Futurum handlar om sådant som ännu inte inträffat.
Futurum (latin:neutrum avfuturus, 'framtida') är etttempus som beskriver en händelse i framtiden. Den kan bildas genom en böjning av verbet eller med ett hjälpverb. Ibland (som i svenskan) kan ävenpresens användas som en futurumform.
I svenskan används ingen särskild futurumböjning av verbet, utan övriga tempus samt infinitivformer används i olika sammansatta konstruktioner, ofta tillsammans med hjälpverb somska ellerkommer att (till exempelpå måndag ska jag göra det,på måndag gör jag det,på måndag har jag gjort det).[1] Dessutom är det vanligt att presens används även i futurumkonstruktioner – exempel: "på tisdag äter jag tidig lunch".
Konstruktioner medska används också med en betydelse av tvång. Exempel:jag ska bli klar till på lördag.
Konstruktioner för att tala om framtiden i det förflutna kallasfuturum preteriti (exempel:när du ringde skulle jag just göra det), konstruktioner för det förflutna i framtiden kallasfuturum exaktum (exempel:när vi ses på måndag har jag gjort det), och konstruktioner för det förflutna i förhållande till framtiden i det förflutna kallasfuturum exaktum preteriti (exempel:i fredags lovade du att du skulle ha gjort det när vi sågs på måndagen).[2]
Även andra germanska språk saknar i regel futurumböjning av verbet. Futurum görs även där med hjälpverb. I engelskan sker detta medwill,shall ellerbe going to (talspråk:’m gonna/’re gonna/’s gonna). I tyskan sker det med presens av verbetwerden (=bli). I danskan görs det med verbertvil. Konstruktioner med will/shall/vil etc används också med en betydelse av önskan, tvång (precis som i svenskan) eller sannolikhet.[2]
Ilatin och dess dotterspråk (romanska språk) finns ofta flera olika futurumvarianter – med verbböjning eller genom hjälpverb. I latin formuleras exempelvis "jag kommer att älska" somama-bo och ifranskan somj'aim-erai.[2]
Dessutom finns i romanska språk ofta futurumvarianter med hjälpverb. I franskan används kallas sammansättningen avaller (gå) +infinitiv förfutur proche (= 'nära framtid'). Denna används för handlingar som är nära förestående.[3]
Motsvarande sammansättning påkatalanska används dock för att beskriva någon man (precis) gjort;vaig parlar (= 'jag har talat'; motsvarande franskansje viens de parler). På katalanska finns dels den enkla futurumböjningen, dels sammansatt futurum (futur compost) med hjälpverb. Sammansatt futurum bildas på katalanska genom futurumböjning av verbethaver ('ha');hauré parlat ('jag kommer att tala' – vid ett särskilt tillfälle).[4]
Ifinsk-ugriska språk uttrycks futurum vanligen med presens.Finskanstulen tekemään-konstruktion har utvecklats som en direkt motsvarighet till svenskans "kommer att göra".