Cesare Lombroso, född den18 november1835 iVerona, död den19 oktober1909 iTurin, var enitalienskläkare,kriminalantropologins skapare.
Lombroso utvecklade redan i unga år omfattande litterär verksamhet. Han varmilitärläkare underfrihetskriget 1859 och utförde viktiga undersökningar överkretinismen iLombardiet. Utnämnd tillprofessor ipsykiatri viduniversitetet i Pavia 1862, verkställde han en undersökning avpellagrasjukdomarna, vilken ådrog honom häftigt misshag, på grund av hans påstående, att dessa sjukdomar vore att tillskriva den dåliga näring, som bestods de lombardiska jordbruksarbetarna. Han blev 1872 hospitalsläkare iPesaro och erhöll 1876 professuren irättsmedicin och 1890 i psykiatri vidTurins universitet.
Lombroso blev berömd genom sina skrifter i kriminalantropologi, i vilka han hävdade att brotten beror påbiologiska egenskaper hos den kriminelle, kännetecknade främst genom kroppsliga egenheter hos denne och förvärvade genom direkt arv pådegenerativ[förtydliga] elleratavistisk grund. Även släktskapet mellansnille ochsinnessjukdom ägnade han omfattande studier.
Bland Lombrosos många skrifter kan nämnasGenio e follia (1864: tredje upplagan 1876),L'uomo di genio in rapporto alla psichiatria (1869; sjätte upplagan 1894),L'uomo delinquente in rapporto all'antropologia, alla giurisprudenza ed alle discipline carcerarie (tre band, 1876; femte upplagan 1896), Lombrosos huvudarbete, ochGli anarchici (1894), de flestaöversatta till ett flertal främmande språk, särskilt tilltyska.
Lombrosos kriminologiska teorier vann snart gehör och den svenska polisen kom att lämna utförliga beskrivningar av misstänkta brottslingars utseende och släktband. Hans teorier var även viktiga för den senare etableraderasbiologin ochsocialbiologin strävan att genom genetik och föreställning om raser kunnaförebygga kriminalitet. Lombroso, som själv var avjudisk börd, var alltså delaktig i en process som i ett senare skede medverkade tillFörintelsen. Troligen påverkades ävenHerman Lundborg av Lombroso.[ej i angiven källa]
