Organisationen har haft namnetBrittiska samväldet, men det ändrades 1949 för att understryka attStorbritannien inte har en särställning. Den brittiska monarken har den symboliska titelnHead of the Commonwealth, men är endaststatschef i de femton självständiga stater som kallassamväldesriken (en.Commonwealth realms).
Under senare år har Samväldet inte minst arbetat med demokratifrågor och kulturellt utbyte.Samväldesspelen, som hålls vart fjärde år, liknar deolympiska spelen.
De flesta brittiska besittningar har valt att i samband med självständigheten inträda som medlemmar i Samväldet; ett viktigt undantag är de arabiska områden som tidigare var brittiska kolonier ellerprotektorat. År1995 inträddeMoçambique som medlem i Samväldet. Landet har aldrig varit en brittisk besittning, men medlemskapet motiverades bland annat med att landet helt omgavs av samväldesländer (sedan inträdet har dock grannlandetZimbabwe utträtt). ÄvenKamerun inträdde 1995; landet består delvis av en tidigare brittisk besittning.
Samväldet är en fortsättning påbrittiska imperiet och har ytterst sitt ursprung i imperiekonferenserna,Imperial Conferences, som hölls på 1910- och 1920-talen. Britternas redan självstyrande besittningar tillerkändes vid konferensen självständighet, vilket sedan formellt stadfästes iWestminsterstatuten år1931. Inom imperiet skulle alla stater vara fria och likvärdiga, men hållas samman av en gemensam trohet till den brittiskakronan.
Efterandra världskriget omvandladesimperiet tillsamväldet, och underavkoloniseringen blev sedan de flesta före detta brittiska besittningarna medlemmar i Samväldet.
Burma (1948) ochSydjemen (1967) och ett mindre antal andra stater valde dock att inte bli medlemmar.Irland var först medlem, men lämnade Samväldet vid införandet avrepublik1949.
År1949 godtogs möjligheten för en medlemsstat i Samväldet att vararepublik.Indien skulle nu vara medlem, trots att man i sin detta år antagna grundlag hade blivit republik. Denna policyändring blev känd somLondondeklarationen, och kom i praktiken att innebära att alla medlemmar godtog den brittiskamonarken som Samväldets överhuvud, oavsett om det egna landet är republik.
Medborgarna i Samväldet utgör idag totalt 30 procent av världens befolkning. Medlemskapet är öppet för alla de stater som delar samväldets grundläggande värden och som har eller har haft ett konstitutionellt band till Storbritannien eller någon annan medlem i Samväldet.Moçambique ansökte om medlemskap i samband medSydafrikas återinträde i Samväldet och blev 1995 det första medlemsland som inte varit en besittning till Storbritannien eller något annat land inom Samväldet. Det andra medlemslandet som inte tidigare tillhört Storbritannien eller annat land i Samväldet varRwanda, som blev medlem 2009.[2]
Fiji,Nigeria ochPakistan har fått sina medlemskap suspenderade på senare år, på grund avmilitärkupper mot demokratiska regeringar. Sydafrikas medlemskap suspenderades på grund avApartheid.Zimbabwe suspenderades så sent som2002 på grund av vad som betraktades som manipulerade val samt rapporterade trakasserier mot vita jordbrukare.[3] Landet lämnade sedan självt medlemskapet i protest. I oktober 2013 lämnadeGambia självmant efter missnöje med Samväldet.[4]
Maldiverna lämnade självmant Samväldet år 2016, efter hot om suspendering på grund av avsaknaden av demokratiska reformer samt dåligt arbete med mänskliga rättigheter. Landet gick dock åter år 2020 efter att en ny president,Ibrahim "Ibu" Mohamed Solih, valts in 2018 och sedan dess drivit igenom förändringar i landet.[5]
Gambia lämnade organisationen i oktober 2013[6] men anslöt sig igen i februari 2018.[7][8]
Drottning Elizabeth II var fram tills sin död i september 2022 överhuvud för organisationen. Rollen som överhuvud följer inte per automatik denbrittiska tronföljden, menCharles III övertog ändå rollen, som följd av en omröstning som hölls i april 2018 av medlemsstaternasregeringschefer.[9]
Verksamheten idag består huvudsakligen i uppmuntrande av förbindelser och samarbete mellan medlemsstaterna, och i att sätta press på medlemmar som bryter motfolkrättsliga regler eller övergerdemokratin. Organisationen är också ett sätt att stärka den kulturella gemenskapen bland medlemmarna.
