Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Baldassare Castiglione

Från Wikipedia
Baldassare Castiglione
Porträtt av Baldassare Castiglione målades av Rafael 1514–1515.
Född6 december1478[1]
Casatico[2][1]
Död8 februari1529[1] (50 år)
Toledo[2][1],Spanien
Begravdsanctuaire de la bienheureuse Vierge des Grâces de Curtadone
Medborgare iHertigdömet Milano
SysselsättningDiplomat[1],författare[3],poet,konsthistoriker[4]
MakaIppolita Torelli[1]
BarnCamillo Castiglione(f. 1517)
FöräldrarCristoforo Castiglione[1]
Luigia Gonzaga[1]
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Baldassare Castiglione,greve av Novellata, född6 december1478 i Casatico i närheten avMantua, död2 februari1529 iToledo,Spanien, var enitalienskdiplomat och framståenderenässansförfattare.

Biografi

[redigera |redigera wikitext]

Baldassare Castiglione tillhörde en gammallombardisk släkt och modern var släkt medmarkisLudovico II Gonzaga. Vid sexton års ålder blev han inskriven viduniversitetet i Milano och bedrev humanistiska studier, men tvingades avsluta dem när fadern dog fem år senare. Baldassare blev därmed släkten Castigliones huvudman, vilket bland annat innebar att han skulle representera dem vidhovet. I den egenskapen deltog han i markis Gonzagas mottagning förLudvig XII av Frankrike och reste på uppdrag tillRom. År 1504 flyttade han tillhertigGuidobaldo da Montefeltros hov iUrbino vars hustru han likaså var släkt med på mödernet. Hovet i Urbino var ett politiskt och kulturellt centrum, där några av världshistoriens största konstnärer och intellektuella befann sig, somPietro Bembo,Giuliano de' Medici ochBernardo Dovizi. En av hans närmaste vänner blev målarenRafael, som 1514–1515 utförde ettporträtt i olja av honom, som numera finns att beskåda påLouvren.

Vid hovet i Urbino började Castiglione att författa och själv uppföraskådespel samt dikta olika slagspoem. Hans kärleksbrev till blivande hustrun Ippolita Torelli har likaså ett skönlitterärt värde. De gifte sig 1516, men hon avled fyra år därefter.

År 1521 värvades Castiglione tillpåven ochKyrkostaten somdiplomat.Leo X gav honomtonsuren, varmed han påbörjade sinecklesiastikala karriär.Clemens VIII sände honom som apostolisk nuntie (ambassadör förHeliga stolen) till Spanien 1524, och från Madrid följde han dentysk-romerske kejsarenKarl V tillToledo,Sevilla ochGranada. UnderSacco di Roma 1527 kritiserades han av påven för att ha underlåtit att informera om kejsarens intentioner. I ett brev till påven förklarade Castiglione att Kyrkostatens motsägelsefulla politik irriterat kejsaren och gjort hans eget arbete omöjligt. Mot alla odds fick han påvens förlåtelse och hedersbetygelser av kejsaren.

Året före sin död, 1528, lät han utge den bok som han har blivit mest berömd för,Il Cortegiano (Boken om hovmannen, översättningPaul Enoksson, Atlantis, 2003), tryckt iVenedig av Andrea d'Asolo,Aldus Manutius svärfar. Boken, som bygger på hans egna erfarenheter vid hovet i Urbino, är en handbok idialogform över det ideala hovet och den perfekta hovmannen, och redogör i detalj förfilosofiska ochkulturella diskussioner som företagits i Urbino. Den brukar sägas vara hovmannens motsvarighet tillMachiavellisFursten. Dess definition av hovmannen kom att bli stilbildande förrenässansen; undermedeltiden var idealet en modigriddare som utmärkte sig på slagfältet med sin skicklighet i stridskonsten, men renässansen ställde också krav på att adeln skulle vara bevandrad iklassisk litteratur och uppföra sig belevat. Snart hade boken översatts tillspanska,tyska,franska ochengelska, och den såldes i 108 upplagor mellan 1528 och 1616.La Cortigiana (Kurtisanen, 1534) är en samtidakomedi avPietro Aretino, vilken sägs parodiera Castigliones handbok för hovmän.

Il Cortegiano förvärvades avErik XIV 1561. ÄvenPer Brahe den äldre visade iOeconomia eller Hushållsbok för adelsfolk (1580) att han varit påverkad av Castiglione. År 1568 hamnade Eriks bok iJohan III:s ägo när han övertog broderns bibliotek.[5]

Castiglione har därutöver skrivitsonetter samt fyraAmorose canzoni i sin platoniska kärlek till en annan dam än hustrun. Hanselegierlatin över den döde Rafael och sin hustru är också berömda.

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånengelskspråkiga Wikipedia,tidigare version.
  • Litteraturens historia i världen, red. Olsson/Algulin, Stockholm: Norstedts förlag 1992, s. 167

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [abcdefgh]Dizionario Biografico degli Italiani, 19601979, Dizionario Biografico degli Italiani:baldassarre-castiglione,läs online, läst: 8 februari 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ [ab]arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID:12733, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^Charles Dudley Warner (red.),Library of the World's Best Literature, 1897,läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID:castiglioneb, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^Lars Ericson Wolke,Johan III. En biografi. Lund 2006

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Baldassare_Castiglione&oldid=54933131
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp