| Fornpersiska | |
| Talas i | fordom iIran |
|---|---|
| Status | utvecklades tillmedelpersiska |
| Språkfamilj | Indoeuropeiska
|
| Språkkoder | |
| ISO 639‐2 | peo |
| ISO 639‐3 | peo |
Fornpersiska är en av de två belagda formerna av forniranska språk. Fornpersiskan förekommer främst i inskrifter,lertavlor ochsigill frånakemeniderriket (cirka 600 f.Kr. till 300 f.Kr.) Exempel på fornpersiska har hittats i nuvarandeIran,Irak,Turkiet ochEgypten.
Inom denjämförande språkforskningen klassificeras fornpersiskan som ettsydvästiranskt språk, inom gruppeniranska språk, som är en av de två undergrupperna avindoiranska språk. De indoiranska språken är i sin tur en av grenarna av denindoeuropeiska språkfamiljen. Även om dagens persiska ochhindi inte påminner så mycket om varandra var fornpersiska ochsanskrit mycket lika varandra. Däremot saknade fornpersiskanretroflexa konsonanter ochaspireradeklusiler och ”han blir” på sanskrit heterbhavati menbavatiy (med ett stumt-y) på fornpersiska, därbh- på sanskrit representerar en aspirerad klusil som saknas på fornpersiska.[1]
Till skillnad frånavestiskan, som är det andra belagda forniranska språket, förblev fornpersiskan ett levande språk. Vid slutet av den akemenidiska perioden har fornpersiskan börjat utvecklas tillmedelpersiska, som så småningom blev statsspråket isassaniderriket (200-talet till 600-talet e.Kr.) Medelpersiskan är i sin tur föregångaren till den nutidapersiskan.
Fornpersiskan hade "förmodligen"[2] ettmediskt språksubstrat. Det mediska elementet kan tydligt idenitfieras eftersom mediskan inte deltog i de utvecklingar som var särskiljande för fornpersiskan. Mediska former "återfinns endast i personnamn eller geografiska namn [...] och vissa är typiskt från religiösa ordförråd och kan därför i princip också ha influerats av avestiska." "Ibland återfinns både mediska och fornpersiska former, vilket gav fornpersiskan ett något förvirrande och inkonsekvent utseende: 'häst,' exempelvis, förekommer både somasa (fornpers.) ochaspa (med.)."[2]
Fornpersiska skrevs från vänster till höger ifornpersisk kilskrift, en semialfabetisk stavelsekilskrift. Kilskriften som används var skapad för språket. Det vill säga att tecknen är kilskriftstecken (med formen lånad frånakkadiska) men med andra betydelser.[3] Fornpersisk kilskrift innehåller 36 tecken som representerarkonsonanter,vokaler, eller följder av enkla konsonanter plus vokaler, en uppsättning av tre siffror (1, 10, 100), en ordavskiljare och någraideogram.
Följande fonem uttrycks i den fornpersiska skriften:
Vokaler
Konsonanter (till vänster bokstaven i vanlig transkribering, till höger tecknet för fonemet iInternationella fonetiska alfabetet)
| Labial | Dental/ Alveolar | Palatal | Velar | Glottal | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Klusil | p/p/ | b/b/ | t/t/ | d/d/ | c/c/ | j/ɟ/ | k/k/ | g/g/ | ||
| Nasal | m/m/ | n/n/ | ||||||||
| Frikativor | f/f/ | θ/θ/ | ç/ç/ | x/x/ | h/h/ | |||||
| Sibilant | s/s/ | z/z/ | š/ʃ/ | |||||||
| Rhotisk | r/r/ | |||||||||
| Approximant | v/ʋ/ | l/l/ | y/j/ | |||||||
Fornpersiska stammar:
| -a | -am | -ā | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Singular | Dualis | Plural | Singular | Dualis | Plural | Singular | Dualis | Plural | |
| Nominativ | -a | -ā | -ā, -āha | -am | -ā | -ā | -ā | -ā | -ā |
| Vokativ | -ā | -ā | -ā | -am | -ā | -ā | -ā | -ā | -ā |
| Ackusativ | -am | -ā | -ā | -am | -ā | -ā | -ām | -ā | -ā |
| Instrumentalis | -ā | -aibiyā | -aibiš | -ā | -aibiyā | -aibiš | -āyā | -ābiyā | -ābiš |
| Dativ | -ahyā, -ahya | -aibiyā | -aibiš | -ahyā, -ahya | -aibiyā | -aibiš | -āyā | -ābiyā | -ābiš |
| Ablativ | -ā | -aibiyā | -aibiš | -ā | -aibiyā | -aibiš | -āyā | -ābiyā | -ābiš |
| Genitiv | -ahyā, -ahya | -āyā | -ānām | -ahyā, -ahya | -āyā | -ānām | -āyā | -āyā | -ānām |
| Lokativ | -aiy | -āyā | -aišuvā | -aiy | -āyā | -aišuvā | -āyā | -āyā | -āšuvā |
| -iš | -iy | -uš | -uv | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Singular | Dualis | Plural | Singular | Dualis | Plural | Singular | Dualis | Plural | Singular | Dualis | Plural | |
| Nominativ | -iš | -īy | -iya | -iy | -in | -īn | -uš | -ūv | -uva | -uv | -un | -ūn |
| Vokativ | -i | -īy | -iya | -iy | -in | -īn | -u | -ūv | -uva | -uv | -un | -ūn |
| Ackusativ | -im | -īy | -iš | -iy | -in | -īn | -um | -ūv | -ūn | -uv | -un | -ūn |
| Instrumentalis | -auš | -ībiyā | -ībiš | -auš | -ībiyā | -ībiš | -auv | -ūbiyā | -ūbiš | -auv | -ūbiyā | -ūbiš |
| Dativ | -aiš | -ībiyā | -ībiš | -aiš | -ībiyā | -ībiš | -auš | -ūbiyā | -ūbiš | -auš | -ūbiyā | -ūbiš |
| Ablativ | -auš | -ībiyā | -ībiš | -auš | -ībiyā | -ībiš | -auv | -ūbiyā | -ūbiš | -auv | -ūbiyā | -ūbiš |
| Genitiv | -aiš | -īyā | -īnām | -aiš | -īyā | -īnām | -auš | -ūvā | -ūnām | -auš | -ūvā | -ūnām |
| Lokativ | -auv | -īyā | -išuvā | -auv | -īyā | -išuvā | -āvā | -ūvā | -ušuvā | -āvā | -ūvā | -ušuvā |
Adjektiv böjs på liknande sätt.
Diateser
Aktivum,medium (tematisk presens -aiy-, -ataiy-),passivum (-ya-).
I fornpersiskan användes främst formerna i första och tredje person. Den enda dualisform som användes varajīvatam 'båda levde'.
| Atematiska | Tematiska | ||
|---|---|---|---|
| 'vara' | 'bringa' | ||
| sg. | 1.pers. | ahmiy | barāmiy |
| 3.pers. | astiy | baratiy | |
| pl. | 1.pers. | ahmahiy | barāmahiy |
| 3.pers. | hatiy | baratiy | |
| Atematiska | Tematiska | ||
|---|---|---|---|
| 'göra' | 'vara, bli' | ||
| Sg. | 1.pers. | akunavam | abavam |
| 3.pers. | akunauš | abava | |
| Pl. | 1.pers. | akumā | abavāmā |
| 3.pers. | akunava | abava | |
| Aktivum | Medium |
|---|---|
| -nt- | -amna- |
| -ta- |
| -tanaiy |
| Protoindoiranska | fornpersiska | medelpersiska | modern persiska | betydelse |
|---|---|---|---|---|
| *açva | aspa | asb | asb | häst |
| *kāma | kāma | kām | kām | begär |
| *daiva | daiva | div | div | demon |
| drayah | drayā | daryā | hav | |
| dasta | dast | dast | hand | |
| *bhāgī | bāji | bāj | bāj | tribut |
| *bhrātr- | brātar | brādar | barādar | bror |
| *bhūmī | būmi | būm | būm | region, land |
| *martya | martya | mard | mard | man |
| *māsa | māha | māh | māh | måne, månad |
| *vāsara | vāhara | Bahār | bahār | vår |
| stūnā | stūn | sotūn | kolumn | |
| šiyāta | šhād | šhād | lycka | |
| *arta | arta | ard | ord | sanning |
| *draugh- | drauga | drōgh | dorōgh | lögn |
Där anges följande som referenser:
