| Kalmar slott | |
| Byggnad | |
 Kalmar slott | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Kalmar län |
| Kommun | Kalmar kommun |
| Läge | |
| Stil | Renässans |
| Material | tegel,kalksten |
| Grundad | 1100-tal |
| Ägare | Statens fastighetsverk |
| Öppet för allmänheten | ja |
| Nås enklast via | Kungsgatan |
| Geonames | 3213326 |
| Webbplats: Kalmar slott | |
Kalmar slott är beläget påSlottsholmen vid Slottsfjärden, där detmedeltidaKalmars hamn låg. Det har spelat en avgörande roll iSveriges historia alltsedanslottet började uppföras vid1100-talets slut. UnderKnut Erikssons tid byggdes enkastal, ett runt befästningstorn.Magnus Ladulås lät på1280-talet bygga en försvarsborg runt kastalen som då blivit slottetskärntorn. Kalmar slott ansågs tillsammans medTre kronor,Viborgs slott ochÄlvsborgs fästning vara Sveriges fyra viktigaste fästen som höll upp landet.
Landshövdingen i Kalmar län innehar även titeln somStåthållare på Kalmar slott och ingår därmed i deIcke tjänstgörande hovstaterna vidKungliga hovet.[1] Detta beror på att Kalmar slott ursprungligen var landshövdingens residens, men då borgen förföll under 1600-talet så flyttade man helt enkelt in i staden.[2]
Förmodligen i slutet av 1100-talet uppfördes ett försvarstorn på den då redan befolkade Slottsholmen.[3] I slutet av 1200-talet, sannolikt från 1260-talet till 1280-talet uppfördes en ringmur på Slottsholmen och huvuddelen av slottet byggdes.[4] Med tiden byggdes hus innanför murarna som sedan kom att bilda slottet. År 1337 företogMagnus Eriksson en betydlig om- och tillbyggnad av slottet, varvid åtminstone bottenvåningarna till flyglarna uppfördes, och utanför slottet byggdes ytterligare en ringmur med småtorn samt ett framskjutande portvärn.[5]
1397 stod slottet i centrum för en av de viktigaste politiska händelserna i Nordens historia: bildandet avKalmarunionen - en union av de nordiska länderna skapad av den mäktigadrottning Margareta.
Ytterligare en kvinna förknippas med Kalmar slott. Änkan efter riddarenJohan Månsson (Natt och Dag) tillGöksholm,Anna Eriksdotter (Bielke), tog som befälhavare vänligt emotGustav Vasa när han återvände till Sverige år1520. Detta stämmer dock inte enligt journalistenHerman Lindqvist. Gustav Vasa lämnade nämligen Kalmar ganska snart och drog vidare i landet i sina försök att starta uppror motKristian Tyrann.
År 1523 var Kalmar slott den plats där trupper höll ut längst, näst efter Stockholm. Sedan den tyska garnisonen planerat att bränna staden och föra ut all proviant till Visby, skall Kalmarborna i hemlighet ha förhandlat med de belägrande svenska trupperna underArvid Gustafsson Västgöte. Fjärde dag pingst genomfördes ett överraskningsanfall, varvid staden föll i svenskarnas händer. Åtta dagar senare kapitulerade slottet och Öland kunde erövras.[6]
Berent von Mehlen som utsetts till fogde på Kalmar slott kom sedan han 1525 fallit i onåd hos kungen att belägras, och kungen tvingades att inta slottet med storm, som ledde till svåra förluster på båda sidor.[7]
Den gamla medeltidsborgen var vid denna tid föråldrad, och 1535 anlades under ledning avHenrik von Cöllen de fyra runda hörntornen, och slottet fick nya flyglar. Stora trappan byggdes 1555-59 avJacob Richter.[8]
Åren 1557-1560 var Kalmar slott residens förErik XIV under hans tid som hertig av Kalmar och Kronobergs län. Han fortsatte byggnadsverksamheten vid slottet även sedan han lämnat den som bostad. Under Eriks tid lades större delen av arbetet i slottet på inredningar. Johan III fortsatte byggnadsverksamheten vid slottet.[9] Arkitekt vid början av varJohan Baptista Pahr, efterträdd 1575 av brodernDominicus Pahr.
Förutom den gamla bostadslängan byggdes då nya längor, varvid det gamla kärntornet, som stod i vägen, revs. Tretorn byggdes också om till flyglar, bland annat det så kallade Vattentornet. Övriga torn försågs med huvar i renässansstil. Slottskyrkan tillkom 1589-92 och bönstolarna 1619. Under denna tid utfördes även många andra ombyggnationer, såsom portaler och brunnsbyggnaden på inre borggården. Salarna fick då också sina fantastiska inredningar, och slottets olika delar fogades samman till den fulländade förening av försvarsfästning och sagoslott som Kalmar slott utgör. Från 1601 verkadePeter Dionisius som slottsbyggmästare.[10]
Även de fyra rundtornen (postejer) i halvöns hörn, som började byggas redan avGustav Vasa, fullbordades under början av 1600-talet. Slottets bestyckning uppgick därefter till 287 kanoner.
År 1611 intogs Kalmar underKalmarkriget av en dansk här, samtidigt som en svensk här under Karl IX tågade söderut mot staden. Slottet belägrades, och dess nyutsedde hövitsmanChrister Somme kapitulerade, antingen på grund av brist på ammunition eller av förräderi. År 1613 återgick slottet till Sverige. Mycket av bestyckningen var förstörd, men återställdes snart, och under andra hälften av 1600-talet kunde slottet fortfarande anses vara en stark befästning.
Vid slutet av1600-talet upphörde slottet att varakungaborg och i och med det inleddes en lång tid av förfall för det anrika byggnadsverket som hade belägrats 22 gånger under 394 år, men aldrig tagits genom stormning.
Det inre fick förfalla, men fästningen upprätthölls nödtorftigt. På 1740-talet byggdesslottsravelinen på landsidan.[11]
1766 beslutades att slottet skulle rustas upp men vid det laget var tornöverbyggnaderna uppruttna och hade blåst ned, golven var ruttna och murarna hade delvis fallit samman. I och med detta upphörde det forna kungaslottet att vara fästning och blev iställetkronobränneri.Delar av slottet användes även som fängelse, bland andra sattradikalpietistenThomas Leopold fängslad en period mellan 1736 och 1741. Förhållandena för fångarna var vidriga och föranledde många klagomål, även från dem som besökte slottet och dessutom från själva landshövdingen i länet till Kunglig Majestät. Många fångar fickskörbjugg, de tilldelades inga ordentliga kläder och ingen ved att elda med under vintern.
Under 1850-talet påbörjades upprustningen av Kalmar slott.Oscar I lät år 1850 återställa brunnsöverbyggnaden på borggården och "Erik XIV:s gemak" upprustades 1855-62 med ganska hårda renoveringar. Fångarna flyttades från slottet 1852 ochriksdagen beviljade 80 000 kronor till en yttre restaurering av slottet då bland annat tornen fick nya huvar. Även slottets inre blev upprensat och den gamla dekoreringen återställdes.
Det 1870 avVolmar Sylvander grundade Kalmar museum kom istället att inrymmas på slottet. Renoveringsarbetena fortsattes på 1880-talet avHelgo Zettervall. 1921 sattes ett noggrant restaureringsarbete i gång av professor Martin Olsson, som även undersökte slottets äldre byggnadsförhållanden.[10]
Sedan dess har slottet underhållits och är idag Sveriges bäst bevarade renässansslott.
SVT:s Luciamorgon i december 2023 firades i slottet.[12]
Enskilda sevärdheter på Kalmar slott i renässansstil utgör bland annat
_03.JPG)
Wikimedia Commons har media som rörKalmar slott.
|