Skrivregeln med y iBayern går tillbaka till en förordning från 20 oktober 1825 av kungLudvig I och ersatte det ursprungliga skrivsättetBaiern. Denna förordning och föreskriften att skriva med grekiskans y (ypsilon) var i samband med valet avhans son Otto tillkung av Grekland. Under kejsarAugustus tid blev området Altbayern söder omDonau, som befolkades avkelter, en del avromerska provinsenRaetien. Efter detromerska rikets sammanbrott bildade kelter,germaner från norr och kvarvarande romare bairarnas stam (bajuwarer).
Sedan år 555 kan man belägga existensen av ett bayerskt stamhertigdöme underagilolfingerna, som undermerovingerna blev del av detfrankiska härskarskapet.Karl den stores seger över den bayerske hertigenTassilo III markerar slutet för det äldre stamhertigdömet.Karolingernas nedgång möjliggjorde ett återupplevande av de bayerska hertigarnas självständighet under det så kallade yngre stamhertigdömet. Efter slutet av karolingernas härskarperiod kom det på nytt till ett starkare styre hos de enskilda områdena. Detta stöddes av hoten utifrån av Ungernkrigen från omkring år 862. MarkgrevenLuitpold av Bayern led ett nederlag mot ungrarna islaget i Pressburg i juli907, men det blev samtidigt starten för det yngre bayerska stamhertigdömet genom hans sonArnulf I tillträdde som hertig av Bayern.
Efter segern islaget på Lechfeld följer en andra våg av bayerska besättningar österut med områden i dagensNiederösterreich,Istrien ochKrain. Striden med ottoerna för dock tillbaka till ett starkt beroende av det tyska kungadömet. År 976 blir sydöstra Bayern skilt då det blir en del av det nyskapade HertigdömetKärnten. Samtidigt regerade husetBabenberg allt mer självständigt iMarcha Orientalis (Ostarrichi) gentemot den bayerska hertigen. Från år 1070 förstärktes åter de bayerska hertigarnas makt underwelferna. Striden mellanstauferna och welferna tog slutligen slut år 1180, efter staufernFredrik I Barbarossas seger över welfenHenrik Lejonet, dåSteiermark och markgrevskapet Istrien förlorades och slutet kom för det yngre stamhertigdömet.
Från år 1180 till 1918 regerades Bayern som territorialhertigdöme av husetWittelsbach. Bayern genomlevde från år 1255 till 1503 en period av ett flertal delningar i mindre enskilda hertigdömen. Under en kort tid av återförenande nådde Bayern underLudvig IV en ny höjdpunkt av makt då denne som förste Wittelsbachare blev upphöjd till kejsare år 1328. Ihusfördraget i Pavia år 1329 delades Ludvig IV:s besittningar i en pfalzisk linje medRheinpfalz och den senare så kalladeOberpfalz och i en gammalbayersk (Altbayerisch). De avLudvig I nyvunna områdenaBrandenburg,Tyrolen, de nederländska provinserna Holland, Seeland och Friesland ochHennegau kom dock att förloras under hans efterföljare. Tyrolen hamnade år 1363 hoshabsburgarna, Brandenburg år 1373 hosluxemburgarna. Dengyllene bullan år 1356 gjorde att den gammalbayerska linjen iPfalzkurfurstestatus gick förlorad. År 1429 delades hertigdömetBayern-Straubing in i linjerna München, Ingolstadt och Landshut efter utdöendet av linjen Straubing-Holland. 1447 hamnade Bayern-Ingolstadt hos Bayern-Landshut som i sin tur vanns av Bayern-München ilandshutska tronföljdskriget år 1503–1505.Primogeniturgesetz, en lag från 1506 som fastställde den förstföddes rätt till tronen, gjorde slut på landsdelningarna, och enade Bayern under hertigAlbrekt IV.
Efter hans död i mars 1508 regerades landet av hans sönerLudvig X ochVilhelm IV. Båda var ivriga motståndare tillreformationen, och sedan påvenClemens VII 1524 erkänt furstarnas överhöghet över biskopsdömena gjordes Bayern till en högborg förmotreformationen.
Maximilian I av Bayern blev denkatolska ligans ledare undertrettioåriga kriget. Genom hans politik steg Bayern till höjden av sin makt. I november 1620 besegrerade trupper ur den katolska ligan, under ledning av den bayerska fältherrenTilly protestanterna islaget vid Vita berget väster omPrag. Tilly lät i anslutning till detta även ockuperaKurpfalz. Som tack överfördes kurvärdigheten i februari 1623 från Pfalz till Bayern. Maximilan blev alltsåkurfurste istället förFredrik V av Pfalz och fick 1628 också det av Bayern ockuperadeOberpfalz som krigsskadestånd. IWestfaliska freden 1648 tillerkändes Bayern, efter förnyande av den pfalziska kurvärdigheten, en särskild åttonde kurvärdighet. Maximilians son och efterträdare,Ferdinand Maria gynnade kyrkan i kurfurstendömdet, och dennes sonMaximilian II Emanuel blev ståthållare överSpanska Nederländerna.
UnderNapoleontiden stod Bayern till en början påFrankrikes sida och kunde genom sekularisering ochmediatisering inteckna stor landvinningar,Salzburg ochTyrolen hamnade tillfälligt hos Bayern. Ifreden i Pressburg i december 1805 upphöjdeNapoleon Bayern till kungadöme med start från och med den 1 januari 1806. KurfurstMaximilian IV Joseph blev så istället kungMaximilian I Josef. Efter att i rätt tid växlat sida till Napoleons motståndare kunde Bayern som segrarmakt vidWienkongressen 1814–1815 behålla en stor del av landvinningarna. Förlusten av Tyrolen och de östra delarna avPfalz gjorde att Bayern som skadestånd istället fickfrankiska områden.
Ludvig I utvecklade München till en konst- och universitetsstad. Han förde under sina första regeringsår en gentemot liberalismens kvar vacklande politik. Efter 1830 blev han dock mer konservativ, särskilt sedanKarl von Abel blivit ministerpresident. Denne tvingades dock avgå på grund av en konflikt med kungens älskarinna dansösenLola Montez. Hans älskarinnas uppträdande ledde i samband medmarsoroligheterna 1848 till ett uppror som kungen inte lyckades slå ned, och han valde då att avgå till förmån för sin son. Hans son,Maximilian II, var sedan kung mellan 1848 och 1864. Vid sitt tillträde utfärdade han amnesti för allapolitiska brott, utlovade tryckfrihetslagar, valreformer, avskrivning av grundskatter med mera och tillsatte även en liberal regering. Han understödde den Bayerska nationalismen genom att försöka bilda ett alliansblock oberoende av Österrike och Preussen. Maximilians son,Ludvig II, gick genom byggandet avNeuschwanstein och andra slott in i historien som sagokung (Märchenkönig). Han fortsatte medKarl von Schrenck ochLudwig von der Pfordten som rådgivare faderns politik. I dettyska enhetskriget 1866 led Bayern som deltog vidÖsterrikes sida dock utan större engagemang nederlag motPreussen. Man tvingades betala krigsskadeersättning, att avträda ett mindre område i norr och sluta förbund med Preussen. Under kriget hade opinionen för den tyska nationalismen vuxit sig allt starkare i Bayern och von der Pfordten ersattes som ministerpresident avChlodwig zu Hohenlohe-Schillingsfürst. Mot honom opponerade sig det ultramontant-partikularistiska partiet "patrioterna" som var Bayersk nationellt, men de kunde varken hindra Bayerns deltagande ifransk-tyska kriget eller dess inträde i Tyska riket.[1]
1871 blev Bayern en del av det nygrundadetyska kejsardömet, men behöll så kallade reservaträttigheter (Reservatrechte) det vill säga eget post-, järnvägs- och arméväsen.
På grund av kungens sinnessjukdom beslöt regeringen 1886 att tillsätta en riksföreståndare, vilken värdighet tillföll kungens farbrorLuitpold av Bayern, vilken efter kungens självmord 1886 behöll posten då Ludvigs bror och efterträdareOtto I även han var sinnessjuk. Landets politik dominerades länge av kyrko- och skolfrågor. "Patrioterna" vilka från 1887 och snart kalladesCentrumpartiet erhöll vid valen till lantdagen 1899 majoritet. Bayern fick iClemens von Podewils-Dürniz som 1903-1912 var minsterpresident för Centrumpartiet en stark ledare. Sedan partiet i fråga om skollagen vunnit framgång och stärkt kyrkans inflytande över undervisningen, övergick man till att ändra lantdagsvallagen 1906. Podewils-Dürniz efterträddes 1912 avGeorg von Hertling. I december samma år avled prinsregenten Luitpold och året därpå besteg hans son Ludvig tronen somLudvig III av Bayern. Underförsta världskriget ökade Sydtyskland och särskilt Bayerns inflytande på rikspolitiken, särskilt sedan Georg von Hertling blivit rikskansler. Han efterträddes som ministerpresident avOtto von Dandl. Men hade planerat en förändrad författning då novemberoroligheterna utbröt.[2]
1918 föll den wittelbachska monarkin samman inom ramen förnovemberoroligheterna i Tyskland och den siste kungen,Ludvig III av husetWittelsbach avsattes. 8 november 1918 utropades Bayern som fristat –Freistaat Bayern. En socialistisk regering medKurt Eisner som ministerpresident tilsattes. Valen i den konservativa lantdagen gav dock en borgerlig majoritet, och nya oroligheter utbröt. Eisner mördades på väg till lantdagen, inrikesministernErhard Auer sköts och sårades i en hämndauktion och kort därpå sprängdes byggnaden av kommunister. 7 april 1919 proklameradesBayerska rådsrepubliken och ministerpresidentenJohannes Hoffmann tvingades fly. 1-2 maj kunde dock rådsrepubliken störtas.
I augusti 1919 antog lantdagen en ny författning. Armén övergick till Tyska riket, likaså järnväg och postväsen ochCoburg blev 1920 genom ett statsfördrag en del av Bayern. På grund av oroligheterna i samband medKappkuppen tvingades regeringen att avgå och lantdagen valde en ny rent borgerlig regering medGustav von Kahr som ministerpresident. Valen samma år gav de borgerliga partierna 2/3 majoritet, och då von Kahr avgick hösten 1922 efterträddes han avEugen von Knilling. Under sommaren 1922 börjadeNationalsocialistiska tyska arbetarepartiet underAdolf Hitler uppträda alltmer provocerande. Sedan inrikesministernFranz Schweyer avslagit ett socialdemokratiskt förslag om åtgärder mot nazisterna kunde de med stöd av andra tysk-folkliga sammanslutningar utveckla en allt livligare verksamhet. För att förebygga störningar av den allmänna ordningen överlämnades den verkställande makten i september 1923 åt von Kahr som generalstatskommissarie. Hitlers misslyckadekuppförsök gjorde om intet von Kahrs försök att vinna inflytande på riksplanet.[3]
1933–1945 var Bayern som förvaltningsenhet i stora drag betydelselös, då nazisterna istället delade in riket iGaue. Underandra världskriget förstördes i stor omfattning bayerska städer somWürzburg,München ochNürnberg. Efter Nazitysklands sammanbrott 1945 blev större delen av Bayern en del avamerikanska ockupationszonen. 1949 blev Bayern en av förbundsländerna iFörbundsrepubliken Tyskland efter att ha avträttRheinpfalz, som istället blev en del av förbundslandetRheinland-Pfalz. Bayern upplevde ett ekonomiskt uppsving och gick från en agrarstat till en modern industristat. Ockupationsmakterna förde fördrivna från de tyska områden som avträddes tillTjeckoslovakien,Polen ochSovjetunionen till Bayern då delstaten hade en relativt låg befolkningstäthet. Huvudsakligen kom kvalificerade arbetare frånSchlesien ochSudetlandet. Mellan krigsslutet och 1949 växte Bayerns befolkning därför med cirka en fjärdedel.
Det vitblå vapnet i mitten står för hela staten Bayern;
Kronan står för folkets suveränitet efter borttagandet av kungakronan.
Bayern har två statsflaggor med likvärdig status: den i rutat mönster, "Rautenflagge", och den med ett övre vit fält och ett nedre blått, "Streifenflagge". De bayerska färgerna tas idag anspråk av förbundslandet Bayern men kommer ursprungligen frånHuset Wittelsbach och kommer frånHuset Wittelsbachs vapensköld.
Det konservativt kristdemokratiskaCSU har varit i regeringsställning i Bayern sedan 1957. Under 46 år i rad, 1962 till 2008, hade CSU egen majoritet iBayerska lantdagen, men under den 16:e lantdagen, 2008–2013, var CSU ochFDP i regeringskoalition.
Den 15 september 2013 fick CSU åter egen majoritet i valet till den 17:e lantdagen. Sedan lantdagsvalet 2018 styrs förbundslandet av en koalition bestående av CSU ochFreie Wähler.
Donau är Bayerns huvudflod och den flyter in iÖsterrike vidPassau. Donau har fyra större bifloder, som flyter in i huvudfåran från höger (högerbifloder). De kommer samtliga från alpområdet. De ärIller,Isar,Lech ochInn. Vid sammanflödet nära Passau medför Inn oftast mera vatten än huvudfloden. Vänsterbifloder ärAltmühl,Wörnitz,Naab ochRegen.
Bayern är ett avTysklands stora tillväxtområden med en rad olika industrier inom industri- och tjänstesektorerna. Bayern har flera av Tysklands stora verkstadsindustrier, bland annat harMAN AG,Siemens,MTU Aero Engines ochBMW tillverkning och sina huvudkontor i München. BMW och MAN har även tillverkning i andra delar av Bayern.Audi har sitt huvudkontor och sin huvudfabrik iIngolstadt. München är ett centrum för media och förlag (bl.a.Hubert Burda Media).
Grundig var tidigare en viktig elektronikindustri i Nürnberg.Loewe AG tillverkar exklusiv hemelektronik.
Inom sportutrustning har Bayern två av världens ledande märken iAdidas ochPuma AG.
Bayern är ett mycket populärt resemål och turismen spelar en viktig roll både sommar och vinter.
.svg)
.svg)
.svg)
