 | Den här artikelnbehöver fler eller bättrekällhänvisningar för att kunnaverifieras.(2019-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan. |
| Republiken Estlands president Eesti Vabariigi President | |
 Presidentensstandar | |
| Titel | Hans Excellens |
|---|---|
| Residens | Presidentresidenset vidKadriorgs slott |
| Säte | Tallinn |
| Utses av | Riigikogu (valomgång 1–3) Valförsamlingen (valomgång 4–5) |
| Mandatperiod | 5 år, högst två perioder i följd |
| Förste innehavare | Konstantin Päts (1938), Lennart Meri (1992) |
| Inrättat | 1992 (1938) |
| Ställföreträdare | Riigikogus talman |
| Webbplats | (engelska)www.president.ee/en |
Estlandspresident, formelltRepubliken Estlands president, (Estniska:Eesti Vabariigi President) är landetsstatschef och ceremoniella högsta överbefälhavare.
Alar Karis är Estlands president sedan 11 oktober 2021, den sjätte statschefen med titeln president och den femte sedan den nuvarande konstitutionen antogs och ämbetet återinrättades 1992.
Estlands president har huvudsakligen ceremoniella och representativa plikter, samt nominerarEstlands premiärminister och vissa andra höga statliga ämbeten. Presidenten väljs genom en indirekt valprocess med två tredjedelars kvalificerad majoritet avRiigikogu eller, om detta inte är möjligt, av en absolut majoritet i en valförsamling bestående av Riigikogus ledamöter och representanter för Estlands samtliga kommuner.
Estland är enparlamentariskrepublik där presidenten huvudsakligen har en ceremoniell och representativ roll. För att understryka den samlande rollen som presidenten bör ha, över partigränser, så får den som tjänstgör som president inte vara medlem i ett politiskt parti, även om presidenterna i allmänhet haft en tidigare partipolitisk bakgrund. Presidenten är formellt högsta överbefälhavare för Estlands försvar och ansvarar bland annat för att utlysa krigstillstånd i händelse av väpnad konflikt, men den militära överbefälhavaren och försvarsministern leder i praktiken de militära styrkorna respektive försvarsministeriet.
Presidenten:
Presidenten väljs genomindirekt val av denlagstiftande församlingen,Riigikogu, för en mandatperiod om fem år, med högst två mandatperioder i direkt följd. En kandidat måste väljas med två tredjedelars majoritet inom högst tre omgångar. Om ingen kandidat har kunnat väljas med kvalificerad majoritet efter tre omröstningar så sammankallas en särskild valförsamling bestående av Riigikogus ledamöter samt valda ledamöter för alla landets beslutande församlingar på kommunal nivå, som har att välja mellan två kandidater med enkel majoritet. Om den särskilda valförsamlingen efter två omröstningar inte valt en ny president skall enligt Estlands konstitution istället extra presidentval hållas inom 14 dagar. Detta inträffade vid presidentvalet i augusti–oktober 2016, då man i de fem första röstomgångarna misslyckades med att hitta en majoritetskandidat; vid extravalet i oktober valdesKersti Kaljulaid i den totalt sjätte omgången.
I 1920 års grundlag, efter självständigheten 1918, hade man ingen president som statschef utan enriksäldste(riigivanem), som även var regeringschef. 1920 års konstitution varparlamentaristisk i sin utformning, och riksäldsten var utsedd av och beroende av parlamentet. 1934 infördes en mer presidentlik roll för riksäldsten, men titeln behölls. UnderKonstantin Päts autokratiska regering under 1930-talet kom en ny konstitution att inrätta presidentämbetet 1938, som var betydligt mäktigare än dagens mer ceremoniella roll. Päts var den enda president som valdes under denna konstitution. Posten var formellt vakant efter Sovjetunionens ockupation av Estland 1940 och ersattes i praktiken av andra ämbeten inom Estniska SSR respektive det nazityska Generaldistriktet Estland under den tyska ockupationen 1941–1944.
Den 20 april 1944 förklarade ett hemligt möte, med en valkommitté av representanter för republikens tidigare ledning, den sovjettrogna lydregeringen för olagligen tillsatt. Man förklarade även den tidigare premiärministernJüri Uluots vara tillförordnad statschef sedan 1940, enligt 1938 års konstitutions successionsordning. I det politiska vakuum som uppstod i samband med de tyska truppernas reträtt ur Estland i september 1944 återtog republiktrogna estländare tillfälligt kontrollen över regeringskvarteren i Tallinn. Uluots, som premiärminister med presidents uppgifter och tillförordnad statschef, utsågOtto Tief till ny premiärminister den 18 september. Regeringen Tief kunde dock endast behålla kontrollen i fyra dagar innan Röda armén återerövrade Tallinn och fängslade eller avrättade många av regeringens medlemmar, samt återinsatte Estniska SSR:s sovjettrogna regering. Uluots och återstoden av republikens regering flydde till Sverige och bildade en exilregering, som arbetade i enlighet med successionen enligt 1938 års konstitution ända fram till 1992. Republiken Estlands exilregering och västmakterna erkände aldrig Estniska SSR, och endast exilregeringens tillförordnade statschefer medtas därför i den moderna republikens officiella listor.
IEstniska SSR var ordföranden för presidiet i Estniska SSR:sHögsta sovjet det högsta statliga ämbetet i den socialistiska delrepubliken, men som hela Sovjetunionens ceremoniella statschef fungerade under denna tid ordföranden förSovjetunionens högsta sovjets presidium. Den sista ordföranden i presidiet för Estniska SSR:s Högsta sovjet varArnold Rüütel. Rüütel fungerade även som tillförordnad statschef från självständigheten 1991 fram till presidentvalet 1992, som han förlorade, men valdes sedermera till president i presidentvalet 2001.
Den nuvarande konstitutionen som reglerar presidentens roll gäller sedan 1991, med vissa förändringar; presidentens rätt att utse den högsta militärledningen, efter godkännande av Riigikogu, har överförts på regeringen efter en grundlagsändring 2011.
Den förste presidenten att väljas efter självständigheten var författaren och filmskaparenLennart Meri 1992, som även valdes om 1996; han efterträddes av centerkoalitionensArnold Rüütel 2001, som endast tjänstgjorde en mandatperiod. Den tidigare socialdemokratiske partiledaren och diplomatenToomas Hendrik Ilves var Estlands fjärde president från 2006 till 2016. I valet 2016 kom Estlands tidigare EU-revisorKersti Kaljulaid att lanseras som kompromisskandidat efter att flera tidigare valomgångar misslyckats med att hitta en majoritetskandidat; Kaljulaid blev landets första kvinnliga president. ÄvenAlar Karis som efterträdde Kaljulaid 2021 med brett stöd från den politiska mitten har en huvudsakligen icke-politisk bakgrund som universitetsrektor, riksrevisor och museiman.
Under republikens första år definierades inget statschefsämbete i konstitutionen. Premiärministern ledde landet i egenskap av regeringschef.
I 1920 års konstitution inrättades ämbetetRiksäldste(riigivanem), som var republikens statschef fram till 1938, då titeln president infördes. Fram till 1934 var riksäldsten samtidigtregeringschef och tillsattes och avsattes av parlamentet,Riigikogu, men 1934 infördes ett separat premiärministerämbete. Premiärministern,Konstantin Päts, styrde Estland autokratiskt sompremiärminister med riksäldstes uppgifter under denna period, utan att någon ordinarie riksäldste valdes. Päts valdes till president 1938 när riksäldsteämbetet avskaffades och ersattes med presidentämbetet.
| Nr | Namn | Porträtt | Ämbetsperiod |
|---|---|---|---|
| 1 | Ants Piip | 20 december1920 -25 januari1921 | |
| 2 | Konstantin Päts |  | 25 januari 1921 -21 november1922 |
| 3 | Juhan Kukk |  | 21 november 1922 -2 augusti1923 |
| 4 | Konstantin Päts | | 2 augusti 1923 -26 mars1924 |
| 5 | Friedrich Akel |  | 26 mars 1924 -16 december 1924 |
| 6 | Jüri Jaakson | 16 december 1924 -16 december1925 | |
| 7 | Jaan Teemant | 15 december 1925 -9 december1927 | |
| 8 | Jaan Tõnisson |  | 9 december 1927 -4 december1928 |
| 9 | August Rei | 4 december 1928 -9 juli1929 | |
| 10 | Otto August Strandman |  | 9 juli 1929 -12 februari1931 |
| 11 | Konstantin Päts | | 12 februari 1931 -19 februari1932 |
| 12 | Jaan Teemant | 19 februari 1932 -19 juli 1932 | |
| 13 | Karl August Einbund | 19 juli 1932 -1 november 1932 | |
| 14 | Konstantin Päts | | 1 november 1932 -18 maj1933 |
| 15 | Jaan Tõnisson | | 18 maj 1933 -21 oktober 1933 |
| 16 | Konstantin Päts | | 21 oktober 1933 -3 september1937 |
Konstantin Päts var den första och enda presidenten i mellankrigstidens Estland. Han fängslades och avsattes vidSovjetunionens ockupation av Estland 1940.
| Nr | Porträtt | Namn | Tillträdde | Avgick | Politiskt parti | Född och Död |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | | Konstantin Päts | 24 april 1938 | 23 juli 1940 | f. 23 februari 1874 iTahkuranna,Pärnumaa d. 18 januari 1956 i Burasjevo,Kalinin Oblast,USSR | |
| 1938 - I omgången - vald av parlamentet och kommunalråd som den enda kandidaten med 219 av 238 röster (92.0%). | ||||||
PresidentKonstantin Päts fängslades i juli 1940 efter det sovjetiska maktövertagandet i juni, då han även tvingats utnämnaJohannes Vares till ny premiärminister i den sovjettrogna lydregeringen. I augusti samma år anslöts Estland till Sovjetunionen somEstniska SSR, där Vares blev ordförande i Högsta sovjet och ceremoniell statschef.
20 april 1944 hölls ett hemligt möte för den valkommitté av högre politiker och ämbetsmän som enligt 1938 års konstitution skulle utse den tillförordnade presidenten. Kommittén förklarade valet av Vares till premiärminister 1940 för ogiltigt.Jüri Uluots, den tidigare premiärministern, valdes till tillförordnad statschef. I september 1944 utsåg Uluots en kortlivad regering medOtto Tief som premiärminister, under de dagar som förflöt mellan de tyska truppernas reträtt och den sovjetiska återockupationen. Följande medlemmar av Republiken Estlands exilregering i Sverige övertog därefter presidentens uppgifter i obruten följd, enligt den succession som föreskrevs av 1938 års konstitution.
I Estniska SSR, som var endelrepublik inom Sovjetunionen, var formellt det högsta ämbetet ordföranden för Estniska SSR:sHögsta sovjets presidium. Estniska SSR erkändes aldrig av republikens exilregering eller västmakterna. Eftersom en folkomröstning vid självständigheten 1991 förklarat att republiken ser sig som efterföljare till den stat som existerade före Sovjetockupationen 1940, inräknas därför inte Estniska SSR i den nuvarande Republiken Estlands officiella listor över statschefer.[1]
| Namn | Tillträdde | Avgick |
|---|---|---|
| Johannes Vares[a] | 25 augusti 1940 | 29 november 1946 |
| Nigol Andresen (tillf.) | 29 november 1946 | 5 mars 1947 |
| Eduard Päll | 5 mars 1947 | 4 juli 1950 |
| August Jakobson | 4 juli 1950 | 4 februari 1958 |
| Johan Eichfeld | 4 februari 1958 | 12 oktober 1961 |
| Alexei Müürisepp | 12 oktober 1961 | 7 oktober 1970 |
| Aleksander Ansberg (tillf.) | 7 oktober 1970 | 22 december 1970 |
| Artur Vader | 22 december 1970 | 25 maj 1978 |
| Meta Vannas (tillf.) | 25 maj 1978 | 26 juli 1978 |
| Johannes Käbin | 26 juli 1978 | 8 april 1983 |
| Arnold Rüütel | 8 april 1983 | 29 mars 1990 |
1941–1944 var Estland ockuperat avNazityskland och utgjorde inom dettaGeneralbezirk Estland iReichskommissariat Ostland. Under denna tid varKarl-Siegmund Litzmann tysk generalkommissarie ochHjalmar Mäe generaldirektör för det civila estländska självstyret.Johannes Vares och Estniska SSR:s regering befann sig under denna tid i exil i Sovjetunionen.
Arnold Rüütel, som dessförinnan varit ordförande för presidiet iEstniska SSR:sHögsta sovjet, valdes i mars 1990 till ny ordförande i presidiet för Estniska Republikens Högsta sojvet, som fungerade som övergångsparlament under självständighetsprocessen. Efter att Estlands självständighet erkänts 20 augusti 1991 fortsatte Rüutel i rollen som tillförordnad statschef. Han ställde även upp i det första presidentvalet 1992, men förlorade valet motLennart Meri i parlamentets omröstning.
| Nr | Porträtt | Namn | Tillträdde | Avgick | Politiskt parti | Född och Död |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2 | .jpg) | Lennart Georg Meri | 6 oktober 1992 | 8 oktober 2001 | Isamaaliit | f. 29 mars 1929 iTallinn,Harjumaa d. 14 mars 2006 iTallinn,Harjumaa |
| 1992 - II omgången - vald av parlamentet med 59 av 101 röster (58.4%). 1996 - V omgången - omvald av parlamentet och kommunalråd med 196 av 372 röster (52.7%). | ||||||
| 3 | .jpg) | Arnold Rüütel | 8 oktober 2001 | 9 oktober 2006 | Eestimaa Rahvaliit | f. 10 maj 1928 iLaimjala kommun,Saaremaa (Ösel) d. 31 december 2024 |
| 2001 - V omgången - vald av parlamentet och kommunalråd med 186 av 366 röster (50.8%). | ||||||
| 4 |  | Toomas Hendrik Ilves | 9 oktober 2006 | 10 oktober 2016 | Sotsiaaldemokraatlik Erakond | f. 26 december 1953 iStockholm,Sverige |
| 2006 - IV omgången - vald av parlamentet och kommunalråd med 174 av 345 röster (50.4%). 2011 - I omgången - omvald av parlamentet med 73 av 101 röster (72.3%). | ||||||
| 5 |  | Kersti Kaljulaid | 10 oktober 2016 | 11 oktober 2021 | Oberoende (tidigareIsamaaliit) | f. 20 december 1969 iTartu |
| 2016 - VI omgången - vald av parlamentet med 81 av 98 röster (80%). | ||||||
| 6 |  | Alar Karis | 11 oktober 2021 | Nuvarande | Oberoende (nominerad avCenterpartiet ochReformpartiet) | f. 26 mars 1958 iTartu |
| 2021 - II omgången - vald av parlamentet med 72 av 101 röster (71,3 %). | ||||||
