Emil Brunner, född den23 december1889, död den6 april1966, var enschweiziskteolog.
Brunner blev 1924 professor i praktisk teologi iZürich. Brunner företräder den så kalladedialektiska teologin i anslutning tillKarl Barth och hävdar under avvisande av allupplevelsefromhetGuds ord som en uppenbarelse, som inte kan begripas eller upplevas, tillgänglig endast för tron, samt betonar kristendomens överväldsliga, stränga och krävande karaktär. Av Brunners skrifter märksErlebnis, Erkenntnis und Glaube (1921, 3:e upplagan 1923),Die Mystik und das Wort (1924),Philosophie und Offenbarung (1925),Religionsphilosophie (1926) ochDer Mittler (1927).
Svensk uppslagsbok, Lund 1930