Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Arne Tiselius

Från Wikipedia
För forskningsfartyget, seR/V Arne Tiselius.
Arne TiseliusNobelpristagare i kemi 1948
Arne Tiselius
Arne Tiselius
Född10 augusti1902
Stockholm
Död29 oktober1971 (69 år)
Uppsala
NationalitetSverige Svensk
InstitutionerUppsala universitet
Alma materUppsala universitet
Nämnvärda priserNobelpriset i kemi (1948)

Arne Wilhelm Kaurin Tiselius, född10 augusti1902 iStockholm, död29 oktober1971 iUppsala var en svensk kemist ochprofessor ibiokemi vidUppsala universitet19381968 samt mottagare avNobelpriset i kemi1948[1] för sinelektroforetiska ochadsorptionsanalytiska forskning, särskilt för upptäckter kringserumproteiner – han hade visat att blodserum består av fyra olika proteiner.

Barn och ungdom

[redigera |redigera wikitext]

Tiselius var son till matematiker Hans Tiselius och hemmafru Rosa, född Kaurin, av norsk börd. Han växte upp i Stockholm med sina två syskon varav brodern Nils dog i blindtarmsinflammation. Efter faderns död flyttade familjen till hans hemstad Göteborg, där farfadern Nils Abraham Tiselius var rektor. Familjen hade svag ekonomi så mamman gav pianolektioner och syddeHardanger-söm och Tiselius undervisade yngre elever för att bidra till försörjningen.

Tiselius intresse för kemi uppmuntrades av hans lärare, magister Johansson, och han fick låna nycklar till skolan så att han kunde gå till kemilabbet så ofta han ville.

Karriär

[redigera |redigera wikitext]

Efterstudentexamen flyttade Tiselius till Uppsala där han fick jobb på den berömde kemistenTheodor Svedbergs laboratorium när han var färdig med studierna. Svedberg intresserade sig för ämnen från djurriket och ville dela upp de enskilda ämnena i blod för att kunna studera dem.[2]

De arbetade först medultracentrifugering, men behövde en bättre metod för att separera enskilda molekyler. Svedberg hade använt sig av elektricitet för att separera salter under sina studier iUSA och när han återvände till Uppsala lämnade han projektet till Tiselius. Hans tanke var att utnyttja olikheterna i elektrisk laddning för att separeraproteinerna i blod. Metoden, som kallaselektrofores, hade tidigare provats av andra forskare utan att de lyckats, men Tiselius var kunnig inom både kemi, fysik och medicin och efter ihärdigt arbete fick han till slut metoden att fungera utan att förstöra molekylerna.[2] Tiselius kunde visa att blod innehåller en rad olika proteiner, men trots att hans fynd var revolutionerande nekades han publicering i en biokemisk tidskrift eftersom det ansås vara fysik och inte biokemi.[2]

Tiselius apparatur kopierades snart över hela världen. I dag används den inom många olika områden, till exempellivsmedelskontroll (vilket djur köttet kommer ifrån), rättsfall (DNA-identifiering) och släktskapsundersökningar. Tiselius och hans biokemiska institution i Uppsala kom att få ett avgörande inflytande på utvecklingen av svensk läkemedels- och bioteknikindustri. Flera av de produkter som gjordePharmacia till ett framgångsrikt företag hade ursprung i institutionens forskning.[källa behövs]

Tiselius tilldeladesNobelpriset i kemi 1948 för sina ”elektroforetiska och adsorptionsanalytiska arbeten, särskilt hans upptäckter rörande serumproteiners sammansatta natur”. Han hade visat att blodserum bestod av fyra olika proteiner:albumin samt alfa-, beta- ochgammaglobulin.[3]

Tiselius invaldes 1939 som ledamot avVetenskapsakademien och blev 1944 ledamot avIngenjörsvetenskapsakademien.[källa behövs] Han blev ledamot avNobelkommittén för kemi 1946, och 1960–1964 ordförande iNobelstiftelsen – från 1947 vice ordförande. Från 1946 var han ledamot iNaturvetenskapliga forskningsrådet, och 1951–1955 var han ordförande både iCancerfondens forskningsråd och iInternational Union of Pure and Applied Chemistry.[4]

Tiselius har fått ett forskningsfartyg uppkallat efter sig,R/V Arne Tiselius, som tidigare var stationerat påKristinebergs marina forskningsstation.

Familj

[redigera |redigera wikitext]

Tiselius var gift med Ingrid Margareta Dalén och fick en dotter, Eva (född 1932), och en son, Per (läkare, född 1934).

Arne Tiselius ligger begravd påUppsala gamla kyrkogård.

Bibliografi

[redigera |redigera wikitext]
  • The Moving Boundary Method for Studying the Electrophoresis of Proteins (1930; doktorsavhandling)

Utmärkelser

[redigera |redigera wikitext]

NedslagskraternTiseliusmånen är uppkallad efter honom,[5] liksom forskningsfartygetR/V Arne Tiselius.

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^”Nobel Prize for Chemistry : Prof. Arne Tiselius” (på engelska).https://www.nature.com/articles/162766b0. Läst 20 april 2021. 
  2. ^ [abc]”Tiselius’ stripes” (på engelska).https://www.chemistryworld.com/opinion/tiselius-stripes/4011225.article. Läst 20 april 2021. 
  3. ^https://www.uu.se/om-uu/historia/nobelpris/arne-tiselius
  4. ^Nobel Lectures, Chemistry 1942-1962, Elsevier, Amsterdam, 1964
  5. ^”Tiselius on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010.https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/6027. Läst 25 februari 2023. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Nobelpristagare i kemi
1901–1925
van ’t Hoff (1901) ·Fischer (1902) ·Arrhenius (1903) ·Ramsay (1904) ·von Baeyer (1905) ·Moissan (1906) ·Buchner (1907) ·Rutherford (1908) ·Ostwald (1909) ·Wallach (1910) ·Curie (1911) ·Grignard,Sabatier (1912) ·Werner (1913) ·Richards (1914) ·Willstätter (1915) ·Inga priser udelades 1916–1917. ·Haber (1918) ·Inget pris utdelades 1919. ·Nernst (1920) ·Soddy (1921) ·Aston (1922) ·Pregl (1923) ·Inget pris utdelades 1924. ·Zsigmondy (1925)
1926–1950
Svedberg (1926) ·Wieland (1927) ·Windaus (1928) ·Harden,von Euler-Chelpin (1929) ·Fischer (1930) ·Bosch,Bergius (1931) ·Langmuir (1932) ·Inget pris utdelades 1933. ·Urey (1934) ·Joliot,Joliot-Curie (1935) ·Debye (1936) ·Haworth,Karrer (1937) ·Kuhn (1938) ·Butenandt,Ruzicka (1939) ·Inga priser udelades 1940–1942. ·de Hevesy (1943) ·Hahn (1944) ·Virtanen (1945) ·Sumner,Northrop,Stanley (1946) ·Robinson (1947) ·Tiselius (1948) ·Giauque (1949) ·Diels,Alder (1950)
1951–1975
McMillan,Seaborg (1951) ·Martin,Synge (1952) ·Staudinger (1953) ·Pauling (1954) ·du Vigneaud (1955) ·Hinshelwood,Semjonov (1956) ·Todd (1957) ·Sanger (1958) ·Heyrovsky (1959) ·Libby (1960) ·Calvin (1961) ·Perutz,Kendrew (1962) ·Ziegler,Natta (1963) ·Hodgkin (1964) ·Woodward (1965) ·Mulliken (1966) ·Eigen,Norrish,Porter (1967) ·Onsager (1968) ·Barton,Hassel (1969) ·Leloir (1970) ·Herzberg (1971) ·Anfinsen,Moore,Stein (1972) ·Fischer,Wilkinson (1973) ·Flory (1974) ·Cornforth,Prelog (1975)
1976–2000
Lipscomb (1976) ·Prigogine (1977) ·Mitchell (1978) ·Brown,Wittig (1979) ·Berg,Gilbert,Sanger (1980) ·Fukui,Hoffmann (1981) ·Klug (1982) ·Taube (1983) ·Merrifield (1984) ·Hauptman,Karle (1985) ·Herschbach,Lee,Polanyi (1986) ·Cram,Lehn,Pedersen (1987) ·Deisenhofer,Huber,Michel (1988) ·Altman,Cech (1989) ·Corey (1990) ·Ernst (1991) ·Marcus (1992) ·Mullis,Smith (1993) ·Olah (1994) ·Crutzen,Molina,Rowland (1995) ·Curl,Kroto,Smalley (1996) ·Boyer,Walker,Skou (1997) ·Kohn,Pople (1998) ·Zewali (1999) ·Heeger,MacDiarmid,Shirakawa (2000)
Från 2001
Knowles,Noyori,Sharpless (2001) ·Fenn,Tanaka,Wüthrich (2002) ·Agre,MacKinnon (2003) ·Ciechanover,Hershko,Rose (2004) ·Chauvin,Grubbs,Schrock (2005) ·Kornberg (2006) ·Ertl (2007) ·Shimomura,Chalfie,Tsien (2008) ·Ramakrishnan,Steitz,Yonath (2009) ·Heck,Negishi,Suzuki (2010) ·Shechtman (2011) ·Kobilka,Lefkowitz (2012) ·Karplus,Levitt,Wershel (2013) ·Betzig,Hell,Moerner (2014) ·Lindahl,Modrich,Sancar (2015) ·Sauvage,Stoddart,Feringa (2016) ·Dubochet,Frank,Henderson (2017) ·Arnold,Smith,Winter (2018) ·Goodenough,Whittingham,Yoshino (2019) ·Charpentier,Doudna (2020) ·List,MacMillan (2021) ·Bertozzi,Meldal,Sharpless (2022) ·Brus,Bawendi,Ekimov (2023) ·Baker,Hassabis,Jumper (2024)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Arne_Tiselius&oldid=55678016
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp