| Den blomstertid nu kommer | |
 Noter och de tre första verserna urSvensk söndagsskolsångbok för hem, skolor och barngudstjänster från1929. | |
| Originalspråk | svenska |
|---|---|
| Kompositör | okänt |
| Textförfattare | ev.Israel Kolmodin |
Den blomstertid nu kommer är ensvensk sommarpsalm och som sådan en av de mest välkända och omtyckta även bland sekulariserade svenskar eftersom den, liksomI denna ljuva sommartid, oftast sjungs påskolavslutningar föresommarlovet iSverigesskolor. Den har en viktig roll vid skolavslutningarna i Finland; de tre första stroferna sjungs på skolavslutningarna såväl i finska som i svenska skolor. På svenska skolavslutningar sjungs ofta bara två, varvid det religiösa innehållet blir otydligt.
Texten skrevs troligen på försommaren 1693 och trycktes för första gången i juli 1694 under namnet Sommar-Wisa.[1] Det berättas att textförfattarenIsrael Kolmodin skall ha inspirerats efter att ha promenerat vidHångers källa utanförLärbro på norra Gotland, när han, enligt herdaminnet, var på väg för att predika iGanns kyrka. Somligahymnologer menar dock (1999) att det är en myt, och att texten har sitt ursprung i äldre, profan poesi.[källa behövs] Enligt Nationalencyklopedin är uppgiften att texten är författad av Kolmodin en sen tradition, och därför mycket osäker.[2].
Texten trycktes iDen svenska psalmboken 1695 med tillägget"Een Sommarwisa", och tillskrivsIsrael Kolmodin, som varsuperintendent iVisby.[3]
Den har skrivits om flera gånger. De tre första verserna bearbetade av Wallin1819,[4] och den har iden svenska psalmboken 1986 fem strofer istället för sex, varav man på skolavslutningar oftast bara sjunger antingen en, två eller tre. Den senaste bearbetningen är gjord avBritt G. Hallqvist1979 och berörde de två sista verserna. Johan Olof Wallins omarbetning betonar naturen, medan Britt G Hallqvists version betonar omtanke med världens fattiga och svältande.
Psalmen har nummer 535 i denfinlandssvenska psalmboken och 571 iden finska och är sannolikt den mest kända psalmen i Finland. Psalmen översattes till finska för första gången år 1700 och heter i finsk översättningSuvivirsi. I Norge heter psalmenDen blomstertid nå kommer och har nr 841 iNorsk salmebok. I Danmark heter denNu blomstertiden kommer och har nr 722 iDen Danske Salmebog.
Zenos E. Hawkinson har skrivit en text på engelska, "Now Comes the Time for Flowers", från 1978.[5]
Melodin (F-dur, 2/2) räknas som en svensk folkmelodi (det vill säga dess kompositör är okänd); den är känd från 1693 och används även i1986 års psalmbok för psalmernaSom spridda sädeskornen,Som sol om våren stiger ochDen blida vår är inne. ÄvenPå bröllopsdagen ber vi använder samma melodi.[6] Redan enligt1697 års koralbok användes melodin till fler psalmer:Min Gud och Fader käre (nr 355) och den 31 verser långaMigh giör stoor lust och glädie (nr 412). Om melodin är osäkerheten stor (1999), en källa åberopar tyska folkvisanGraf von Rom som förlaga, andra hävdar att den har anknytning tillÅbo. Senare forskning (1999) har inte kunnat hitta utländska belägg för meloditypen, och man har därför antagit att den trots allt är svensk.
 |
Ragnar Schöblom spelar Den blomstertid nu kommer påpsalmodikon, oktober 1968. |
En tidig inspelning gjordes avEngelbrekts kyrkokör i februari 1941, men utgavs först 1951 på en grammofonskiva tillsammans medI denna ljuva sommartid.[9]
 | Kuriosaavsnitt eller ospecifika rubriker rekommenderas inte på Wikipedia.(2023-05) Hjälp gärna Wikipedia med attflytta väsentlig information till relevanta avsnitt, byta namn på rubriken eller diskutera saken pådiskussionssidan. Material som kvarstår i avsnittet och som saknar tydligrelevans eller godtagbarakällor kan tas bort. |
 | Det här avsnittetbehöver fler eller bättrekällhänvisningar för att kunnaverifieras. Motivering:Mycket originalforskning, referat efter egen läsning är inte bra källor.(2023-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan. |
| ||||||||