Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Karl den store

Från Wikipedia
Uppslagsordet ”Charlemagne” leder hit. För orten i Kanada, seCharlemagne, Québec.
Den här artikelnbehöverkällhänvisningar för att kunnaverifieras.
Motivering:Artikeln tycks helt sakna källor utanför inledningen och infoboxen(2021-09)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan.
Karl den store
FöddKarlus
Troligtvis2 april742
Frankerriket
Död28 januari814 (71 år)
Aachen[1][2][3]
BegravdPalatine Chapel[1][4]
SysselsättningMonark[5],suverän härskare[6]
Befattning
Hertig av Bayern
Kung över frankerna (768–814)
Tysk-romersk kejsare (800–814)
Kung av Lombardiet (–814)[7]
MakaHimiltrude
Desiderata av Lombardiet
(g. 770–771)[8][9][10]
Hildegard av Vinzgouw
(g. 771–783, cirka)[11][12][13]
Fastrada
(g. 783–)[14][10]
Luitgard av Sundgau
(g. 794–)[14][10]
PartnerRegina (800–)[14]
Himiltrude (768–)[8]
Madelgard (796–)[14]
Gersuinda (798–)[14]
Ethelind (806–)[14]
BarnAdaltrud[15]
Chrotais(f. 784)[16]
Adelhaid[17]
Hiltrud(f. 787)[16]
Ruodhaid[15]
Alpheidis(f. 794)[18]
Hugo
Bertha[19]
Pippin puckelryggen(f. 770)[17]
Karl den yngre(f. 772)[17]
Rotrude (frankisk prinsessa)(f. 775)[20]
Pippin av Italien(f. 777)[21]
Lothar(f. 778)[22]
Ludvig den fromme(f. 778, 778 och 778)[23][13]
Gisela(f. 781 och 781)[24]
Hildegard(f. 783)[25]
Theodrata(f. 785)
Drogo av Metz(f. 801)[26]
Theodoric(f. 807)[27]
FöräldrarPippin den lille[28][29]
Bertrada av Laon[28]
SläktingarKarloman I (syskon)[5][30]
Gisela (syskon)[5]
Namnteckning
Redigera Wikidata
Karl den Store ochPippin puckelryggen. Kopia från 900-talet av original från 800-talet.
  Karl den stores rike814.
Karl den store avbildad på samtida ryttarstatyett.
Karl den storesnamnteckning.
Sigillstämpel avbly med Karl den stores bild, präglad vid hans kejsarkröning.

Karl den store (latin:Carolus Magnus,franska:Charlemagne,tyska:Karl der Große), född troligtvis2 april742[31] i nuvarandeLiège, död28 januari814 iAachen, var detfrankiska rikets regent768–814. Han ärvde denfrankiska kungatronen. Hankröntes tillromersk kejsare på juldagen år800, och tillhör de främsta gestalterna i europeisk medeltidshistoria. Karl den stores rike kom att ungefärligen omfatta nuvarandeFrankrike, västraTyskland, norraItalien samtSchweiz ochÖsterrike. Karl, som själv lärde sig läsa först i vuxen ålder, organiserade från huvudstadenAachen den så kalladekarolingiska renässansen. Denna innebar ett kulturellt framsteg i förhållande till den tidigaste medeltiden.

Biografi

[redigera |redigera wikitext]

Uppgifterna om Karl den stores liv är inte jämnt fördelade. Det finns många källor från hans senare år, där biografinKarl den stores liv av den frankiske lärdeEinhard och dessa verk samt brev som skrevs av poetenAlcuin är de främsta. Däremot saknas nästan alla uppgifter om hans tidiga liv. Det är inte troligt att Karl blev vis som vuxen och därför antas att han liksom sin bror blev utbildad vidKlosterkyrkan Saint-Denis. I Einhards biografi står, att ingenting blev nedtecknat om Karls barndom (kapitel IV) och att ingen från den tiden var vid liv när han själv skrev biografin 15 år efter Karls död.

Karl var äldsteson till kungPippin den lille[32] avFrankerriket ochBertrada av Laon. När Pippin avled768 delades riket mellan Karl och hans brorKarloman, men Karloman avled771 och Karl blev ensamregent överFrankerriket.

Han var först gift medHimiltrude, vilken försköts då Karl gifte om sig 770 medDesiderata, dotter tilllangobardernas konungDesiderius. Mindre än ett år senare försköt han Desiderata och gifte om sig med Hildegard från Swaben, av okända skäl. Kung Desiderius blev upprörd, krig utbröt, och det slutade med att Karl intog Longobardiet 774. Som kung överfrankerna ochlangobarderna tog han nu den latinska titelnRex Francorum et Langobardum.

Tiden var mycket orolig. Frankerna blev själva tidigt kristna men höll nu på att återgå till sin förkristna religion.Saxarna i norra Tyskland var fortfarande fast förankrade i hedendomen. I söder stred denromersk-katolska kyrkan medLangobarderna om makten över det som idag är Italien. FrånIberiska halvön expanderadesaracenerna (sekalifat av Córdoba) mot norr och från öst närmade sigAvarerna. Karl den store visade direkt att han tänkte bekämpa dessa folkslag och att han inte hade något emot att kämpa vid flera fronter samtidigt.

Fälttåg mot Lombardiet

[redigera |redigera wikitext]

Karl skilde sig från sin hustruDesiderata, vilket var mycket ovanligt vid denna tid. De bakomliggande skälen är oklara, men resultatet blev förvecklingar medDesideratas farDesiderius – förvecklingar som Karl använde sig av politiskt.

Karl gick ut i fälttåg mot Desiderius, vilket bland annat motiverades med att påven måste skyddas mot langobarderna. På vägen plundrades och förstördes detsaxiskahednatemplet vidIrminsul, och alla städer längs fälttåget gav sig omgående, utomPavia, varsfästning Karl erövrade i juni774. Karl kallade sig nuLangobardernas kung ochPatricius Romanorum. Högt aktad av påven, och fruktad av langobarderna återvände Karl i triumf hem till Franken. Karl godkände donationen som hans far överlämnade till kyrkan och som senare blevKyrkostaten. Det longobardiskahertigdömet Benevento vid den italienska stövelns sporre blev däremot bestående fram till 1000-talet.

Fälttåg mot morerna

[redigera |redigera wikitext]

778 riktade Karl sin uppmärksamhet motSpanien men fälttåget var mindre lyckat. Emiren frånZaragoza hade sökt hjälp mot emiren frånCórdoba. Regionen stabiliserades men vid tillbakatåget drabbades den frankiska hären av ett större nederlag vid Roncesvalles iPyrenéerna. Nederlaget skildrades litterärt iRolandssången.

Karl den stores fälttåg var bakgrunden till uppkomsten av furstendömetAndorra. Landet var efteråtde jure självständigt och därför är kejsaren i hög grad omnämnd i statens nationalsångEl Gran Carlemany.

Fälttåg mot Sachsen

[redigera |redigera wikitext]

Medan Karl stred mot denmuslimskahären i Spanien 778 gjordegamla Sachsen uppror.Karlsburg (nuvarande Paderborn) och allakyrkor,kloster ochkristna byar ända fram tillRhen brändes, och detta sachsiska fälttåg stoppades först vidFulda av frankiska styrkor. Karl återvände frånSpanien, och tvingade sachsarna till underkastelse. Men de reste sig snart igen och började åter underhertigWidukind att bränna kyrkor ochmörda kristnagrevar och herremän.

När Karl för andra gången slog dem i strid visade det sig att Widukind flytt, varvid Karl krävde utlämnandet av alla dem som tagit initiativ till upproret. Han lät därvid halshugga 4 500 man i vad som kallasSlakten vid Verden. Året var782, det tioåriga kriget mot Sachsen var över, nu hade nästan allt motstånd mot kristendomen krossats, och påjulafton år785 lät Karl döpa Widukind. Karl fortsatte konsekvent att bryta ner allt motstånd, genomförde formliga razzior och lät deportera 10 000 sachsare tillGallien och andra delar av riket. Därmed bekände sig större delen avgermanerna till kristendomen, allt motstånd var brutet och Karl var ensam härskare. Han drog sig hem till hovet i Aachen för att organisera administrationen av sitt rike.

Romersk kejsare

[redigera |redigera wikitext]

På juldagen år800 belönades Karl iPeterskyrkan iRom för sina insatser för kristendomen. PåvenLeo III krönte Karl tillCarolus Augustus, den store och fredbringande kejsaren av Rom, med ett gyllenediadem och en titel som då inte använts sedanRomulus Augustulus abdikerade somvästromersk kejsare476, alltså på över 300 år.

Åren802804 vistades ocksåAbul-Abbas vid hovet i Aachen och iAugsburg; han var såvitt man vet den förstaasiatiskaelefanten norr omAlperna sedanHannibals fälttåg mot den romerska republiken 218 f.Kr.

De första vikingarna

[redigera |redigera wikitext]

Mot slutet av sitt liv tillbringade Karl mycket tid iAachens domkyrka. Under denna tid hade de norra gränserna i hans rike börjat plundras avvikingar ledda av den danske kungenGodfred. Einhard beskriver Godfred som en farlig överlöpare med storhetsvansinne.

Obotriterna, som allierat sig med frankerna under erövringen av Sachsen, anfölls och tvingades till underkastelse. Den obotritska staden Reric brändes ner och befolkningen tvingades flytta in tillHedeby. Karl sände sin son Karl den mindre tillElbe för att förhindra en invasion av Sachsen. Godfred sände bud till Karl om där han sa sig villig att mäkla fred, men förhandlingarna föll samman. Karl den store placerade istället ut en permanent garnison norr om Elbe, vilket tyder på att Karl den store såg allvarligt på det danska hotet. Karl den store planerade för ett fälttåg emot Godfred, men detta kom helt av sig när Godfred plötsligt anföll den frisiska kusten med 200 långskepp. Efter att ha plundrat kusten steg vikingarna iland och krossade allt motstånd och krävde skatt av Frisierna. Innan Karl hann handla så drog sig dock flottan hem igen. Godfred hade lönnmördats och efterträtts avHemming av Danmark som kung.

Hemming förhandlade fred med Karl och en gräns emotDanmark vid Elbe beslöts i Heiligen 811.

Den sista tiden

[redigera |redigera wikitext]

För att säkraarvkungadömet krönte Karl själv sin son Ludvig till kung av Franken den11 september811 i Aachen, men riket kom ändå att splittras och paradoxalt nog för Karl den store, hade han med sitt religionskrig för lång tid framöver tagit makten från kejsare, kungar, grevar och bönder.Påvestolen i Rom kom att bli den viktigaste maktfaktorn iEuropa, något som även de världsliga herrarna måste rätta sig efter.814 avled Karl den store och lämnade efter sig ett imperium som med tiden kom att delas upp bland hans efterkommande.

Några av Karl den stores barn

[redigera |redigera wikitext]
  1. Pippin puckelryggen
  2. Ludvig den fromme (778–840), helig romersk kejsare åren813–840.
  3. Pippin av Italien

Övrigt

[redigera |redigera wikitext]

Karl den store var inteanalfabet, men han lärde sig läsa först i vuxen ålder, och hade svårt att skriva. Hanshandstil var mycket dålig, vilket troligen är anledningen till att påståendena om hans analfabetism vuxit fram. Han sägs ha varit ovanligt lång, och han sägs även ha haft en väldigt ljus, pipig röst.

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab]Karl der Große, första utgåvan, C.H. Beck, 1999, s. 117.[källa från Wikidata]
  2. ^Карл Великий,Большая советская энциклопедия :[в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^Samuel Smiles,Jasmin: Barber, Poet, Philanthropist,Projekt Gutenberg ebook-ID:838838.[källa från Wikidata]
  4. ^unknown value,Карл Великий, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 14a, ”Он погребен в Ахене, в построенной им церкви.”.[källa från Wikidata]
  5. ^ [abc]Christian Settipani,La Préhistoire des Capétiens :Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 191-197,ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]
  6. ^BeWeB, BeWeB person-ID:2661, läst: 13 februari 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^Janet Nelson,King and Emperor: A New Life of Charlemagne, Allen Lane, 2019, s. 143-144,ISBN 978-0-7139-9243-4.[källa från Wikidata]
  8. ^ [ab]Christian Settipani,La Préhistoire des Capétiens :Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 198,ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]
  9. ^unknown value,Дезидерата, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
  10. ^ [abc]The Peerage person-ID:p10107.htm#i101064, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^Christian Settipani,La Préhistoire des Capétiens :Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 199,ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]
  12. ^unknown value,Карл Великий, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 14a, ”К. был женат на его [Дезидерия] дочери, но в 771 г. отослал ее к отцу и женился на Гильдегарде, из знатного швабского рода.”.[källa från Wikidata]
  13. ^ [ab]Kindred Britain,läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ [abcdef]Christian Settipani,La Préhistoire des Capétiens :Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 200,ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]
  15. ^ [ab]Christian Settipani,La Préhistoire des Capétiens :Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 208,ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]
  16. ^ [ab]Christian Settipani,La Préhistoire des Capétiens :Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 207,ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]
  17. ^ [abc]Christian Settipani,La Préhistoire des Capétiens :Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 203,ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]
  18. ^Christian Settipani,La Préhistoire des Capétiens :Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 200-203,ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]
  19. ^Christian Settipani,La Préhistoire des Capétiens :Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 205-6,ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]
  20. ^Christian Settipani,La Préhistoire des Capétiens :Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 204,ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]
  21. ^Christian Settipani,La Préhistoire des Capétiens :Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 211,ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]
  22. ^Christian Settipani,La Préhistoire des Capétiens :Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 204-5,ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]
  23. ^Christian Settipani,La Préhistoire des Capétiens :Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 249-254,ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]
  24. ^Christian Settipani,La Préhistoire des Capétiens :Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 206,ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]
  25. ^Christian Settipani,La Préhistoire des Capétiens :Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 206-7,ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]
  26. ^Christian Settipani,La Préhistoire des Capétiens :Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 208-209,ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]
  27. ^Christian Settipani,La Préhistoire des Capétiens :Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 210,ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]
  28. ^ [ab]Karl der Große, första utgåvan, C.H. Beck, 1999, s. 38.[källa från Wikidata]
  29. ^unknown value,Карл Великий, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 14a.[källa från Wikidata]
  30. ^unknown value &unknown value,Карломан, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 14a.[källa från Wikidata]
  31. ^Lexikon des Mittelalters. Studienausgabe. band 5. Verlag J. B. Metzler, Stuttgart, Weimar 1999,ISBN 3-476-01742-7, s. 956.
  32. ^”Karl den store - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/karl-den-store. Läst 4 mars 2022. 

Vidare läsning

[redigera |redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]

Den senare är en klassisk översättning avSamuel Epes Turner som har blivit kritiserad för att inte vara originalet troget.

Företrädare:
Pippin den lille
Kung av Frankerriket
Kung av Neustrien
768–771
Efterträdare:
Sig själv
Kung av Frankerriket
Kung av Akvitanien
768–771
Kung av norra Austrasien
768–771
Företrädare:
Karloman I
Kung av Burgund, Alemannien och södra Austrasien
Kung av Frankerriket
771–814
Ludvig den fromme medregent från 813
Efterträdare:
Ludvig den fromme
Företrädare:
Sig själv
Kung av Neustrien, Akvitanien och norra Austrasien
Företrädare:
Förste ämbetsinnehavaren
sedanRomulus Augustulus abdikation476
Romersk kejsare
800–814
Ludvig den fromme medregent från 813
v  r
Frankerrikets regenter
De saliska frankerna
(426–509)
Merovingerna
(509–751)
Klodvig I

Soissons:Chlothar I
Paris:Childebert I
Orléans:ChlodomerChildebert I
Reims:Theoderik ITheodebert ITheodebald IChlothar I
Chlothar I
Soissons/Neustrien:Chilperik IChlothar II
Paris:Charibert IChilperik IGunthchramnChildebert IIChlothar II
Orléans/Burgund:GunthchramnChildebert IITheoderik IISigibert II
Reims/Austrasien:Sigibert IChildebert IITheodebert IITheoderik IISigibert II
Chlothar II
Neustrien & Burgund:Chlothar II
Austrasien:Dagobert I
Neustrien, Burgund & Austrasien:Dagobert I
Akvitanien:Charibert IIChilperik
Dagobert I
Neustrien & Burgund:Dagobert IKlodvig IIChlothar III
Austrasien:Sigibert IIIChildebert den adopterade
Chlothar III
Neustrien & Burgund:Chlothar III
Austrasien:Childerik II
Childerik II
Neustrien & Burgund:Theoderik III
Austrasien:Klodvig IIIDagobert II
Theoderik IIIKlodvig IVChildebert IIIDagobert III
Neustrien & Burgund:Chilperik II
Austrasien:Chlothar IV

Chilperik IITheoderik IVChilderik III
Karolingerna
(751–840)
Pippin den lille

Burgund, Alemannien och södra Austrasien:Karloman I
Neustrien, Akvitanien och norra Austrasien:Karl den store

Karl den storeLudvig den fromme
Karolingerna i Väst-
frankiska riket
(843–888, 898–922 & 936–987)
Robertingerna i Väst-
frankiska riket
(888–898 & 922–936)
OdoKarolingernaRobert IRudolf
Karolingerna i Mellan-
frankiska riket (Lotharingia)
(843–855)
Karolingerna i Öst-
frankiska riket
(843–911)
Lista över frankiska kungar
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Karl_den_store&oldid=56765789
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp