Gasballong ellerCharlière är enaerostat utformad som enballong där bärkraften skapas av en gas till skillnad mot envarmluftsballong där varm luft svarar för bärkraften.
Den första gasballongen skapades 1783 av fysikernJacques Charles och brödernaAiné ochCadet Robert när de visade upp sin ballongGlobe vidPlace des Victoires. Utvecklingen av gasballonger ledde så småningom fram tillHenri Giffardsluftskepp. Tekniken med charlierballonger trängde undan montgolfierballongerna och under 1800-talet var de flesta ballongerna av charliertyp. Fördelen med gasballonger var att de kunde flyga fortare och högre än varmluftsballonger.
Runt 1920 tog luftskeppen över och gasballongverksamheten dog mer eller mindre ut, utom iUSA där amerikanska krigsmakten använde gasballonger och små luftskepp som bärare avradarutrustning. Eftersom det fanns en industri som tillverkade höljen försökte man popularisera användandet civilt och i slutet på 1960-talet vaknade intresset för civila ballonger men nu i form av montgolfier.
De första ballongerna tillverkades av siden som behandlades med en gummimassa för att skapa en tät gasbehållare, senare använde man som påÖrnen fernissa som tätande medium. Dagens gasballonger tillverkas av ett syntetisktgummimaterial.
En gasballongs totala bärförmåga, inberäknat vikten av själva ballongen med släplinor och korg, är lika med viktskillnaden mellan den av ballongen undanträngande luftmassan och samma volym gas.
Som gas använder manlysgas,vätgas ellerhelium.
Runt 1800-talet var lysgasen vanligast iEngland eftersom man där infört gasgatubelysning iLondon 1807. Först att utnyttja lysgas som bärande medium var den engelske ballongflygarenCharles Green. Lysgasen är tyngre än väte men den var betydligt billigare och lättare att erhålla. I övriga länder använde man vetenskapsmannenHenry Cavendishs metod att framställa vätgas genom att hällasvavelsyra påjärnfilspån. Båda dessa gaser ärexplosiva ochbrandfarliga, ur säkerhetssynpunkt är helium att föredra[1].
Bärkraften hos en gasballong kan ersättas av att man dumpar ballast, men när ballasten är slut kan man inte påverka en ökning av höjden. För att stabilisera höjden till en bestämd höjd använder man släplinor som tynger ner ballongen. När ballongen stiger ökas den totala vikten för farkosten med den extra vikt av släplinorna som skall bäras av farkosten. På samma sätt minskas den totala vikten om ballongen sjunker eftersom en större del av släplinorna avlastas av marken.
I Sverige skedde den första bemannade uppstigningen av professorÉtienne Robertson 7 september 1806. Efter 4 minuters flygning landade man påHumlegården iStockholm. 1851 görJoseph Tardini ett flertal uppstigningar vid ett tillfälle får grevePer Ambjörn Sparre vara med, och han blir därmed den förste svensk som dokumenterat har flugit. 1870 steg sen tyskföddelitografenHeinrich Neuhaus upp i en ballong för att avbilda Stockholm. Hans skisser gavs ut 1893 i form av en snedbildskarta. 1890 förolyckadesVictor Rolla vid en ballonguppstigning över Stockholms skärgård. Detta lär vara den första dödsolyckan i samband med flygning i Sverige.
Användandet av gasballonger upphörde i stora delar av världen runt 1920-1930, på grund av kostnaden för att framställa själva ballongen samt kostnaden för att fylla den med gas. Men den fick en återkomst i form av obemannadespärrballonger underandra världskriget.
I dag sker den största användningen av gasballonger somleksaker,meteorologiskaväderballonger. Användandet av gasballonger i luftsport sker främst iTyskland, som har halva världens bestånd av gasballonger i sittLuftfartygsregistret. I USA möter sporten en ny framgång, och man har i dag drygt 20 civilapiloter medcertifikat för att framföra en gasballong.
Första användandet av ballongen i militära sammanhang var underFranska revolutionen när fransmännen 1794 använde ballonger som observationsplattformar, för att se den österrikiska arméns trupprörelser.Napoleon I såg betydelsen av ballonger i krigets tjänst. Han funderade på att tillverka en armada av stora transportballonger och med hjälp av dessa invadera England. I USA satte man under inbördeskriget uppUnion Army Balloon Corps under ledning avThaddeus Lowe. Under tyskarnas belägring avParis 1870 upprättade parisarna en luftbro. 23 september 1870 inleddeJules Duruof en flygning från Place St. Pierre i Montmartre över de tyska linjerna med ballongenNeptune. Han landade iCarconville, där han kunde lasta av 123 kg post. Under belägringen kom 67 ballonger att starta. Sex stycken kom i tyskarnas händer och två stycken förlorades spårlöst. Under bådeförsta ochandra världskriget användes gasballonger som spärrar för att hindrabombflygplan. Flygplanspiloterna såg ballongerna, men den stora faran för dem var devajrar som hängde ner från ballongerna. Fram till i slutet på 1950-talet användeUSA gasballonger som bärare avradar ochradiorelästationer.
I Sverige inrättades en ballongavdelning 1898 vid Kungliga Vaxholms artillerikår under ledning av kaptenRichard Jäderlund. Redan 1896 beställdes ballongen från den franska firman Godard & Surcouf i Paris.
1845 lämnade den franske ballongförarenDupuius Delcourt in en skrivelse till inrikesministeriet, där han visade att man kunde nåNordpolen. 1866 föreslog dr. E Meissel att man skulle använda en kombinerad charlier ochmontgolfiére på 22 500 m³. Sivel föreslog 1872 byggandet av en 18 000 m³ vätgasballong, som var försedd med ett dubbelt hölje, där det yttre höljet kunde ändra form, för att minska risken av nedtyngning av snö och regn. Sivel omkom genom kvävning när han genomförde en högflygning 1877, och hans förslag genomfördes inte. Hermite och Besancon föreslog 1892 att man skulle använda en vätgasballong på 17 840 m³ med start frånSpetsbergen, men då kostnaderna beräknades till 600 000 franc kom de aldrig till stånd. 1897 genomfördeAndrée sinexpedition med den "lilla" ballongenÖrnen.
IEngland bedrevmeteorologenJames Glaisher mellan 1862 och 1866 vetenskapliga studier avtemperaturen ochluftfuktigheten på olika höjder iatmosfären. Redan 1892 sändes de första instrumentbärande gasballongerna upp, föregångare till de som fortfarande används. Trotssatelliter,radar ochdatorer är de ett oumbärligt dagligt hjälpmedel för alla meteorologer och forskare av de högre luftlagren.
Wikimedia Commons har media som rörGasballong.