Hertig är entitel för vissa högreadelsmän eller manliga medlemmar avkungahus, den motsvarande kvinnliga titeln ärhertiginna, oftast regerande över etthertigdöme. Titelnärkehertig är en titel som i rang avses stå mellan hertig och kung. Ordet hertig kopplas till den tyska titelnherzog som härstammar från en titel som betyder härförare.[1]
En hertig tilltalas normaltErs Nåd, men en hertig som är självständig regent eller kunglig hertig tilltalasErs Höghet ellerErs Kunglig Höghet.
Undermedeltiden översattes den nordiska titelnjarl tilldux[2], vilket är latin för "hertig" och betyder ledare. Efter den siste jarlen (Birger jarl) kom titeln hertig ellerdux i Sverige att bara användas för söner inom kungahuset, med ett enda undantag, hertigBengt Algotsson. Den förste som kallades "hertig" var Birgers sonMagnus innan han grep makten.[3]Gustav Vasa utnämnde i sitt testamente de tre yngre av sina söner –Johan,Magnus ochKarl – till hertigar över var sitt område med stor självständighet, vilket fickErik XIV att snabbt efter sitt trontillträde att sammankalla ettriksmöte iArboga – för övrigt det första som kallades förriksdag – där han genomdrev en ökad kontroll från kronans sida över hertigdömenas administration och rättsskipning.[4] Landskapen i Sverige ansågs på den tiden[när?] i sig vara hertigdömen eller grevskap (beroende på sin storlek och betydelse) även om de ofta inte hade någon prins som hade dem som titulära hertigdömen eller grevskap.
Vapnen för dehistoriska finska landskapen kröns fortfarande med hertiglig eller grevlig krona enligt det system som utvecklades under Vasatiden, trots att Finland sedan 1917 är en republik. Dessa kronor har också övertagits avFinlands län ochmoderna landskap.
