Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Kungariket Grekland

Från Wikipedia
Konungariket Grekland
Βασίλειον τῆς ἙλλάδοςVasíleion tīs Elládos (grekiska)



1832–1974

FlaggaVapen
Nationalsång:Ὕμνος εἰς τὴν Ἐλευθερίαν
Landets territorialutveckling.
Landets territorialutveckling.
Landets territorialutveckling.
HuvudstadAten
Språkgrekiska
Religiongrekisk-ortodox kristendom
Statsskickmonarki
Sista kungKonstantin II
Bildades1832


Upphörde1974


Valutagrekisk drachme

Kungariket Grekland (grekiska:Βασίλειον τῆς Ἑλλάδος,Vasíleion tīs Elládos) var en stat som bildades1832 genomLondon-protokollen, undertecknade av stormakternaStorbritannien,Frankrike ochTsarryssland. Staten blev internationellt erkänd genomKonstantinopeltraktaten där det tillförsäkrades full självständighet frånOsmanska riket. Staten härstammade från den så kalladeförsta grekiska republiken, som var namnet på den provisoriska regeringen under detgrekiska självständighetskriget och varade fram till1924, då monarkin avskaffades, men återupptogs1935 och varade då fram till1974, då det avskaffades i kölvattnet av dengrekiska militärjuntans sammanbrott.

Huset Wittelsbach

[redigera |redigera wikitext]
Otto I, den förste grekiske kungen i modern tid

Grekerna gjorde uppror mot detosmanska riket 1821, och stridigheterna varade ända fram till 1829. Sedan 1828 hade grekerna letts av greveIoannis Kapodistrias, men efter att han dräpts 1831 stod landet på randen tillinbördeskrig. Stormakterna intervenerade för att undvika detta och för att bilda ett grekiskt kungarike. VidLondonkonferensen 1832 erbjöd stormakterna Storbritannien, Frankrike och Tsarryssland till den 17 år gamlebayerskeprins Otto från det regerande husetWittelsbach och han blev den första grekiske kungen i moderne tid. Han var emellertid fortfarande minderårig då han kom till landet, och enförmyndarregering styrde i hans namn fram till 1835. Då inledde Otto en period medabsolut monarki varunder han utnämnde huvudsakligen en bayersk rådgivare som den mest centrala medarbetaren.

3 september-revolutionen

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:3 september 1843-revolutionen

År1843 hade det folkliga motståndet och missnöjet med Ottos ”bayerokrati” blivit så stort att kravet på en egenkonstitution begynte att göra sig gällande på allvar. Till en början avvisade Otto kravet på en konstitution, men så snart tyska trupper drivits ut ur landet, genomfördes enmilitärkupp. Den3 september1843 samlades infanteriet, lett av översteDimitrios Kallergis och den respekterade kaptenenIoannis Makriyannis, på platsen framför det kungliga residenset i Aten och vägrade dra sig tillbaka innan kungen hade lovat att landet skulle få en konstitution som säkrade bara greker i landets styrelse, att det upprättades en nationalförsamling, och att Otto personligen skulle tacka ledarna for upproret. Otto gav efter för det folkliga trycket och gick med på kraven.

Huset Glücksburg

[redigera |redigera wikitext]
Georg I

Efter att kung Otto blivit avsatt efter ett nytt uppror i1862, valdes den 17 år gamleprins Vilhelm avDanmark till tronen som enkonstitutionell monark med namnet Georg I. Han satt på tronen i 50 år, och hans period blir bland annat ihågkommen för den territoriella expansionen (bland annat avstod StorbritannienJoniska öarna på hans inrådan), den ekonomiska framgången och att det parti som fick flest röster skulle bilda regering, och icke den kungen önskade. Trots det var kung Georg I ganska aktiv politisk, och mördades iThessaloniki1913, efter att området just överförts till Grekland som ett resultat avförsta Balkankriget.

Kung Georg I efterträddes av sin sonKonstantin I som hade utmärkt sig militärt. Han var utbildad iTyskland och var gift medSofia av Preussen, den tyske kejsarens dotter. Konstantin uppfattades som protysk, i opposition tillEleftherios Venizelos stöd tillTrippelententen. Kungen arbetade intensivt för att Grekland skulle vara neutralt underförsta världskriget.Ententen stödde Eleftherios Venizelos och efter en period känd som den nationella schismen där det bildades separata regeringar iAten ochThessaloniki, gick Grekland in i Trippelententen och kung Konstantin tvingades att abdikera till förmån för sin sonAlexander1917. Grekland belönades för att ha stött segerherrarna med landområden iMindre Asien, bland andraSmyrna. Kung Alexander dog emellertid1920 av ett apbett och fadern fick återkomma som kung. Efter det katastrofala nederlaget igrek-turkiska kriget (1919–1922), måste kung Konstantin ännu en gång överge tronen och han dog i exil påSicilien.

Kung Konstantin efterträddes denna gång av sin äldste sonkung Georg II, som förlorade landet 1924 då denandra grekiska republiken utropades. 1935 avskaffade en militärkupp ledd av generalGeorgios Kondylis republiken och genomförde samma år en folkomröstning som återinförde konungadömet. Kung Georg II återvände där han aktivt stödde diktaturen under generalIoannis Metaxas. Under den tyska invasionen av Grekland underandra världskriget1941, flydde han tillsammans med regeringen tillEgypten. Han återvände till Grekland i1946 och satt på tronen fram till sin död året efter.

Kung Georg efterträddes av den sista av bröderna,kung Paul som satt på tronen under resten av detgrekiska inbördeskriget och fram till sin död1964. Hans sonkung Konstantin II blev kung och var det fram till han tvingades gå i exil efter att ha stått för en misslyckad motkupp motmilitärjuntan i december 1967. Juntan satte in ett annat statsöverhuvud, och genomförde en kontrollerad folkomröstning 1973 som ledde till avskaffandet av monarkin.Georgios Papadopoulos installerades den1 juni1973 som dentredje grekiska republiken förste president.

Eftersom det hystes tvivel om folkomröstningen som hölls under juntatiden, genomfördes i december ny folkomröstning om monarkin, vari 69 procent av väljarna röstade för att avskaffa den.

Kungar av Grekland

[redigera |redigera wikitext]

Datum visar tiden på tronen.

  • Den kungliga flaggan, motsvarande statsflaggan, men med mer detaljerad krona och kant.
    Den kungliga flaggan, motsvarande statsflaggan, men med mer detaljerad krona och kant.
  • Kungarikets örlogsflagga
    Kungariketsörlogsflagga

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånnorska Wikipedia (bokmål/riksmål),Kongeriket Hellas,8 september 2010.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kungariket_Grekland&oldid=55075928
Kategorier:
Dold kategori:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp