| Claude av Frankrike | |
|---|---|
 | |
| Claude av Frankrike | |
| Företrädare | Maria Tudor |
| Efterträdare | Eleonora av Österrike |
| Barn | Henrik II av Frankrike, m.fl |
| Föräldrar | Ludvig XII av Frankrike Anna av Bretagne |
| Född | 14 oktober1499 |
| Död | 20 juli1524 (24 år) |
 | |
| Huset Montfort som regerande hertigar av Bretagne |
|---|
| 1341–1345Johan IV |
| 1345–1399Johan V |
| 1399–1442Johan VI |
| 1442–1450Frans I |
| 1450–1457Peter II |
| 1457–1458Artur III |
| 1458–1488Frans II |
| 1488–1514Anna av Bretagne |
| 1514–1524 Claude av Bretagne |
Claude av Frankrike, född14 oktober1499, död20 juli1524, var regerandehertiginna avBretagne 1514–1524, prinsessa av Frankrike, och drottning av Frankrike som gift medFrans I av Frankrike.
Claude var dotter till kungLudvig XII av Frankrike ochAnna av Bretagne. Hon var arvtagare till hertigdömet Bretagne efter sin mor, men inte till kungadömet Frankrike efter sin far eftersom Frankrike till skillnad från Bretagne uteslöt kvinnor ur tronföljden.
Hennes mor förlovade henne år 1504 med kejsarKarl V (tysk-romersk kejsare) för att bevara Bretagnes självständighet. Trolovningen bröts dock av just det skälet av hennes far, som år 1506 förlovade henne med hennes kusin Frankrikes tronarvinge Frans av Angoulême, för att inlemma Bretagne med Frankrike. Claude förbjöds också av sin far att lämna Frankrike för att inte riskera att äktenskapet inte ägde rum. Hennes mor motsatt sig dock äktenskapet fram till sin död.
År 1514 blev Claude som regerande hertiginna av Bretagne efter sin mors död.
Kort därpå, 18 maj 1514, tvingades hon gifta sig med Frans av Angoulême vidSaint-Germain-en-Laye. Vigseln ägde rum mitt under sorgetiden efter hennes mor och beskrivs därför som en diskret och enkel tillställning. Frans ska ha lämnat henne för att jaga och ägna sig åt sina älskarinnor redan dagen efter bröllopet.
I egenskap av hertiginna av Bretagne överlät hon all politik på sin make på hans önskan: hennes enda självständiga politiska handling var att fram till sin död vägra makens ofta upprepade försök att låta hertigdömet Bretagne inlemmas med den franska kronan.[1]
Fadern efterträddes vid sin död 1515 av hennes make som kung av Frankrike, och hon blev Frankrikes drottning. Claude hyllas av samtida krönikörer för sin dygd, men spelade aldrig någon framträdande roll vare sig som drottning av Frankrike eller som hertiginna av Bretagne. Hon led avskolios ochpuckelrygg och hennes dåliga hälsa och ständiga graviditeter förhindrade henne från att spela en offentlig roll.
Hennes kröning till drottning kunde inte äga rum förrän 1517, två år efter trontillträdet, på grund av hennes sviktande hälsa. Vid det franska hovet överskuggades hon av sin svärmorLouise av Savojen och sin svägerskaMargareta av Navarra, samt makens många mätresser. I kontrast till kungens konstanta otrohet var drottning Claudes hov mycket strikt. Bland hennes hovdamer fannsDiane de Poitiers,Anne Boleyn ochMary Boleyn. Claude var närvarande vid det berömda mötet påGyllenduksfältet mellan Frankrikes och Englands kungar år 1520, men kunde på grund av ännu en graviditet inte spela någon framträdande roll utan fick överlåta de flesta ceremonier på sin svärmor, svägerska och makens mätress.
Hon gjorde en pilgrimsresa till södra Frankrike för att be om en son år 1515, och år 1518 gjorde hon ett besök i Bretagne, där befolkningen hyllade henne som hertiginna av Bretagne snarare som drottning av Frankrike. Hon utövade aldrig något politiskt inflytande i vare sig Bretagne eller Frankrike. När hennes make kungen befann sig utomlands var det inte Claude, utan hennes svärmor, som utnämndes till ställföreträdande regent.
Efter hennes död 1524 ärvdes Bretagne av hennes son François, efter dennes död 1536 av hennes sonHenrik II av Frankrike och blev därefter slutgiltigt en del av Frankrike.
PlommonsortenReine Claude ("Drottning Claude") är uppkallad efter henne.
Wikimedia Commons har media som rörClaude av Frankrike.| Företrädare: Anna av Bretagne | Hertiginna av Bretagne (regent) 1514–1524 | Efterträdare: (Staten uppgick i Frankrike) |
| Företrädare: Mary Tudor | Drottning av Frankrike (ej regent) 1515–1524 | Efterträdare: Eleonora av Österrike |