Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Gunnar Engellau

Från Wikipedia
Gunnar Engellau
Gunnar Engellau 1956.
Född11 november1907[1][2]
Engelbrekts församling[2],Sverige
Död5 januari1988[1][2] (80 år)
Vasa församling[2],Sverige
BegravdÖstra kyrkogården, Göteborg[3]
Medborgare iSverige[2]
UtbildningCivilingenjör (KTH)
SysselsättningFöretagsledare, VD, CEO
MakaMargit (1933)
BarnChristina Gyllenhammar(f. 1936)
FöräldrarIvar och Hulda Engellau
Redigera Wikidata

Gunnar Ludvig Engellau, född11 november1907 iStockholm, död5 januari1988 iGöteborg, var en svenskföretagsledare. Han varverkställande direktör förAB Volvo 1956–1971 och därefter företagetsstyrelseordförande fram till 1978.

Biografi

[redigera |redigera wikitext]

Gunnar Engellau togstudenten 1926, civilingenjörsexamen vidKTH 1931, var anställd påStatens Järnvägar (SJ) 1932–34, blev chef för planerings- och tidsstudieavdelningen påMotala verkstad 1935, inköps- och försäljningschef där 1937-39, teknisk försäljningschef förElectrolux i Stockholm och Motala 1939–1943 samt verkställande direktör vidSvenska Flygmotor 1943–56. Det var i ett brev den 19 augusti 1943 som Flygmotors styrelseledamotAssar Gabrielsson erbjöd Gunnar Engellau tjänsten som verkställande direktör för Svenska Flygmotor AB, och Engellau tillträdde praktiskt taget omgående.[4] Engellau tog över VD-posten i AB Volvo 1956 efter Assar Gabrielsson som övergick till att arbeta som styrelsens ordförande. Under Engellaus tid som VD utvecklades Volvo till ett världsomspännande företag och nya fabriker öppnades bland annat iGent. Engellau satsade tidigt på den viktigaUSA-marknaden vilket var en avgörande faktor till företagets starka expansion under 1960-talet. Då Engellau tog över ledningen av Volvo hade man 12 000 anställda, omsatte 600 miljoner kronor och tillverkade 31 000 bilar. Då han lämnade Volvo uppgick antalet anställda till 40 000 personer, man omsatte 6 miljarder kronor och tillverkade 205 000 bilar.[5]

År 1957 beslutade Engellau att lägga ner tillverkningen av den öppna sportvagnen Volvo Sport (Volvo P1900) efter endast 68 tillverkade exemplar åren 1956–1957.[6] Efter att ha provkört bilen dömde han ut den som fullständigt livsfarlig. Volvo ansåg dock att det fanns ett behov av en sportbil i modellprogrammet för att ändra något i företagets image som "tråkig" folkbilstillverkare varför Engellau tog initiativet till utvecklingen av en sportvagn med Volvos höga kvalitetskrav, den "italienska" sportvagnenVolvo P1800. P1800 kom tidigt att förknippas med rollfigurenSimon Templar som körde en vit Volvo P1800 i den populära brittiskaTV-serien Helgonet. Exponeringen av bilen i många TV-avsnitt (som tillkom av en slump då en konkurrent inte hann leverera den bil som filmteamet hade beställt till inspelningen av det första avsnittet) under flera år gav mycket värdefull reklam för varumärket Volvo och var inledningen till den idag mycket vanliga medvetna varumärkesexponeringen i filmer och populära TV-serier.

När Gunnar Engellau tog över VD-posten på Volvo efter Assar Gabrielsson den 13 augusti 1956 och för första gången mötte sin personal påLisebergs utomhusscen inledde han sitt anförande med det klassiska uttalandet:

"Jag tar av mig hatten för det som gjorts hittills, men jag tar av mig kavajen för framtiden".[7]

Vid bolagsstämman i maj 1971[8] efterträddes Engellau på VD-posten av sinsvärsonPehr G. Gyllenhammar. Engellau efterträdde då den sjuttioårigeFranz Hartmann som företagets styrelseordförande. 1978 efterträddes Engellau avTore Browaldh[9].

Styrelseuppdrag

[redigera |redigera wikitext]
Gunnar Engellaus grav påÖstra kyrkogården iGöteborg. Motto: Ubi crux, ibi lux (Här korset, där ljuset).

Engellau var styrelseordförande iAB Bolinder-Munktell, Köpings mekaniska verkstads AB, Volvo Köpingverken AB, AB Volvo Penta, Försäkr AB Volvia,Svenska flygmotor AB, Automobiles Volvo SA Lausanne, Volvo (Canada) Ltd. Montreal, OY Volvo Auto AB i Helsingfors, Volvo Inc Rockleigh USA, Volvo GmbH Frankfurt. Han var styrelseledamot i AB Volvo, Skandinaviska banken, Park Avenue Hotel,Pripp-Bryggerierna AB,AB Electrolux,AB Bahco, SAE samt Svensk-Amerikanska stiftelsen.

Utmärkelser och utnämningar

[redigera |redigera wikitext]

Engellau blev utsedd till riddare avVasaorden (1kl.) 1951, kommendör av Belgiska Kronorden 1951, ledamot avKungliga Ingenjörsvetenskapsakademien 1965, kommendör av Finlands Lejons orden 1967, tilldelades Sveriges Mekanförbunds Prisma 1970, kommendör med stora korset avNordstjärneorden 1971, tilldelades Assar Gabrielsson-plaketten i guld 1971, teknologie hedersdoktor vidChalmers tekniska högskola 1972, ekonomie hedersdoktor vidGöteborgs universitet 1979 och förstehedersledamot avKungliga Ingenjörsvetenskapsakademien 1982.

Gunnar Engellaus väg istadsdelenTorslanda i Göteborg är uppkallad efter honom.[10]

Familj

[redigera |redigera wikitext]

Gunnar Engellau var son till advokat Ivar Engellau och Hulda, född Lindequist. Han gifte sig 1933 med Margit Höckert (1911–1981), dotter till regementsläkaren Fritz Höckert och Ingrid, född Hallberg. Barn: John-Jakob (född 1934);Christina (1936–2008), gift Gyllenhammar; Birgitta (född 1939); Margita (född 1941) och Caroline (född 1943). Han är morfar tillCecilia Gyllenhammar ochCharlotte Gyllenhammar.

Gunnar Engellau ligger begraven i familjegraven påÖstra Kyrkogården i Göteborg.

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab]Find a Grave,Find A Grave-ID:13504796,läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [abcde]Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan,Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 14 april 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^Engellau, Gunnar Ludvig, Svenskagravar.se,läs online, läst: 19 mars 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^Flygmotor – Volvo Aero 1930–2005, Bo Widfeldt och Fredrik Fryklund, Air Historic Researc AB, Nässjö 2005ISBN 91-975467-0-4, s. 18
  5. ^Olsson, Jean Christer; Moberger, Henrik (2002). Volvo 75 år 1927–2002. Helsingborg: Norden Media GmbH. sid. 95.ISBN 3-907153-21-9 
  6. ^Lindh, Björn-Eric (1984). Volvo – Personvagnarna från 20-tal till 80-tal. Förlagshuset Norden. sid. 103.ISBN 91-86442-12-0 
  7. ^Plate, Richard (red.); Gall, Ingvar; Schütz, Fleming (1985). En bok om Volvo. Göteborg: AB Volvo. sid. 29 
  8. ^Hökerberg, Jan (2000). Spelet om Volvo. Stockholm: Ekerlids Förlag. sid. 48.ISBN 91-88595-71-4 
  9. ^Ekonomin 1978/79 (Affärsvärldens årsbok) sidan 75, 1978.ISBN 91-85804-00-2.
  10. ^Baum, Greta (red.) (2001). Göteborgs Gatunamn 1621–2000. Göteborg: Tre Böcker Förlag. sid. 117.ISBN 91-7029-460-7 

Tryckta källor

[redigera |redigera wikitext]
  • Harnesk, Paul (huvudred.) (1965). Vem är vem : Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge (2:a upplagan). Stockholm: Bokförlaget Vem är vem. sid. 305 
  • Löwgren, Eva (red.) (1974). Vem är det : Svensk biografisk handbok 1975. Stockholm: P. A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 261.ISBN 91-1-746002-6 
  • Sundqvist, Sven-Ivan (1994). Exit PG. Stockholm: Bokförlaget T. Fischer & Co.ISBN 91-7054-726-2 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Företrädare:
Assar Gabrielsson
Verkställande direktör för Volvo
1956–1971
Efterträdare:
Pehr G. Gyllenhammar
Företrädare:
Franz Hartmann
Styrelseordförande för Volvo
1971–1978
Efterträdare:
Tore Browaldh
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gunnar_Engellau&oldid=55018971
Kategorier:
Dold kategori:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp