik, kemi, geovetenskaper, biologiska vetenskaper, medicinska vetenskaper, tekniska vetenskaper, samhällsvetenskaper och en klass för humaniora och "för framstående förtjänst om vetenskap".[7]

Ledning

[redigera |redigera wikitext]

Preses är Akademiens ordförande och leder dess sammanträden. Preses och de tre vice presides är valda på treårsmandat.Ständiga sekreteraren är Akademiens verkställande ledamot och ansvarar för Akademiens organisation, den löpande förvaltningen och genomförandet av de beslut som fattats av Akademien.

Akademiens ledning består för närvarande av (augusti 2024):[8]

Kommittéer

[redigera |redigera wikitext]

Akademiens arbete är i hög grad baserat på dess tio klasser och på dess forskningsinstitut. För frågor som kräver bred vetenskaplig kompetens finns särskilda kommittéer och utskott. Akademien har fem permanenta kommittéer som arbetar med några av akademiens mest centrala verksamheter:[9]

  • Kommittén för forskningspolitiska frågor
  • Kommittén för hälsofrågor
  • Kommittén för internationella frågor
  • Kommittén för miljö och energi
  • Kommittén för utbildning

Akademien driver ocksåAkademiernas kommitté för mänskliga rättigheter, som består av representanter från Kungl. Vetenskapsakademien,Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien,Svenska Akademien ochSveriges unga akademi.[10]

Kansli

[redigera |redigera wikitext]

Till sitt förfogande har akademien ett kansli med ett 40-tal anställda och med denständiga sekreteraren som chef. Kansliet svarar bland mycket annat för kommunikation, administration, ekonomi och programverksamhet.[9]

Institut

[redigera |redigera wikitext]

Vetenskapsakademien bedriver forskningsverksamhet vid ett antal forskningsinstitut.[11]Bergianska stiftelsen, en botanisk forskningsinstitution belägen iBergianska trädgården i Stockholm;Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi som fokuserar på samspelet mellan ekologiska system och social samt ekonomisk utveckling;Institut Mittag-Leffler, ett internationellt institut för matematik; samtCentrum för vetenskapshistoria som förvaltar akademiens arkiv, instrumentsamlingar och Nobelarkiv.

Genom åren har ett stort antal forskningsinstitutioner grundats på initiativ av akademien och efter hand knoppats av, till exempelSMHI,Kristinebergs marina forskningsstation,Abisko naturvetenskapliga station,Institutet för solfysik ochInstitutet för rymdfysik.Naturhistoriska riksmuseet utvecklades från Akademiens naturaliesamlingar, och administrerades av Akademien från starten 1819 till 1965.

Nationalkommittéer

[redigera |redigera wikitext]

Vetenskapsakademien är huvudman för 18 svenska nationalkommittéer som ska främja forskning och utbildning inom sina respektive områden. De representerar också Sverige i de internationella vetenskapliga unioner som ingår iInternational Science Council.[12]

Tidskrifter

[redigera |redigera wikitext]

Vetenskapsakademien ger själva, och i samarbete med andra akademier, ut ett antal vetenskapliga tidskrifter.[13]

Priser

[redigera |redigera wikitext]
Presskonferens i Sessionssalen på Vetenskapsakademien.

Vetenskapsakademien delar årligen ut ett stort antal priser. De mest kända är Nobelprisen ifysik och ikemi,Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne,Crafoordpriset ochSjöbergpriset. Arbetet med att utse Nobelpristagare sker i akademiens olikaNobelkommittéer.

Övriga priser och medaljer

[redigera |redigera wikitext]

Vetenskapsakademien delar även ut ett stort antal övriga priser och medaljer i form av:[14]

Lista över ständiga sekreterare

[redigera |redigera wikitext]
Pehr Wilhelm Wargentin, ständig sekreterare 1749–1783
Berzelius, ständig sekreterare 1818–1848


Följande personer har varit ständiga sekreterare för Vetenskapsakademien:[15]

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Vetenskapsakademin iNordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  2. ^ Swenska Wetenskaps Academiens Handlingar För Månaderna Julius, Augustus och Septemb. "1". 1739. sid. 9–11. Arkiverad frånoriginalet den 14 juli 2014.https://web.archive.org/web/20140714163930/http://centrumdb.kva.se/kvah/catview.html?method=start&bookId=704. Läst 16 december 2011. ”Wettenskaps Academiens h. t. Praesident Herr Carl LINNAEUS
    Wettenskaps Acad. Secreterare Herr Baron Anders Joh. von HÖPKEN, Ledamot af Wetenskaps Societeten i Marseille.
    Notarius Herr Lars SALVIUS, Extra ordinarius uti Justitiae Revision.
    1. Herr Jonas AHLSTÖM, Commercie Råd.
    2. Baron Herr Sten Carl BIELCKE, Cammarherre och Assessor uti Kongl. Åbo Hof Rätt.
    3. Herr Mårten TRIEWALD, Captain Mechanices wid Fortif. och af Kongl. Engelska, samt Societ. Lit. Ups. Ledamot. ***
    4. Baron, Herr Carl Wilhelm CEDERHIELM.
    1. Baron, Herr Nils REUTERHOLM, Landshöfding uti Örebro.
    2. Gref. Herr Carl Johan CRONSTEDT, Hof Intendent, Ledamot uti Wetenskaps Societ. i Paris, samt uti Ritare- och Målare Academien i Florence.
    3. Herr August EHRENSWERD, Captain Mechanices och Mathes. wid Artilleriet. *
    4. Herr Anders Johan NORDENBERG, Ingenieur och Fortifications Captain wid Kongl. Guardet. *
    5. Herr Christopf. POLHEM, Commercie Råd, och Director Mechanices. ***
    6. Herr Anders CELCIUS, Professor Astronomiae uti Upsala, Led. uti Keiserliga, Kongl. Franska, Engelska, Bologniska Societeterna, samt Secret. i Kongl. Wetenskaps Societe[te]n i Upsala *
    7. Herr Daniel TILAS vice Notar. uti Kongl. Bergs Collegio. *
    8. Herr Olof SANDBERG, Regerings Råd.
    9. Herr Ewald RIBE, Med. Doct. Kongl. Lif Medicus och Membr. Reg. Coll. Med. *
    10. Herr Julius SAHLBERG, Ammiralitets Apothecare i Stockholm. ***
    11. Herr Jacob FAGGOT, Inspector wid Kongl. Landtmäterie Contoiret.
    12. Herr Lorens Christ. STOBEE, General Major och Direct. wid Fortificationen.
    13. Herr G. SCHELDON, Skeps Bygmästare wid Kongl. Flåtan uti Carls-Crona.
    14. Herr Lorens ROBERG, Doct. och Profess. Med. i Upsala.
    15. Herr Sam. KLINGENSTIERNA, Profess. Geometr. uti Ups. Led. af Eng. och Ups. Societ.
    16. Herr Carl Fried. NORDENBERG, Lieutenant wid Fortificationen.
    17. Herr Elias PILGREN, Major.
    18. Herr Nicolaus BRELIN, Mag. Phil. och Theol. *
    19. Herr Olaus CELSIUS, Doct. Theol. Profess. Primarius och Dom Prost uti Upsala, samt ledamot i Wetensk. Societet. i Ups.
    20. Herr Nils WALLERIUS, Mag. och Adjundt. Philos. i Upsala *
    21. Herr Johan MORAEUS. Med. Doct. och Assess. R. Coll. Med. Physicus i Fahlu Bergslag och Stad. *
    22. Herr Petrus ELVIUS.
    23. Hr. Georg. BRANDT, D. Med. och Riks Guardie.
    24. Herr Gabriel POLHEM, Mechanicus.
    25. Herr Andreas ROSENSTEN, Major.
    26. Herr Hans TOURLOEN, Supercargo wid Swenska Ostindiska Compagniet. *
    27. Herr Thomas PLOMGREN, Handelsman.
    28. Herr Jonas MELLERCREUTZ, Conducteur wid Kongl. Fortification.
    29. Herr Nils ROSEN, Med. Doct. och Adjunct. i Upsala samt Lif Medicus.
    30. Herr Mårten STRÖMER, Mag. Docens i Ups.
    31. Herr And. von DRAKE, Under Ståthållare i Stockholm.” Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från theWayback Machine.
  3. ^Eriksson och Frängsmyr (2004), s. 153
  4. ^Nationalencyklopedin, band 19 (1996), s. 395, uppslagsordetVetenskaps-Societeten i Uppsala
  5. ^ [ab]Nationalencyklopedin, band 19 (1996), s. 394, uppslagsordetVetenskapsakademien
  6. ^Stockholm : Handbok för resande, [Johan Fredrik Bahr], förläggare: C.A. Bagge, Stockholm 1841, s. 91
  7. ^”Kungl. Vetenskapsakademien - Ledamöterna”. www.kva.se.http://www.kva.se/sv/om-oss/ledamoter. Läst 3 juli 2017. 
  8. ^”Akademiens presidium”. Kungl. Vetenskapsakademien.https://www.kva.se/om-oss/organisation/akademiens-presidium/. Läst 9 augusti 2024. 
  9. ^ [ab]”Kungl. Vetenskapsakademien - Akademiens organisation”. www.kva.se.https://www.kva.se/om-oss/organisation/akademien/. Läst 4 juli 2017. 
  10. ^”Akademiernas kommitté för mänskliga rättigheter”. Kungl. Vetenskapsakademien.https://www.kva.se/om-oss/organisation/akademiernas-kommitte-for-manskliga-rattigheter/. Läst 9 augusti 2024. 
  11. ^”Kungl. Vetenskapsakademien - Institut och program”. www.kva.se.https://www.kva.se/om-oss/institut-och-akademiprogram/. Läst 9 augusti 2024. 
  12. ^”Nationalkommittéer”. Kungl. Vetenskapsakademien. Arkiverad frånoriginalet den 22 september 2020.https://web.archive.org/web/20200922225343/https://www.kva.se/sv/om-oss/organisation/nationalkommitteer. Läst 29 april 2020. 
  13. ^”Kungl. Vetenskapsakademien - Vetenskapliga tidskrifter”. www.kva.se. Arkiverad frånoriginalet den 1 juni 2019.https://web.archive.org/web/20190601174020/https://www.kva.se/sv/om-oss/organistation/vetenskapliga-tidskrifter. Läst 4 juli 2017. 
  14. ^”Kungl. Vetenskapsakademien”. www.kva.se.http://www.kva.se/Priser/. Läst 4 juli 2017. 
  15. ^Vetenskapsakademin iNordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  16. ^Vetenskapsakademin iNordisk familjebok (andra upplagan, 1921)

Tryckta källor

[redigera |redigera wikitext]
  • Bergström, Cecilia (red.):För efterkommande. Kungl. Vetenskapsakademiens medaljer 1747-2007. Stockholm:Bokförlaget Atlantis 2010.
  • Eriksson, Gunnar; Frängsmyr Tore (2004). Idéhistoriens huvudlinjer ([4., rev. uppl.]). Stockholm: Wahlström & Widstrand.Libris9607250.ISBN 91-46-21086-5 (inb.) 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Svenska kungliga akademier
Rikstäckande akademier
Lokala akademier
v  r
Kung Carl XVI Gustafs beskyddarskap
Kungliga
akademier
Förbund
Ordenssällskap
Riddarorden
Kungliga klubbar
Stiftelser etc.
Föreningsliv
Barnens Dags Riksförbund ·Djurgårdens hembygdsförening ·Friluftsfrämjandet ·Föreningen Skogen ·Föreningen Svenska Atheninstitutets Vänner ·Föreningen Konstnärernas Vänner ·Föreningen för Svenskar i Världen ·Föreningen Nationalmusei Vänner ·Föreningen Riksmusei Vänner ·Gripsholmsföreningen ·Jussi Björlings 100-årsjubileum ·Kulturen i Lund ·Nya Sällskapet ·Riksföreningen mot Cancer ·Rädda Visby Ringmur-aktionen ·Stockholms Studentsångare ·Svenska arkeologiska samfundet ·Svenska Bibelsällskapet ·Svenska Blå Stjärnan ·Svenska Djurskyddsföreningen ·Svenska Jägareförbundet ·Svenska Kennelklubben ·Svenska Rotaryrörelsen ·Svenska Rominstitutets Vänner ·Svenska Röda Korset ·Svenska Turistföreningen ·Svenska Scouterna ·Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi ·Sveriges Allmänna Konstförening ·Sveriges Hembygdsförbund ·Sveriges Lions ·Sångsällskapet Orphei Drängar ·Sällskapet (herrklubb) ·Wilhelm Peterson-Berger Sällskapet ·Östasiatiska Museets Vänner
Sport och idrott
Internationella
organisationer
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kungliga_Vetenskapsakademien&oldid=55637796
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp